Visar resultat för..."Korset"

I boken “På andra sidan korset” av Katarina Hågfeldt, följer vi historien om Hilde, en ung flicka född 1933 i södra Tyskland. Genom Hildes ögon och hennes mamma Martas liv, utforskas familjens kamp för överlevnad under de svåra åren av andra världskriget. Fosterbarnet Tilde blir som en syster till Hilde och vänskapen barnen emellan och familjerna, spelar en viktig roll - liksom den odlingsmark familjen köper, innan kriget. Boken målar en levande bild av vardagen i ett land, där demokratin sätts på prov genom ondskan som sprider sig och krigets fasor som ständigt närmar sig.

Martas styrka speglas i hennes sätt att hantera sorgen efter sin man Hendels bortgång och hennes beslutsamhet att skapa ett fridfullt liv för dottern. Ensamma, men nära sina vänner, smyger sig även kärlekens förbjudna romans in, i tider där gränser suddas ut.

Hilde och Marta lär sig att finna glädje i de små ögonblicken av fred, och hur viktiga band av vänskap och kärlek är i tider av oro. Deras liv skildrar hur en familj kämpar - på andra sidan nazistkorset - för att odla hopp och hitta styrkan att drömma om en fredlig framtid.

"Jag skulle själv aldrig kunna tro på Gud om det inte vore för korset ... Hur skulle man i en värld full av smärta kunna tillbe en Gud som var immun mot smärta?" Med ärlighet och övertygelse visar John Stott på korsets centrala betydelse för hur Gud räddar vår smärtfyllda värld.

Den kristna trons främsta symbol är ett romerskt avrättningsredskap. Hur kan då korset symbolisera liv och hopp? Varför måste Guds Son dö för att världen ska få liv?

På ett mästerligt sätt lotsar John Stott läsaren fram till svaren på dessa och många andra frågor som rör meningen med Jesu död. Samtidigt bemöter han de vanligaste invändningarna mot vad Bibeln lär om försoningen.

Förmågan till klarhet var ett av John Stotts signum, och här kommer den till sin fulla rätt. Han leder läsaren in i en spännande dialog med Skriften, den kristna teologin och samtidens brännande frågor och visar vad korset betyder för oss i dag. En verklig klassiker!

- - -

JOHN STOTT (1921–2011) var en de främsta förkunnarna och kristna ledarna i sin generation. År 2005 utsågs han av Time Magazine till en av de hundra mest inflytelserika personerna i världen. Han var också en av huvudförfattarna till den berömda och fortfarande aktuella Lausannedeklarationen. Korset: Meningen med Jesu död är hans mest betydelsefulla verk och en klassiker som bör finnas i varje kristens bokhylla.

»Ngugi wa Thiong'o har med textens hjälp givit glödande liv åt en tid och en plats så att man ett halvt sekel senare, i en annan del av världen, får vara med.« DN

»En av de verkligt stora skildrarna av människan och kolonialismens gift. Återutgivningarna är en välsignelse.« Expressen

Två kvinnor och två män på väg till Imorog för att delta i »Djävulens fest«. På bussen berättar de sina historier för varandra, alla på något vis präglade av orättvisorna i det postkoloniala Kenya. En roman om våld och förtryck men också om en okuvlig framtidstro mot alla odds - om revolutionär potential. Den i Nobelprissammanhang ofta omnämnde Ngugi wa Thiong'o skrev boken i kenyanskt fängelse. I översättning av Alexander Muigai och med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Stephan Larsen.

NGUGI WA THIONG'O [f. 1938] är en kenyansk prosaförfattare och dramatiker, uppmärksammad för såväl sin romankonst som för den politiska radikaliteten i hans perspektiv på Afrika. Djävulen på korset [1980] skrevs på modersmålet gikuyu och är tillägnad alla kenyaner som bekämpar den nykoloniala imperialismen.

