Visar resultat för..."Poesi prosa"

Med sitt särpräglade metaforrika språk har Tomas Tranströmer sedan debuten 1954 med 17 dikter befäst sin plats som en av Sveriges största poeter. Samlade dikter och prosa 1954 –2004 innehåller Tomas Tranströmers samtliga publicerade diktsamlingar samt prosastycket Minnena ser mig från 1993.

Det började som en undersökning. Jag skrev tystnaderna, nätterna, jag nedtecknade det outsägliga. Jag fixerade svindeln.

Hösten 1871 anlände en sexton år gammal Arthur Rimbaud (1852-1891) till Paris och förändrade poesin för alltid. Rimbaud, beväpnad med en gudabenådad talang och en vilja att spränga sitt sinne i bitar, blev arketypen för den fördömde unga poeten – en utstött, en obscen visionär. Hans verk utmanade nomer, omformulerade människans potential, med ett språk som sov i rännstenen samtidigt som det snuddade vid stjärnorna.

   I Genius har Elias Wraak, som översatt och kommenterat Arthur Rimbauds samtliga skrifter, från skolboksanteckningar till dikter och brev, valt ut det bästa av Rimbaud. Här finns  En tid i helvetet, den enda bok Rimbaud publicerade under sin livstid, Rimbauds prosalyriska illuminationer och bästa poesi, allt samlat i en volym.

I svensk översättning av Elias Wraak

Hur organiserar man ett Litteraturhus? På vilket sätt präglade Jorge Luis Borges blindhet hans författarskap? Varför är så många våldsamma på twitter? Hur översätter man bäst Shakespeare?

I ett halvt decennium skrev Björn Sandmark krönikor, recensioner och poesiöversikter i Dala-Demokraten. I denna bok har han samlat ett urval av dessa. Det är i många fall texter skrivna i stunden -- men värda att läsa långt därefter.

Läsaren möter en skribent som lever intensivt i samtiden och skarpt kommenterar vad som sägs och tänks i offentligheten. Men också en eftertänksam lyssnare som lyhört läser Frostensson, Silkeberg, Norén och Anna Hallberg. Och en rad unga lyriker.

Vardagsreflektioner blandas med litterära utflykter och politiska analyser. Sandmark varnar tidigt för privatskolors vinstintresse och högerextremisters bruk av sociala medier. Han oroas av klimatförändringar, köper ekologiska apelsiner och rotar i historiens skräphögar. 

Björn Sandmark är författare, översättare och kritiker. Han har publicerat åtta böcker: om Tyskland, Bohuslän, teaterliv och globala kulturarvsfrågor liksom diktsamlingen Alpskugga.

År 2020 publicerade han, med Eva Ström och Mikael van Reis, Paul Celans fyra första diktsamlingar på svenska.

Han arbetar som VD och teaterchef på Göteborgs Stadsteater.

Litteraturens klassiker 1-18 är antologin för alla som vill stifta bekantskap med de yppersta verken inom lyrik, dramatik och prosa. Ett urval texter från antiken till 1900-talets första decennier. Oumbärlig för studerande i litteraturvetenskap och för litteraturälskare i allmänhet.Del 1: Dikter och prosa. De homeriska sångerna, lyrik, körlyrik, epigram och prosa.

Omistligt, tidigare opublicerat material ur Inger Christensens arkiv - i översättning av Marie Silkeberg

»En läslycka är det, att vandra runt på den vildvuxna äng som den här boken kan liknas vid. Det finns mycket att upptäcka och fröjdas åt, botanisera fritt efter eget skön.« Anna Hallberg, DN

»Eller som med intet som språk är en bok som man aldrig vill lämna, eftersom den har sådan förtrogenhet med sig själv och med poesin som hantverk, liv och tänkande.« Jan-Olov Nyström, Upsala Nya Tidning

Efter att ha översatt sju böcker av Inger Christensen fick Marie Silkeberg 2015 tillgång till författarens efterlämnade arkiv, förvarat i ett sextiotal lådor på handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Ett intensivt arbete tog sin början och tillsammans med författarens son Peter Borum sammanställdes ett digert urval av detta material och gavs ut under titeln Verden ønsker at se sig selv [2018]. I Eller som med intet som språk presenteras en dryg tredjedel av den danska utgåvans urval på svenska. Texterna - som härmed publiceras i bokform för första gången - utgör sammantagna ett omistligt komplement till bilden av Inger Christensen. I urval, översättning och med ett efterord av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Att läsa Christensen i detta urval av efterlämnade anteckningar och texter är verkligen att gå in i en 'egensinnighetsvärld'. Det är en lycka. Hennes texter är på en gång lätta och lustiga, allvarliga och plågade.« Ulf Olsson, Expressen

