Åsa Nilsonne – författare

"Det är en skruvad version – och boken på endast 120 sidor slutar abrupt, men så skickligt berättad att man tror på den medan den pågår."Kristianstadsbladet

"Hur detta slutar vet vi men vägen dit är i Nilsonnes version mer omtumlande och samtidigt mer infernalisk."Svenska DagbladetI Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas förgiftar doktorn pastor Gregorius för att rädda pastorns unga fru Helga ur det hon beskrivit som ett motbjudande äktenskap. Men tänk om Helga ljög för doktorn. Tänk om hon utnyttjade att han såg henne som en hjälplös liten kvinnoblomma. Tänk om allt som sedan skedde var iscensatt av Helga? Inte, som Doktor Glas trodde, av honom själv.

I Åsa Nilsonnes radikala omläsning av Söderbergs roman skildras skeendet ur Helgas perspektiv.

Vi möter en pastor Gregorius som är lätt att älska. En Helga som är mer än nöjd med sitt äktenskap. Det enda som fattas paret Gregorius är barn. I Fru Gregorius försöker Helga lösa det problemet, men resultatet blir i stället största tänkbara katastrof.

Boken kan läsas som en kärleksroman om ett lyckligt äktenskap. Som en skildring av det kvinnliga livet som löper parallellt med det manliga, till stora delar osynligt för männen. Den kan även läsas som en reflektion över vår mänskliga hybris när vi försöker styra våra egna, eller andras, liv.

Medveten närvaro, mindfulness, innebär att vi är vakna i nuet och att vi lägger märke till det som sker omkring oss. Boken vill hjälpa oss att kunna styra vår koncentration och uppmärksamhet och att nå större självinsikt. En metafor i boken är ”inre scen”. Vi har alla en egen inneboende teaterrepertoar, och vi kan lära oss att styra denna – välja vilka aktörer vi vill släppa upp på vår inre scen.

I denna andra utgåva har boken omsatts med något större textgrad för att öka läsbarheten. Likaså har en kort inledning tillkommit.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en terapiform som har många inspirationskällor. Förenklat kan metoden sägas vila på kognitiv beteendeterapi och på fyra viktiga begrepp: acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse. I denna bok tar författaren på ett lättillgängligt sätt upp betydelsen av medveten närvaro. Fokus i boken ligger på koncentration och uppmärksamhet. Vi får många praktiska tips. Texten är pedagogiskt upplagd och innehåller rikligt med exempel och övningar.

På samma sätt som böckerna Tillsammans – om medkänsla och bekräftelse; (med Anna Kåver) och Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans, (av Anna Kåver) vänder sig Vem är det som bestämmer i ditt liv? till alla som är intresserade av personlig utveckling. Boken kan även användas som resursbok inom utbildningar och av professionellt verksamma inom psykiatrin.

En stor utmaning i våra liv är att fungera tillsammans - med vår livspartner, med våra barn och föräldrar, med våra släktingar, vänner och arbetskamrater. Vi vill skapa och bevara goda relationer, men alltför ofta misslyckas vi. Här kommer en bok som hjälper dig att lyckas! Genom att utveckla din medkänsla, både med andra och med dig själv, kan du fatta kloka beslut. Genom att bekräfta andra, och dig själv, kan du både visa och få respekt. En relation som präglas av medkänsla och respekt ger glädje och utrymme för utveckling. Den här boken visar vägen dit!

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en terapiform som har många inspirationskällor. Förenklat kan metoden sägas vila på kognitiv beteendeterapi och på fyra viktiga begrepp: acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse. I denna bok tar författarna på ett lättillgängligt sätt upp betydelsen av medkänsla (empati) och bekräftelse. Men medkänslan behöver ges uttryck i aktiv handling – i bekräftelse av den andre. När vi bekräftar en annan människa förmedlar vi att vi tar henne på djupaste allvar. På så sätt ökar vi chansen att få bekräftelse tillbaka – att få känna gemenskap och respekt.

I boken ges konkreta råd om vad, vem, när och hur vi kan bekräfta, i handlingar, verbalt och genom kroppsspråk. Ett kapitel handlar om bekräftelseyoga, dvs en rad enkla vardagliga övningar.

På samma sätt som författarnas böcker Att leva ett liv, inte vinna ett krig (om acceptans) och Vem är det som bestämmer i ditt liv? (om medveten närvaro) vänder sig Tillsammans till alla som är intresserade av personlig utveckling. Boken kan även användas som resursbok inom utbildningar och av professionellt verksamma inom psykiatrin.

