Visar resultat för..."Ungarna"

Järnet förändrade förutsättningarna såväl för krig och välstånd i grunden, vi hade råvaran på nära håll och den var billig, men att göra den till stål var ingen enkel process. De arkeologiska fynden är nu betydligt fler och lättare att tolka. De antika skriftkällorna och vår egen nordiska Edda gör det också möjligt att pussla ihop den järnålderstida berättelsen, men bara om de används förstås. De första femhundra åren av vår tideräkning har försummats av dagens historiska etablissemang; det finns en helt ny historia om Sverige att upptäcka inom denna boks pärmar.

Vapen i danska offermossar har vidimerat märkliga påståenden i skriftkällorna om en tidig svensk närvaro på kontinenten. Med DNA har också en dito i England bekräftats, liksom goternas, langobardernas och vandalernas svenska ursprung – helt enligt de gamla ’nationalromantikernas’ teser. Detta gäller även den s k danerteorin, ett länge hett debatterat samband mellan svear och daner, där de senare förutsätts ha utgått ur de förra. Detta är samtidigt en tid då grunden läggs för det svenska rike där svear och götar (åter) blev ett folk – en process som katalyseras från Mälardalen. De första stegen tas redan under yngre romersk järnålder, men under folkvandringstiden ser riksenandet ut att drabbas av ett bakslag – en trolig följd av kontakter med hunnerna. Samtidigt är detta den verkliga guldåldern i Sverige. Helt unika, men närmast okända prestigeföremål har hittats och de har, till slut, erkänts också vara inhemskt tillverkade. Ynglingakonungarnas regentlängd löper parallellt med dessa händelser, och vi har idag anledning att ta dessa ’sagokungar’ på stort allvar; de flesta av dem var utan tvekan historiska.

Vid mitten av 500-talet blir Sverige Nordens dominanter och nu enas landet återigen, denna gång betydligt fastare, vilket bl a går att avläsa i ortnamnspåren, särskilt kan nämnas tunaorter, karlabyar, rinkabyar och husabyar. Denna utveckling påbörjas samtidigt med den klimatchock som i källorna kallades Fimbulvintern. Den påföljande vendeltiden med de rika båtgravarna i Vendel och Valsgärde är en svensk glansperiod, som alltså inträffar redan innan vikingatiden formellt börjar. Den fantastiska djurornamentiken initierades här och visar att konst- och hantverkskunnandet var mycket högt utvecklat. Vårt allra viktigaste nationella arvegods är dock ändå Fornaldar- och Eddasagorna, bland vilka bl a Völundarkvida, Hervararsagan och Völsungasagan kan nämnas, liksom förstås ynglingakonungarnas ättartal; dels berättat om i 800-talets Ynglingatal, dels i den prosaiska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson.

Magnus Stenlund (f. 1962) har bedrivit sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den tredje boken i en trilogi. De första två heter: 1. Blodet och jorden (2022), om stenåldern och vårt genetiska ursprung, och 2. Svärdet och Gudarna (2023), om den krigiska bronsåldern och asatrons ursprung och betydelse. Boken om Ynglingakonungarna (2023) handlar om den äldre järnåldern och är i två delar.

Djupt inne i Trollskogen bor småfolket. Här vakar de noga över skogens hjärta. Men på något mystiskt vis börjar trädens blad, som småfolket lever av, att försvinna. En dag kommer en stor vit älg för att hämta Truls och Trulsa. Kan trolltvillingarna lösa mysteriet och rädda skogen, innan det är för sent?

I böckerna om Trollskogen får du följa med tvillingarna Truls och Trulsa på deras spännande äventyr. De bor i trollhålan under den gamla eken tillsammans med sin stora familj.

Trollskogen-serien är sagolika böcker för de minsta, fyllda med humor, dramatik och värme. Varje uppslag är illustrerat med levande och detaljrika bilder av Peter Madsen, känd från sin egen succéserie Valhall.

Järnet förändrade förutsättningarna såväl för krig och välstånd i grunden, vi hade råvaran på nära håll och den var billig, men att göra den till stål var ingen enkel process. De arkeologiska fynden är nu betydligt fler och lättare att tolka. De antika skriftkällorna och vår egen nordiska Edda gör det också möjligt att pussla ihop den järnålderstida berättelsen, men bara om de används förstås. De första femhundra åren av vår tideräkning har försummats av dagens historiska etablissemang; det finns en helt ny historia om Sverige att upptäcka inom denna boks pärmar.