»Ngugi wa Thiong'o skildrar mycket skickligt det postkoloniala tillståndet. Han öppnar fönstret till en annan verklighet, till en annan upplevelse.« Dagens Bok

»Liknar ingenting jag läst. Att författaren ofta nämns i Nobelpris-spekulationer är lätt att förstå.« End of a Werther

»Djävulen på korset är en av århundradets stora romaner. « Tribune

Sigtuna 1945. I krigets skugga, där gränser suddas ut och människor tvingas till omöjliga val, möts Edith och Viola i en värld som ännu skälver av det ofattbara. Edith, en ung student med författardrömmar, söker sin plats i tillvaron. Viola, en överlevare från Förintelsen, anländer till Sigtuna med de vita båtarna och bär på en berättelse så smärtsam att den hotar att krossa henne.

När deras vägar möts på beredskapssjukhuset på Sigtunastiftelsen förändras allt. Edith ser sin dröm, sitt skrivande, i ett nytt ljus, och Viola finner något hon trodde var förlorat.

En stark och gripande roman om kvinnors motståndskraft, minnen som aldrig får tystas och hur skrivandet kan förändra både en enskild människas liv och historien själv.

Marie Lok Björk är uppvuxen i Västerås, men bor numera i Sigtuna. Hon är utbildad journalist och har även studerat kulturvetenskap. Hon har gått skrivarkurser både på folkhögskolor och universitet. Marie har tidigare givit ut de kritiker- och läsarrosade romanerna Att välja ett liv och Jag vill riva upp himmel och jord.

Maria Just arbetar som historiker på Polismuseet i Köpenhamn. Hon håller på att förbereda en utställning -- 100 år av ouppklarade mordfall -- när Röda Korsets generalsekreterare hittas mördad på ett bestialiskt sätt med ett mystiskt tecken inristat i huden.

Utredarna Mikael Dirk och Frederik Dahlin står helt utan ledtrådar, fallet hamnar på alla löpsedlar och blir inflammerad toppolitik. Polisledningen är desperat och kräver resultat – Dirk och Dahlin har inte arbetat med varandra förut och pressen på dem är stenhård.

När Maria av en händelse hittar en koppling mellan det pågående ärendet och ett halvsekel gammalt ouppklarat dubbelmord i Hellerup, blir hon ofrivilligt indragen i utredningen som bär på en explosiv sanning.

Stine Bolthers och Line Holms hyllade kriminalromandebut.

"Författarna behärskar genren på ett briljant sätt" Berlingske

"En driven och rafflande deckare med alla klassiska ingredienser. Såväl person- som miljöskildring håller hög klass. Författarna kan sitt hantverk, detär välskrivet och spänningen hålls skickligt vid liv hela vägen. En angenäm ny bekantskap i den nordiskadeckarvågen." BTJ 

"Här finns genuina moraliska dilemman som saknar säkra svar och som därför blir intressanta /.../ Ovanligt välskriven och framför allt ovanligt intrigintelligent." Kapprakt 

Tredje & avslutande boken i en av nordisk litteraturs stora trilogier

I Korset, tredje och avslutande boken i Sigrid Undsets stora Kristin Lavransdotter-trilogi, har Kristin nått fram till ett mognare och mörkare skede i livet. Åren har gått, barnen har vuxit, och det som en gång var trots, lidelse och dröm har blivit erfarenhet, förlust och ansvar. Äktenskapet med Erlend bär nu spår av både kärlek och sönderfall, och kring Kristin hårdnar världen: gården, släkten, tron och tiden själv kräver allt mer av henne. Romanen skildrar en människa som steg för steg tvingas se sitt liv utan försköning. Kristin prövas av skuld, sorg, moderskap, ensamhet och andlig kamp, men också av den envisa viljan att hålla fast vid det som ger livet värdighet och mening. Här fullbordar Undset sin stora berättelse om en kvinna i medeltidens Norden – inte som symbol eller helgon, utan som levande människa, motsägelsefull, stolt, sårbar och stark. I översättning av Teresia Eurén, redaktionellt bearbetad inför denna utgåva.

SIGRID UNDSET [1882–1949] var en norsk författare, vars Kristin Lavransdotter-trilogi – bestående av Kronan, Husfrun och Korset – har jämförts med både Tolstoj och Dostojevskij för sin djuplodande människoskildring. Hela författarskapet kännetecknas av psykologisk precision och ett starkt etiskt allvar. 1928 tilldelades Sigrid Undset Nobelpriset i litteratur.