Åren 1947 1967 förändrades Sverige i snabb takt. Den tekniska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten saknade motstycke och lade grunden inte bara för ett ojämförligt välstånd utan också för djupa sociala och kulturella förskjutningar. Allt som hade tagits för givet utmanades. Radikalism fick ett egenvärde. Avantgardet blev mainstream. 

Med texter av bland andra Yvonne Hirdman, Kalle Lind, Birgitta Holm.

"Jenny Aschenbrenner imponeras av en berättelse full av öppenhet, där uppväxten i Afrika skildras med värme och humor."Svenska Dagbladet

"Detta är en finstämd bok för alla som intresserar sig för relationen mellan person, språk och historia."Läkartidningen

Hur många ”jag” kan en människa ha? Kan de komma i konflikt med varandra? Behöver vi tycka om dem alla?

Frågan är den röda tråden i Åsa Nilsonnes skildring av hennes liv mellan elva och femton års ålder. När hon var elva flyttade familjen från Beirut till Addis Abeba i Etiopien där hennes far hade blivit ny svensk ambassadör. När hon var femton började hon på internatskola i Sverige. Hennes familj flyttade vidare till Bangkok.

Åsa Nilsonne är psykiater och psykoterapeut och har forskat på det självbiografiska minnet. Nu lägger hon sitt eget liv under luppen. Kan åren i Addis Abeba ha format den person hon är i dag? Hur gick det i så fall till?Hur kan vi bäst förhålla oss till vår uppväxt, oavsett hur den sett ut? Hur kan vi hitta en mer vuxen blick på våra föräldrar? De är ju, och har alltid varit, mer än just föräldrar, vilket inte syns ur barnets och ungdomens perspektiv

Och hur kan vi bli sams med den vi blev? Den som kanske varken föräldrarna eller vi själva tänkte att vi skulle bli?

Boken handlar även om språk. Hur språket skapar och begränsar oss. Hur är det att vara två- (eller tre- eller fyra- ) språkig? Boken följer en berättartradition om språk och kultur som rymmer författare som Jean Rhys, Marguerite Duras, William Boyd, J. M. Coetzee, Derek Walcott och Franz Fanon.

Omslag: Michael CekenFoto: Pierre Mens

Medveten närvaro, mindfulness, innebär att vi är vakna i nuet och att vi lägger märke till det som sker omkring oss. Boken vill hjälpa oss att kunna styra vår koncentration och uppmärksamhet och att nå större självinsikt. En metafor i boken är ”inre scen”. Vi har alla en egen inneboende teaterrepertoar, och vi kan lära oss att styra denna – välja vilka aktörer vi vill släppa upp på vår inre scen.

I denna andra utgåva har boken omsatts med något större textgrad för att öka läsbarheten. Likaså har en kort inledning tillkommit.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en terapiform som har många inspirationskällor. Förenklat kan metoden sägas vila på kognitiv beteendeterapi och på fyra viktiga begrepp: acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse. I denna bok tar författaren på ett lättillgängligt sätt upp betydelsen av medveten närvaro. Fokus i boken ligger på koncentration och uppmärksamhet. Vi får många praktiska tips. Texten är pedagogiskt upplagd och innehåller rikligt med exempel och övningar.

På samma sätt som böckerna Tillsammans – om medkänsla och bekräftelse; (med Anna Kåver) och Att leva ett liv, inte vinna ett krig – om acceptans, (av Anna Kåver) vänder sig Vem är det som bestämmer i ditt liv? till alla som är intresserade av personlig utveckling. Boken kan även användas som resursbok inom utbildningar och av professionellt verksamma inom psykiatrin.

En stor utmaning i våra liv är att fungera tillsammans - med vår livspartner, med våra barn och föräldrar, med våra släktingar, vänner och arbetskamrater. Vi vill skapa och bevara goda relationer, men alltför ofta misslyckas vi. Här kommer en bok som hjälper dig att lyckas! Genom att utveckla din medkänsla, både med andra och med dig själv, kan du fatta kloka beslut. Genom att bekräfta andra, och dig själv, kan du både visa och få respekt. En relation som präglas av medkänsla och respekt ger glädje och utrymme för utveckling. Den här boken visar vägen dit!