»En volym att förlora sig i.« Thomas Götselius, Expressen

»Omistligt verk.« Betyg: 5 av 5 - Joakim Andersson, BTJ

Omistligt, tidigare opublicerat material ur Inger Christensens arkiv - i översättning av Marie Silkeberg

»En läslycka är det, att vandra runt på den vildvuxna äng som den här boken kan liknas vid. Det finns mycket att upptäcka och fröjdas åt, botanisera fritt efter eget skön.« Anna Hallberg, DN

»Eller som med intet som språk är en bok som man aldrig vill lämna, eftersom den har sådan förtrogenhet med sig själv och med poesin som hantverk, liv och tänkande.« Jan-Olov Nyström, Upsala Nya Tidning

Efter att ha översatt sju böcker av Inger Christensen fick Marie Silkeberg 2015 tillgång till författarens efterlämnade arkiv, förvarat i ett sextiotal lådor på handskriftsavdelningen på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn. Ett intensivt arbete tog sin början och tillsammans med författarens son Peter Borum sammanställdes ett digert urval av detta material och gavs ut under titeln Verden ønsker at se sig selv [2018].I Eller som med intet som språk presenteras en dryg tredjedel av den danska utgåvans urval på svenska. Texterna - som härmed publiceras i bokform för första gången - utgör sammantagna ett omistligt komplement till bilden av Inger Christensen.I urval, översättning och med ett efterord av Marie Silkeberg.

INGER CHRISTENSEN [1935-2009], född i Vejle, Danmark, var en dansk poet, romanförfattare, essäist och dramatiker. Christensen hör till de främsta nordiska poeterna i sin generation, hyllad såväl här hemma som på kontinenten. Med tiden har fler och fler läsare fått upp ögonen för hennes prosa, såväl romanerna som essäerna. Under slutet av sin levnad var Inger Christensen ständigt omnämnd som kandidat till Nobelpriset i litteratur.

»Att läsa Christensen i detta urval av efterlämnade anteckningar och texter är verkligen att gå in i en 'egensinnighetsvärld'. Det är en lycka. Hennes texter är på en gång lätta och lustiga, allvarliga och plågade.« Ulf Olsson, Expressen

»En volym att förlora sig i.« Thomas Götselius, Expressen

»Omistligt verk.« Betyg: 5 av 5 - Joakim Andersson, BTJ

Denna bok får tjäna som påminnelse om ett udda och originellt författarskap, som av sina exceptionella yttre omständigheter aldrig blev uppmärksammat efter förtjänst. Hennes levda liv blir hennes litterära ämne, lika entydigt som för beatförfattarna. Ingen kan säga annat än att Rönnog Seaberg satsade stort.

I de texter som figurerar i denna volym får vi möta Rönnog Seaberg i både en kavalkad barndomsminnen från uppväxtens Umeå och skildringar från 1980-talets usa, dit hon emigrerade 1959. 

Fem syskon växer upp på adress Östra kyrkogatan 10b i Umeå, fadern är adjunkt vid läroverket och modern hemmafru. Men mellandottern misstänker alla vuxna för gemensamt bedrägeri, "Den stora sammansvärjningen". Vad var det som dessa vuxna inte ville komma fram med, som barn inte skulle veta och förstå? 

"En dåres dagbok" berättar om ett vardagligt USA, där rasismen fortfarande sticker fram sitt tryne och där Seaberg ägnar sig åt att försöka entusiasmera sina elever i litteraturens värld, medan hon själv mest känner sig malplacerad och kämpar med att förstå sin egen situation. 

Rönnog Seaberg (1932 2007) växte upp i Umeå och emigrerade 1959 till USA. Hon skrev poesi, noveller och romaner. På 1990-talet introducerade hon tillsammans med sin make Steve Seaberg konstformen akrobatisk poesi. I gruppen S­eaberg Acrobatic Poetry turnerade Rönnog och Steve Seaberg både i USA och Europa som diktuppläsande akrobater. Rasklyftan blev makarna Seabergs särskilda arbetsfält. De adopterade tre färgade barn. Genom det beslutet skulle de få kännedom om de förtrycktas liv i en omfattning som de knappast kan ha förutsett. Allt betydde en vändpunkt såväl i privatliv som författarskap för Rönnog Seaberg.