Vapen i danska offermossar har vidimerat märkliga påståenden i skriftkällorna om en tidig svensk närvaro på kontinenten. Med DNA har också en dito i England bekräftats, liksom goternas, langobardernas och vandalernas svenska ursprung – helt enligt de gamla ’nationalromantikernas’ teser. Detta gäller även den s k danerteorin, ett länge hett debatterat samband mellan svear och daner, där de senare förutsätts ha utgått ur de förra. Detta är samtidigt en tid då grunden läggs för det svenska rike där svear och götar (åter) blev ett folk – en process som katalyseras från Mälardalen. De första stegen tas redan under yngre romersk järnålder, men under folkvandringstiden ser riksenandet ut att drabbas av ett bakslag – en trolig följd av kontakter med hunnerna. Samtidigt är detta den verkliga guldåldern i Sverige. Helt unika, men närmast okända prestigeföremål har hittats och de har, till slut, erkänts också vara inhemskt tillverkade. Ynglingakonungarnas regentlängd löper parallellt med dessa händelser, och vi har idag anledning att ta dessa ’sagokungar’ på stort allvar; de flesta av dem var utan tvekan historiska.

Vid mitten av 500-talet blir Sverige Nordens dominanter och nu enas landet återigen, denna gång betydligt fastare, vilket bl a går att avläsa i ortnamnspåren, särskilt kan nämnas tunaorter, karlabyar, rinkabyar och husabyar. Denna utveckling påbörjas samtidigt med den klimatchock som i källorna kallades Fimbulvintern. Den påföljande vendeltiden med de rika båtgravarna i Vendel och Valsgärde är en svensk glansperiod, som alltså inträffar redan innan vikingatiden formellt börjar. Den fantastiska djurornamentiken initierades här och visar att konst- och hantverkskunnandet var mycket högt utvecklat. Vårt allra viktigaste nationella arvegods är dock ändå Fornaldar- och Eddasagorna, bland vilka bl a Völundarkvida, Hervararsagan och Völsungasagan kan nämnas, liksom förstås ynglingakonungarnas ättartal; dels berättat om i 800-talets Ynglingatal, dels i den prosaiska Ynglingasagan, nedtecknad av Snorre Sturlasson.

Magnus Stenlund (f. 1962) har bedrivit sitt svenska historieprojekt sedan 2012. Det här är den tredje boken i en trilogi. De första två heter: 1. Blodet och jorden (2022), om stenåldern och vårt genetiska ursprung, och 2. Svärdet och Gudarna (2023), om den krigiska bronsåldern och asatrons ursprung och betydelse. Boken om Ynglingakonungarna (2023) handlar om den äldre järnåldern och är i två delar.

Ankmamman måste till veterinären och Pan ska passa hennes ungar. Lätt som en plätt tänker Pan men snart sticker de i väg på egna äventyr en efter en. Pan får ta hjälp av lillasyster Polly men ska de hinna hitta alla ungar innan ankmamman kommer hem?  

Med ett fartfyllt och komiskt bildspråk fångar Lars Rudebjer tillvaron när det inte riktigt går som planerat i den femte boken om Pan. En berättelse om att ta ansvar och vad som kan hända när man lämnas ensam med åtta småttingar.

Plupp lär sig hur svårt det är att vara barnvakt åt två nyfikna björnungar.

Plupp är en modern klassiker som lästs av flera generationer och som hittar nya, nyfikna läsare hela tiden.

La rjungarna i Sai s av Novalis (1772 1801) utkom postumt a r 1802. Det a r ett poetiskt romanfragment som ba de beskriver Novalis naturfilosofi och naturmystik. Naturen a r ha r inte blott det yttre, utan hela det sa tt som ma nniskan a r i va rlden. En fascinerande och vacker text i o versa ttning av Margaretha Holmqvist.

Estetik- och Novalisforskaren Johan Redin har skrivit ett efterord som samtidigt la ser La rjungarna i Sai s mot den dagsaktuella miljo filosofiska debatten och redogo r fo r dess historiefilosofiska bakgrund.

En lat dag på stranden blir snart ett spännande äventyr när Max och Sofia återigen ger sig ut på den magiska segelbåten Stormsegel! Den här gången släpper de ankar utanför Islands kyliga vatten, där de stöter på Lunnepatrullen - en grupp barn som skyddar en lokal lunnefågelkoloni. Lunnefåglarnas bon är fulla av plast och skräp, men det ska snart visa sig att plasten inte bara är ett problem för öns fågelliv. En vitval är i desperat behov av deras hjälp! Frågan är om de kommer lyckas rädda den i tid?