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en terapiform som har många inspirationskällor. Förenklat kan metoden sägas vila på kognitiv beteendeterapi och på fyra viktiga begrepp: acceptans, medveten närvaro, medkänsla och bekräftelse. I denna bok tar författarna på ett lättillgängligt sätt upp betydelsen av medkänsla (empati) och bekräftelse. Men medkänslan behöver ges uttryck i aktiv handling – i bekräftelse av den andre. När vi bekräftar en annan människa förmedlar vi att vi tar henne på djupaste allvar. På så sätt ökar vi chansen att få bekräftelse tillbaka – att få känna gemenskap och respekt.

I boken ges konkreta råd om vad, vem, när och hur vi kan bekräfta, i handlingar, verbalt och genom kroppsspråk. Ett kapitel handlar om bekräftelseyoga, dvs en rad enkla vardagliga övningar.

På samma sätt som författarnas böcker Att leva ett liv, inte vinna ett krig (om acceptans) och Vem är det som bestämmer i ditt liv? (om medveten närvaro) vänder sig Tillsammans till alla som är intresserade av personlig utveckling. Boken kan även användas som resursbok inom utbildningar och av professionellt verksamma inom psykiatrin.

När Lina får beskedet att hon drabbats av demenssjukdomen Alzheimers bestämmer hon sig för att göra allt hon kan för att påverka sitt eget öde. För hur vill hon leva resten av sitt liv? Och hur skulle en passande död se ut?

Under månaderna som går blir hon själv och omvärlden sig allt mindre lika, förtöjningarna till det förflutna kapas en efter en. Att behålla kontrollen över vad som sker blir allt svårare. Resultatet blir som livet självt: tankeväckande, skrämmande, bitvis komiskt, bitvis tragiskt.

Det här en roman för alla som är intresserade av nuet och framtiden, av livet och döden och av hjärnans inre liv. Och av att så småningom få en passande död.

H är en roman om minnet. Om förälskelse och en dörr som står öppen. Vågar jag?H är hjärnforskare med hippocampus, den del av hjärnan som organiserar våra minnen, som specialområde. Vetenskapen har gått snabbt framåt och H befinner sig mitt uppe i denna våg, med en prestigetjänst som professor och en rad hängivna studenter. Deras mål är att förstå minnets funktion och dess betydelse för hur vi fattar beslut. Men H är också uppe på en annan våg. Han håller på att bli förälskad i D – som egentligen inte verkar vara hans typ. H utspelar sig under ett dygn i H:s liv när frågorna om vem han är och vad han vill med sitt liv ställs på sin spets. H berättar själv sin historia, men inte på något konventionellt sätt …

Åsa Nilsonne har skrivit en djupt originell och underhållande roman som väcker frågor om det mest grundläggande. Vad är ett ”jag” och var sitter det?

Åsa Nilsonne (född 1949) är senior professor i medicinsk psykiatri och författare till en rad uppmärksammade fackböcker och romaner, senast En passande död.

”Vår kunskap om hjärnan är minst sagt ofullständig, men den växer explosionsartat. Jag gissar att många kan bli överraskade av hur just mindfulness visat sig vara ett användbart redskap i denna högteknologiska forskning. Idag accelererar kunskapen om hjärnan i takt med att metoder för hjärnavbildning utvecklas och förfinas, och genom att duktiga forskare ställer relevanta frågor och genomför väldesignade försök. Vi börjar bli allt bättre på att matcha olika delar av hjärnan med de arbetsuppgifter den utför, och vi börjar därmed begripa hur hjärnan sköter, eller missköter sin tjänst. Vi börjar förstå hur känsligt våra hjärnor läser av vår miljö och hur de ständigt formas av sina upplevelser.”

Åsa Nilsonne är en av dem som introducerade mindfulness i Sverige. I den här nya utökade utgåvan beskriver hon ”arbetsplatsen hjärnan” och visar hur modern neuropsykologi kan möta och fördjupa den kunskap som finns inom mindfulnesstraditionen.

H är en roman om minnet. Om förälskelse och en dörr som står öppen. Vågar jag?H är hjärnforskare med hippocampus, den del av hjärnan som organiserar våra minnen, som specialområde. Vetenskapen har gått snabbt framåt och H befinner sig mitt uppe i denna våg, med en prestigetjänst som professor och en rad hängivna studenter. Deras mål är att förstå minnets funktion och dess betydelse för hur vi fattar beslut. Men H är också uppe på en annan våg. Han håller på att bli förälskad i D – som egentligen inte verkar vara hans typ. H utspelar sig under ett dygn i H:s liv när frågorna om vem han är och vad han vill med sitt liv ställs på sin spets. H berättar själv sin historia, men inte på något konventionellt sätt …

Åsa Nilsonne har skrivit en djupt originell och underhållande roman som väcker frågor om det mest grundläggande. Vad är ett ”jag” och var sitter det?