En natt rymmer sju fångar från koncentrationslägret Westhofen. Lägrets kommendant låter göra kors av sju plataner man nyligen beskurit. Korsen är avsedda för de sju männen sedan de infångats. Men en av männen Georg genomför rymningen trots oerhörda svårigheter. Det sjunde korset förblir tomt. Det kommer att stå som symbol för motståndet, för människans möjlighet att segra över sina förtryckare.  

Det sjunde korset, utgiven första gången 1942, är en modern klassiker; en gastkramande thriller som bidrog till att varna världen för den skrämmande verkligheten i Nazityskland. Nu i reviderad nyutgåva med förord av litteraturkritikern Jens Christian Brandt.

"Stoffet denna bok är gjord av är varaktigt och oförgängligt som föga annat på denna jord. Det kallas: rättvisa." Christa Wolf  

"Det var Seghers som efter det krig som aldrig får glömmas lärde min generation att skilja mellan rätt och fel."  Günter Grass

"Denna roman är kanske den bästa som har skrivits om Nazityskland." Lars W Freij  

"Böcker som Det sjunde korset kan kännas overkliga att läsa inom fredligt trygga väggar. Aldrig kan det lidande de är sprungna ur gå jämnt upp i konstverket och neutraliseras där. Inte heller behöver man längre läsa sådana böcker för att väckas. Men de har ändå sin givna betydelse genom att på ett levande sätt lägga fram materialet till det som framtidens hjärnor först och främst måste komma att syssla med: hur det är möjligt att inom ett kulturland hela arméer av sådana som bödlarna i Westhofens koncentrationsläger har kunnat stampas fram ur marken." Margit Abenius, Bonniers litterära magasin, Årgång XIII. 1944

"Kanske den mest betydande skildringen av spirande nazistisk mentalitet i ett aldrig från nationalismen tillfrisknat Tyskland." Günter Dallmann, Ord och Bild. Femtiofemte årgången. 1946 

»Ngugi wa Thiong'o har med textens hjälp givit glödande liv åt en tid och en plats så att man ett halvt sekel senare, i en annan del av världen, får vara med.« DN

»En av de verkligt stora skildrarna av människan och kolonialismens gift. Återutgivningarna är en välsignelse.« Expressen Två kvinnor och två män på väg till Imorog för att delta i »Djävulens fest«. På bussen berättar de sina historier för varandra, alla på något vis präglade av orättvisorna i det postkoloniala Kenya.En roman om våld och förtryck men också om en okuvlig framtidstro mot alla odds - om revolutionär potential. Den i Nobelprissammanhang ofta omnämnde Ngugi wa Thiong 'o skrev boken i kenyanskt fängelse.I översättning av Alexander Muigai och med ett nyskrivet förord av litteraturvetaren Stephan Larsen.NGUGI WA THIONG'O [f. 1938] är en kenyansk prosaförfattare och dramatiker, uppmärksammad för såväl sin romankonst som för den politiska radikaliteten i hans perspektiv på Afrika. Djävulen på korset [1980] skrevs på modersmålet gikuyu och är tillägnad alla kenyaner som bekämpar den nykoloniala imperialismen.»Ngugi wa Thiong'o skildrar mycket skickligt det postkoloniala tillståndet. Han öppnar fönstret till en annan verklighet, till en annan upplevelse.« Dagens Bok

»Liknar ingenting jag läst. Att författaren ofta nämns i Nobelpris-spekulationer är lätt att förstå.« End of a Werther

»Djävulen på korset är en av århundradets stora romaner. « Tribune

Vad kan Guds frälsning få betyda i mitt liv, eller att få tillhöra en historisk kyrka? Kort sagt, vad innebär mötet med Jesus i vår tid? Med utgångspunkt i pastorn och martyren Dietrich Bonhoeffers liv möter vi en fullare förståelse av kyrkans tro. Denna tro är konkret. Den angår våra liv och inbjuder oss att upptäcka nåd och liv i Jesu fotspår. I vår efterkristna samtid pågår samtal om kristen identitet och kultur. Kanske bör vi stanna upp och pröva våra identitetsbyggen i relation till en tro som angår hela livet?

Följ med på en resa genom bibelberättelser, praktiker och historia för att upptäcka att efterföljelse är grundläggande i mötet med Jesus. Ta av dig korset och följ mig skissar på en tro som har betydelse i en ytlig och flyktig tid.