Fjärde fristående delen i den populära serien om Max och Sofia och deras magiska segelbåt Stormsegel. Max och Sofia får resa till olika delar av världen och hjälpa andra barn med spännande uppdrag för att rädda miljön. Stormseglarna är en fartfylld äventyrsserie, perfekt för barn som just knäckt läskoden och som brinner för djur och natur och vår miljö. Natur och vår hotade miljö är utgångspunkt för äventyren och som bonusmaterial i varje bok får vi viktiga fakta.

Lammet, killingen och hundvalpen har ett lyckligt och glädjerikt liv, fullt av lek. Bland sådant de tycker är mestspa nnande finns grönskande ängar, platser långt borta ifjärran, underligt formade klippor och gigantiska moln, allt sådant som Ballonggubben har berättat för dem om. För att en dag få se allt med egna ögon gömmer de sig i hemlighet i gubbens ballong ...

Den här varma berttelsen om tre små busiga vänner är väldigt lätt att tycka om.

Hur får djurungarna mat? är en bok för barn som, med enkel text och färgglada bilder i ljusa toner, berättar hur några av djurungarna i den svenska faunan får mat. Kanske är det en mamma eller en pappa som matar dem? Eller är det någon helt annan?

I boken möter vi och lär oss även lite lättare fakta om rådjur, nässelfjäril, talgoxe, myra, snäcka, dödgrävare, groda, säl, dyngbagge och geting.

Boken och bilderna är faktagranskade av Andreas Nord, docent i biologi vid Lunds universitet, och är den andra i en planerad serie av böcker med allmänbildande fakta och finurliga bilder som underhåller såväl liten som stor.

Fin naturbok med härliga texter och söta bilder. Kul med fakta om djurens mat. Kommer bli uppskattad av barnen på förskolan. Helena Kusagård, Förskolelärare

Barnbok med foton av vilda svenska djur. En bildberättelse om rävungarna Mickan och Micke som leker i skogen och ger sig ut på upptäcktsfärd för att leta efter mat. Men ska de äta kött eller växter? När de möter skogens andra djur bestämmer de sig för att bli vegetarianer. Men ska de klara av det? 

Naturfotografen och ekonomijournalisten Anders Andersson har skrivit boken tillsammans med två av sina barnbarn. Den lämpar sig både för högläsning och för barn som läser själva. Den och Anders andra barnbok Lejonprinsen är de enda svenska barnböcker med riktiga foton på djur.

Möt Mischa från Syrien, Xuefen Li från Kina, Camilla från chilensk familj samt Hulda och Kalle som är från Sverige

ÄNGLAUNGARNA FRÅN SVEAVÄGEN handlar om 5 härliga ungar .... och deras upplevelser med fart och fläkt! Upplevelser i den alldeles vanliga vardagen. De forsar fram med en energi som är otrolig! De räddar en ekorrunge! De hittar en ensam tant som behöver vänner. De håller föredrag i skolan om handikappanpassning, och vänlighet mot andra, hur nödvändigt det är. De reagerar på sånt som inte är så bra i vårt samhälle.

De är med om ett våldsamt drama i turistorten Fuengirola i Andalucia Sydspanien. Det handlar om hjältedåd!! Det handlar naturligtvis också om några saker som är roliga och intressanta på Costa Del Sol.

BAMBI ELINSDOTTER OSKARSSON. Jag har skrivit hela livet och publicerades första gången på riksplanet  vid 17 års ålder med 3 korta noveller. Men det blev ingen bokutgivning då, eftersom sjungandet och radiopratandet tog över.                                                 

Inom radio har jag jobbat för Sveriges Radio, Plattform 4, Kustradion på Costa del sol 2008-2022 där jag hade två entimmesprogram, ett andligt och ett profant i veckan, och en hel del lokala radiostationer.

1988 Sommarpratade jag och blev av svenska lyssnare vald till den sommarens populäraste kvinnliga Sommarpratare i en omröstning bland lyssnarna. Jag har dock skrivit hela tiden och nya böcker är på gång.

När matte är på jobbet går Tilda på världens bästa hunddagis, där hon leker med alla sina vänner. Men så har det inte alltid varit. När hon var en liten valp hade hon ingen egen familj och kände sig ofta ensam.

En dag gör Tilda en oväntad upptäckt – två små filurer har gömt sig under stora blad. De verkar vilsna, precis som hon själv en gång var. Vilka är de små filurerna, och kommer de att hitta en plats där de hör hemma?