"Jenny Aschenbrenner imponeras av en berättelse full av öppenhet, där uppväxten i Afrika skildras med värme och humor."Svenska Dagbladet

"Detta är en finstämd bok för alla som intresserar sig för relationen mellan person, språk och historia."Läkartidningen

Hur många ”jag” kan en människa ha? Kan de komma i konflikt med varandra? Behöver vi tycka om dem alla?

Frågan är den röda tråden i Åsa Nilsonnes skildring av hennes liv mellan elva och femton års ålder. När hon var elva flyttade familjen från Beirut till Addis Abeba i Etiopien där hennes far hade blivit ny svensk ambassadör. När hon var femton började hon på internatskola i Sverige. Hennes familj flyttade vidare till Bangkok.

Åsa Nilsonne är psykiater och psykoterapeut och har forskat på det självbiografiska minnet. Nu lägger hon sitt eget liv under luppen. Kan åren i Addis Abeba ha format den person hon är i dag? Hur gick det i så fall till?Hur kan vi bäst förhålla oss till vår uppväxt, oavsett hur den sett ut? Hur kan vi hitta en mer vuxen blick på våra föräldrar? De är ju, och har alltid varit, mer än just föräldrar, vilket inte syns ur barnets och ungdomens perspektiv

Och hur kan vi bli sams med den vi blev? Den som kanske varken föräldrarna eller vi själva tänkte att vi skulle bli?

Boken handlar även om språk. Hur språket skapar och begränsar oss. Hur är det att vara två- (eller tre- eller fyra- ) språkig? Boken följer en berättartradition om språk och kultur som rymmer författare som Jean Rhys, Marguerite Duras, William Boyd, J. M. Coetzee, Derek Walcott och Franz Fanon.

Omslag: Michael CekenFoto: Pierre Mens

"Jenny Aschenbrenner imponeras av en berättelse full av öppenhet, där uppväxten i Afrika skildras med värme och humor."Svenska Dagbladet

"Detta är en finstämd bok för alla som intresserar sig för relationen mellan person, språk och historia."Läkartidningen

Hur många ”jag” kan en människa ha? Kan de komma i konflikt med varandra? Behöver vi tycka om dem alla?

Frågan är den röda tråden i Åsa Nilsonnes skildring av hennes liv mellan elva och femton års ålder. När hon var elva flyttade familjen från Beirut till Addis Abeba i Etiopien där hennes far hade blivit ny svensk ambassadör. När hon var femton började hon på internatskola i Sverige. Hennes familj flyttade vidare till Bangkok.

Åsa Nilsonne är psykiater och psykoterapeut och har forskat på det självbiografiska minnet. Nu lägger hon sitt eget liv under luppen. Kan åren i Addis Abeba ha format den person hon är i dag? Hur gick det i så fall till?Hur kan vi bäst förhålla oss till vår uppväxt, oavsett hur den sett ut? Hur kan vi hitta en mer vuxen blick på våra föräldrar? De är ju, och har alltid varit, mer än just föräldrar, vilket inte syns ur barnets och ungdomens perspektiv

Och hur kan vi bli sams med den vi blev? Den som kanske varken föräldrarna eller vi själva tänkte att vi skulle bli?

Boken handlar även om språk. Hur språket skapar och begränsar oss. Hur är det att vara två- (eller tre- eller fyra- ) språkig? Boken följer en berättartradition om språk och kultur som rymmer författare som Jean Rhys, Marguerite Duras, William Boyd, J. M. Coetzee, Derek Walcott och Franz Fanon.

Omslag: Michael CekenFoto: Pierre Mens

"Det är en skruvad version – och boken på endast 120 sidor slutar abrupt, men så skickligt berättad att man tror på den medan den pågår."Kristianstadsbladet

"Hur detta slutar vet vi men vägen dit är i Nilsonnes version mer omtumlande och samtidigt mer infernalisk."Svenska DagbladetI Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas förgiftar doktorn pastor Gregorius för att rädda pastorns unga fru Helga ur det hon beskrivit som ett motbjudande äktenskap. Men tänk om Helga ljög för doktorn. Tänk om hon utnyttjade att han såg henne som en hjälplös liten kvinnoblomma. Tänk om allt som sedan skedde var iscensatt av Helga? Inte, som Doktor Glas trodde, av honom själv.