Fredrik Lindé (född 1988) är producent till dokumentärfilmen Frikyrkans historia, pastor inom Evangeliska frikyrkan och Pingströrelsen, och har som teolog varit verksam vid Liljeholmens folkhögskola och Akademi för Ledarskap och Teologi. "

En känd myndighetsperson hittas död i en biltvätt i Oslo. Den journalist som jagat efter hans hemligheter försvinner därefter.

För polisen Fredrik Beier blir utredningen personlig. Journalisten visste även något om hans familj, en berättelse som Fredrik själv bara anade konturerna av.

Inom hans egen kår finns det dessutom en infiltratör. Fredrik och hans kollega Kafa Iqbal tvingas kämpa mot en mäktig fiende som ständigt befinner sig steget före. Vem kan man egentligen lita på?

Korset spinner vidare på de trådar som Ingar Johnsrud lade fram i succédebuten Det hemliga brödraskapet från Wien. Denna filmiska thriller är ett mästarprov av en författare som hälsats som en ny stjärna inom den internationella kriminallitteraturen.

Slavinnan Callistrate har avsvurit sig sin kristna tro under förföljelserna i 200-tales Rom och sliter för det dagliga brödet till familjen. Åtta barn har hon fött och tre har hon fått behålla: dottern Sabina och två små. Hennes liv är ofattbart hårt men rymmer ändå glädje och kärlek – och den tro som hon trots alla faror inte kan komma undan. Än en gång slår hon in på den farliga vägen.

KVARNEN OCH KORSET (1984) är den andra delen i en svit om fyra romaner: Hedningarnas förgård, Kvarnen och korset, Sabina och Sabina och Alexander.Det här är en print-on-demand-utgåva. Läs mer på www.albertbonniersforlag.se/pod

»Tatjanas berättelse drabbar rakt som ett skott i hjärtat.« Ingrid Elam, Dagens Nyheter

Aleksandr har just flyttat till Minsk och genomgår en stor livskris. I lägenheten intill bor Tatiana Aleksejevna, en nittioettårig gumma som lider av alzheimer. För sin nya granne berättar hon sin livshistoria som spänner över hela det sovjetiska 1900-talet med alla dess fasor.

»Gud är rädd för mig. Han har alldeles för många obekväma frågor att vänta.«

Dag för dag djupnar deras förståelse för varandra och en osannolik vänskap uppstår, i en pakt mot glömskan.

Ur boken:

»Jag minns en gång när jag kom ut ur en av trappuppgångarna i något nybyggt område och blev stående och inte kunde slita blicken från husen omkring mig. Då var det en ung flicka som ryckte mig i postväskan.

- Jag vet varför ni kommit hit.

- Klart ni gör, jag är ju brevbärare!

- Prata inte dumheter ni har kommit hit för att ni vill veta hur vi levt. Tror ni att ni är den första?

- Är jag inte det då?

- Så klart inte. Det har varit andra här före er.

- Brevbärare?

- Mammor«

SASJA FILIPENKO, f. 1984 i Minsk, Belarus, tog examen vid universitetet i S:t Petersburg och har en bakgrund inom tv som manusförfattare och projektledare. Filipenkos böcker är översatta till bland annat franska, ungerska, italienska, tyska och engelska. Röda korset är hans första roman i svensk översättning.

Vilka tankar födde upptäckten av Nya världen? När Columbus landsteg i Amerika möttes två för varandra helt okända civilisationer. I Amerikas födelse skildras erövrarnas debatter om indianernas natur. Var de verkligen människor? När Columbus landsteg i Nya världen, Amerika, möttes två för varandra helt okända civilisationer. Vad som kunde ha blivit ett givande utbyte blev ett militärt och ideologiskt underkuvande. I Nya världen flätades korset, guldet och svärdet samman i en dödlig legering. I Amerikas födelse skärskådas de intensiva debatter som ägde rum i Spanien om indianernas väsen, krigens rättfärdighet och mänsklighetens natur. Vad var det egentligen för slags varelser som Spanien hade upptäckt och lagt under sig? Och var conquistadorernas blodiga krig i Nya världen verkligen rättfärdiga i Guds ögon? Michael Azar är författare och professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Han har tidigare gett ut ett flertal böcker, bland annat Den ädla döden.