I Åsa Nilsonnes radikala omläsning av Söderbergs roman skildras skeendet ur Helgas perspektiv.

Vi möter en pastor Gregorius som är lätt att älska. En Helga som är mer än nöjd med sitt äktenskap. Det enda som fattas paret Gregorius är barn. I Fru Gregorius försöker Helga lösa det problemet, men resultatet blir i stället största tänkbara katastrof.

Boken kan läsas som en kärleksroman om ett lyckligt äktenskap. Som en skildring av det kvinnliga livet som löper parallellt med det manliga, till stora delar osynligt för männen. Den kan även läsas som en reflektion över vår mänskliga hybris när vi försöker styra våra egna, eller andras, liv.

"Det är en skruvad version – och boken på endast 120 sidor slutar abrupt, men så skickligt berättad att man tror på den medan den pågår."Kristianstadsbladet

"Hur detta slutar vet vi men vägen dit är i Nilsonnes version mer omtumlande och samtidigt mer infernalisk."Svenska DagbladetI Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas förgiftar doktorn pastor Gregorius för att rädda pastorns unga fru Helga ur det hon beskrivit som ett motbjudande äktenskap. Men tänk om Helga ljög för doktorn. Tänk om hon utnyttjade att han såg henne som en hjälplös liten kvinnoblomma. Tänk om allt som sedan skedde var iscensatt av Helga? Inte, som Doktor Glas trodde, av honom själv.

I Åsa Nilsonnes radikala omläsning av Söderbergs roman skildras skeendet ur Helgas perspektiv.

Vi möter en pastor Gregorius som är lätt att älska. En Helga som är mer än nöjd med sitt äktenskap. Det enda som fattas paret Gregorius är barn. I Fru Gregorius försöker Helga lösa det problemet, men resultatet blir i stället största tänkbara katastrof.

Boken kan läsas som en kärleksroman om ett lyckligt äktenskap. Som en skildring av det kvinnliga livet som löper parallellt med det manliga, till stora delar osynligt för männen. Den kan även läsas som en reflektion över vår mänskliga hybris när vi försöker styra våra egna, eller andras, liv.

I Processen får vi bland annat möta den förtvivlade mannen som skulle få rätt dos antidepressiv medicin, kvinnan som äntligen vågade berätta och mannen som inte kunde styra sin tunga.

Boken är en professionell självbiografi där psykiatern Åsa Nilsonne berättar om mänskliga möten som hjälpt henne att växa i sitt yrke.

Det är en spännande, rörande och tankeväckande bok om människans utsatthet och styrka, psykiatrins komplexitet och det egna professionella ansvaret.

Ur förordet:

Den här boken bygger på ett antal fall, varav ett är jag själv, som har fördjupat min förståelse för det yrke jag har valt. Jag har ändrat lite här och där för att bevara anonymiteten. Jag har inte gått tillbaka till gamla journalanteckningar, för det är inte de exakta händelseförloppen som är intressanta, utan hur de har påverkat mig, så som jag minns dem. Här finns bara mina egna tolkningar av miljöer, människor och de studier jag läste. Jag vill berätta hur det såg ut för mig, just då, under olika faser av min professionaliseringsprocess.

Jag är inte principiell motståndare till behandling med psykofarmaka eller andra somatiska metoder, även om min egen strävan har varit att utveckla psykologiska behandlingsmodeller. När rätt medicin skrivs ut vid rätt tillfälle i rätt dos till rätt patient, och när behandlingstiden varken är för lång eller för kort, kan medicinering vara en utmärkt behandling. En del personer får god hjälp av ECT. Jag är tacksam för det samarbete jag har haft med kloka förskrivande kollegor när det har behövts. Boken har inga referenser eftersom den inte gör anspråk på att försöka skildra kunskapsläget inom psykiatrin vare sig i dåtid eller i nutid.

Skålen på omslaget har varit sönder, obrukbar. Nu är den lagad. Inte på ett sådant sätt att skadan ska döljas, utan med guld så att den ska synas. Den dyra och vackra lagningen syftar till att hedra skålens historia. Kintsugi – att laga föremål på det sättet – är en japansk konstform, och jag tycker att den påminner om psykiatrin så som jag vill se den.

Boken stimulerar till eget tankearbete och längtan efter diskussion av vad det innebär att vara psykiatriker i allmänhet och läkare i synnerhet. Läs den!

I Processen får vi bland annat möta den förtvivlade mannen som skulle få rätt dos antidepressiv medicin, kvinnan som äntligen vågade berätta och mannen som inte kunde styra sin tunga.

Boken är en professionell självbiografi där psykiatern Åsa Nilsonne berättar om mänskliga möten som hjälpt henne att växa i sitt yrke.

Det är en spännande, rörande och tankeväckande bok om människans utsatthet och styrka, psykiatrins komplexitet och det egna professionella ansvaret.

Ur förordet:

Den här boken bygger på ett antal fall, varav ett är jag själv, som har fördjupat min förståelse för det yrke jag har valt. Jag har ändrat lite här och där för att bevara anonymiteten. Jag har inte gått tillbaka till gamla journalanteckningar, för det är inte de exakta händelseförloppen som är intressanta, utan hur de har påverkat mig, så som jag minns dem. Här finns bara mina egna tolkningar av miljöer, människor och de studier jag läste. Jag vill berätta hur det såg ut för mig, just då, under olika faser av min professionaliseringsprocess.

Jag är inte principiell motståndare till behandling med psykofarmaka eller andra somatiska metoder, även om min egen strävan har varit att utveckla psykologiska behandlingsmodeller. När rätt medicin skrivs ut vid rätt tillfälle i rätt dos till rätt patient, och när behandlingstiden varken är för lång eller för kort, kan medicinering vara en utmärkt behandling. En del personer får god hjälp av ECT. Jag är tacksam för det samarbete jag har haft med kloka förskrivande kollegor när det har behövts. Boken har inga referenser eftersom den inte gör anspråk på att försöka skildra kunskapsläget inom psykiatrin vare sig i dåtid eller i nutid.

Skålen på omslaget har varit sönder, obrukbar. Nu är den lagad. Inte på ett sådant sätt att skadan ska döljas, utan med guld så att den ska synas. Den dyra och vackra lagningen syftar till att hedra skålens historia. Kintsugi – att laga föremål på det sättet – är en japansk konstform, och jag tycker att den påminner om psykiatrin så som jag vill se den.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades av Marsha Linehan i USA under 1990-talet. Behandlingsmetoden har tagit inspiration från inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi och zenbuddhistiska tankesätt. Den idé som genomsyrar arbetssättet är dialektiken mellan acceptans och förändringsarbete.

Patienten går både i individualterapi och i färdighetsträning. De färdigheter som tränas är förmåga att vara uppmärksam och närvarande i nuet, att kunna skapa och vidmakthålla goda relationer till andra, att kunna reglera sina känslor, att kunna klara svåra situationer utan att ta till destruktiva beteenden, t.ex. skada sig själv.

Boken tar speciellt upp hur DBT kan användas i arbete med patienter med IPS (emotionellt instabil personlighetsstörning), med annan terminologi kallad borderline personlighetsstörning. Patienter med IPS har särskilda problem med att reglera känslor och de fastnar lätt i destruktiva mönster.

Boken inleds med en diskussion av IPS och vilka speciella svårigheter patienter med denna diagnos ställs inför. Sedan tar författarna upp bakgrund och teoribildning bakom DBT samt går noggrant in på hur DBT struktureras, både terapin som sådan och den enskilda sessionen.

DBT utvecklas hela tiden – vi får exempel på hur DBT kan användas i arbete med nya patientkategorier, t.ex. äldre deprimerade, missbrukare och familjemisshandlare. En summering av aktuell forskning kring DBT finns också med. Avslutningsvis möter vi några tidigare patienters reaktioner på DBT som behandlingsform.

Boken vänder sig främst till studerande och verksamma inom psykologi, psykoterapi och vård samt andra som i sitt yrkesliv kommer i kontakt med människor, men den kan även läsas av patienter. Alla kan låta sig inspireras av den positiva människosyn som präglar framställningen.

”Ska du bara läsa en kriminalroman i jul, läs Bakom ljuset.” Amelia

Mordutredaren Monika Pedersen vid Stockholmspolisen är sjukskriven efter en svår olycka i tjänsten. En dag råkar hon av en slump bläddra i en bok av en känd psykolog och finner till sin bestörtning att en av hans patienter måste ha varit hennes egen mor. Och författaren påstår att kvinnan blivit mördad. Monika bestämmer sig för att försöka få klarhet i sin mors död. Det leder henne till en freudiansk psykoanalytiker, till en framgångsrik advokatbyrå samt ekonomisk brottslighet på hög nivå, och så småningom ut ur Sverige, ut ur Europa och ner till staden Mekkele i Etiopen. Men en osynlig fiende är henne hack i häl. Monika upptäcker att hon har mer gemensamt än hon någonsin anat med både sin mor och sin mormor. Till slut hamnar hon inför ett vägskäl som tvingar henne att göra ett livsavgörande val.

Bakom ljuset är fjärde boken i serien om Monika Pedersen, där Åsa Nilsonne med analytisk skärpa och sinne för dramatik skildrar Monikas möte med en iskall verklighet.

”Åsa Nilsonne har skrivit sin bästa deckare hittills… Intrigen har åtskilliga överraskande turer, som hela tiden låter spänningen sakta öka.” Sydsvenska Dagbladet

”…den psykologiska trovärdigheten i skildringen är hög, utan att någonsin briljera i det alltför akademiska. Åsa Nilsonne skriver nämligen både med hjärta och hjärna, mest med hjärtat tror jag.” Hallands Nyheter

Vad vet en mor om sin tonårsson? Vad vet en tonårig pojke om sin mor? Mellan Mariam och Theo har tystnaden och lögnerna vuxit sig livsfarligt stora. När Theos skolkamrat Juri hittas knivmördad rubbas den sköra balansen. Det som startar som ett rutinärende för mordutredare Monika Pedersen blir både farligare och mer oförutsebart än någon hade trott. Hon reser till Etiopien för att leta efter ett försvunnet vittne, och upptäcker där att hennes fall är länkat till ännu ett olöst mord på en populär TV-personlighet i Addis Abeba. Monika Pedersen har aldrig ställts inför en svårare utmaning.Åsa Nilsonne är verksam som psykiater och psykoterapeut på Karolinska Institutet. Hon skriver både skönlitterära verk och fackböcker med stor framgång, senast den mycket uppmärksammade Vem är det som bestämmer i ditt liv? (2004). I serien om polisen Monika Pedersen har hon tidigare utgivit fyra böcker, Tunnare än blod, I det tysta, Kyskhetsbältet samt Bakom ljuset. För Kyskhetsbältet belönades hon med Polonipriset 2000.

Smärtbäraren är berättelsen om en ung kvinna, Ada Zack, som har förmågan att gå in i andra kvinnors kroppar och ta över deras problem: övervikt, värk, trauman. Allt kan hon ställa till rätta igen och därefter lämnar hon kroppen i perfekt skick.Redan som liten flicka upptäckte Ada sin förmåga. Då var det för att hjälpa sin tvillingsyster – nu har hon det som ett synnerligen inkomstbringande yrke hos en plastikkirurg.Allt har hitintills fungerat utan problem och hon har kunnat kontrollera de kroppar hon arbetar med, men den senaste klienten, en medelålders kvinna, börjar plötsligt bete sig underligt. Efter att ha sökt hjälp för problem med övervikt börjar hon skräckslagen att vakna på nätterna och verkar jagad av någon. Vem är det som jagar henne och för vad? Ada dras allt mer in i ett farligt spel som hon inte kan bemästra och som leder henne allt djupare in i det okända.

Åsa Nilsonnes Smärtbäraren är en intrikat och mycket spännande berättelse som ställer frågor om vår kroppsuppfattning och vår identitet, vår empati och var gränsen för vårt personliga ansvar egentligen går.

"Smärtbäraren är en enastående bra roman, så bra att jag läste den två gånger..." Marie Peterson, Dagens Nyheter"Idén är djupt originell – och genomförandet elegant." Bo Lundin, Sydsvenska Dagbladet"Alldeles i särklass. Originell och gripande." Ingalill Hellman, Nerikes Allehanda"Välskrivet och laddat." Maria Küchen, Amelia"En av de verkliga höjdpunkterna i vårens bokflod." Gunilla Wedding, Skånska DagbladetÅsa Nilsonne arbetar som psykiater och forskare på Karolinska institutet.

Det är en dimmig och kall marsvecka i Stockholm. En ettrig influensaepidemi lamslår stan. Tunnelbanetågen går sporadiskt, nästan all vårdpersonal ligger nerbäddad. Stora delar av polisen likaså. De få som är på benen är upptagna av en ambassadockupation.Då kommer larmet till kriminalpolisen på Kungsholmen om ett mystiskt dödsfall. Ordningspolisen Monika Pedersen, som saknar all erfarenhet av mordutredningar, får rycka in eftersom hon fortfarande står på benen. Fallet kompliceras av att den döde redan tagits om hand av obducenten och av att Monika inte har någon som hon kan fråga till råds. Envist och målmedvetet jobbar hon på eftersom hon är klok nog att inse att det här är hennes livs stora chans ...

Första delen i Åsa Nilsonnes älskade deckarserie om Monika Pedersen.

"Trovärdig intrig, väl skildrad miljö - några timmars behaglig underhållning..." Upsala Nya Tidning

Hermine Gyldenklou var ett ovanligt och osannolikt mordoffer; en ung läkare som var okänd hos polisen och som enligt hyresvärden levde ett tillbakadraget och anspråkslöst liv. Men ändå hade någon ihjäl henne. Det blir polisen Monika Pedersen, nu på ett längre vikariat på Krim, som får uppgiften att ta reda på vem Hermine egentligen var, att försöka få grepp om hennes drömmar och besvikelser för att förstå omständigheterna kring hennes död. Resan bakåt i Hermines förflutna blottar oväntade samband, leder mycket längre och blir både farligare och mer personligt utmanande än Monika och hennes kollega Mikael någonsin kunnat förutspå.

I det tysta är den andra boken i Åsa Nilsonnes serie om den kvinnliga polisen Monika Pedersen. Den tredje boken i serien, Kyskhetsbältet, belönades med Polonipriset som bästa kvinnliga kriminalroman 2000.

Belönad med Polonispriset! "Man vill genast ta Monika Pedersen i handen och hänga med på spaning." Claire Wikholm i Dagens Nyheter En iskall decembernatt hittas en kvinna mördad vid Kungsholms Strand i Stockholm. Och det är inte vem som helst utan den populära skådespelerskan Lottie Hagman. Lotties bekantskapskrets är nästan oöverskådlig, hennes döttrar är inte samarbetsvilliga, polisinspektör Monika Pedersen är trött och utarbetad och har dessutom svårt att komma överens med sin närmaste kollega. Fallet Lottie Hagman känns som en övermäktig uppgift. Monikas försök att förstå Lotties liv leder till möten med skådespelare, läkare, rabbiner och hundmänniskor av olika slag, men inte förrän hon börjar se de skrämmande parallellerna mellan sin egen situation och mördarens börjar sammanhangen klarna.

Kyskhetsbältet är den tredje delen i serien om polisen Monika Pedersen.

Åsa Nilsonne är bosatt i Stockholm, gift och har tre söner. Hon arbetar som psykiater och forskare på Karolinska Institutet.

"Ett välkonstruerat polispussel med samtidskänsla, fyndig titel och en sliten kvinnlig kriminalare i centrum." - Ur Poloniprisjuryns motivering

De tre första böckerna om Monika Pedersens utveckling som polis samlade i en volym. Den första, Tunnare än blod, som skildrar hennes första egna fall, utkom 1991 och väckte stor uppmärksamhet. Den följdes året efter av I det tysta. För den tredje delen, Kyskhetsbältet, belönades Åsa Nilsonne med det prestigefyllda Polonipriset som bästa kvinnliga kriminalroman 2000.Tunnare än blodUnder en dimmig och kall marsvecka i Stockholm slår en influensaepidemi till. Nästan all vårdpersonal ligger nerbäddad. Stora delar av polisen likaså. Då kommer larmet till kriminalpolisen på Kungsholmen om ett mystiskt dödsfall. Ordningspolisen Monika Pedersen, som saknar all erfarenhet av mordutredningar, får rycka in eftersom hon fortfarande står på benen. Envist och målmedvetet jobbar hon på eftersom hon inser att det här är hennes livs stora chans...I det tystaEn ung kvinnlig läkare, Hermine Gyldenklou, hittas mördad. Det blir polisen Monika Pedersen, nu på ett längre vikariat på krim, som får uppgiften att ta reda på vem hon egentligen var. Resan bakåt i Hermines förflutna blottar oväntade samband och blir mycket farligare än vad Monika kunnat förutspå.KyskhetsbältetEn iskall decembernatt hittas den populära skådespelerskan Lottie Hagman död vid Kungsholms Strand i Stockholm. Utredningen går motigt. Lotties bekantskapskrets är osamarbetsvillig och polisinspektör Monika Pedersen är mycket trött och utarbetad. Under Monikas försök att förstå Lottie Hagmans liv börjar hon se de skrämmande parallellerna mellan sin egen situation och mördarens.