Anna Kaldal – författare

Den här boken handlar om de vetenskapliga kraven på rättsvetenskapligt skrivande. Trots ämnets i grunden teoretiska karaktär är inriktningen att ge praktiska tips för skrivandet. De vetenskapliga kraven är gemensamt för allt akademiskt skrivande. De vetenskapliga kraven skiljer rättsvetenskapen från annan juridisk verksamhet. De är också desamma oavsett vilken form av rättsvetenskapligt skrivande det är fråga om och vilken akademisk nivå det är fråga om. Boken riktar sig till alla som ska skriva ett rättsvetenskapligt arbete, såväl juriststudenter som skriver examensuppsats som andra som med rättsvetenskapliga ambitioner ska skriva en text, oavsett längd. De grundläggande vetenskapliga kraven är nämligen desamma oavsett om det är fråga om en kortare artikel eller en lång monografi, t.ex. en doktorsavhandling. Tanken är att boken ska stimulera eget tänkande. Även om det i betydande grad är fråga om handfasta råd och exempel är avsikten att texten ska uppmuntra till vidare reflektion. Intresset är främst riktat mot det som brukar kallas metodfrågor. Boken handlar dock inte om det som kan kallas materiell metod, vare sig rättsvetenskaplig eller annan. Således behandlas t.ex. inte det materiella innehållet i olika modeller för att tolka lag eller komparativ metod eller vilka element som ingår i genusteori. Huvudbudskapet är att en skribent ska förklara vad som görs samt hur och varför. Och sedan göra det. Upprätthåller hen sedan de vetenskapskrav som vi redovisar i boken behöver det inte vara svårare än så. Gustaf Sjöberg är professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Hans forskning är främst riktad mot finansiell reglering och bolagsrätt med inslag av grundläggande rättigheter. Forskningen har oftast ett rättsekonomiskt perspektiv. Han har vidare bred erfarenhet av regelgivning och beslutsfattande på det finansiella området. Han är domarutbildad (assessor i Svea hovrätt) samt juris doktor (Stockholm) och filosofie doktor (Lund). Anna Kaldal är professor i processrätt vid såväl Göteborgs universitet som Stockholms universitet. Hennes forskning är främst inriktad mot rättsprocesser som rör barn och våld i nära relationer. Hon har stor erfarenhet av tvärvetenskapligt arbete genom mötet mellan rättsvetenskap och forskning inom det beteendevetenskapliga kunskapsfältet. Hon är föreståndare för Stockholms barnrättscentrum.

Svensk barnrätt ger en grundläggande introduktion till juridik som ämne och till Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Bokens kapitel rör frågor om barns rättigheter inom ämnena familjerätt, socialrätt, utbildningsrätt, migrationsrätt, straffrätt, utsökningsrätt och hyresrätt. Sätten som barns rättigheter fått uttryck inom de olika rättsområdena skiljer sig åt. Inom vissa områden har artiklar i barnkonventionen fått direkt genomslag i svensk lagstiftning. På andra av de behandlade områdena har barnets rättigheter endast fått genomslag genom praxis från våra högsta domstolar. Därutöver är barnkonventionens artiklar 1–42 svensk lag sedan 1 januari 2020. Boken ger läsaren en övergripande bild av svensk rätt och dess förhållande till barns rättigheter samt dess olika uttryck.Syftet med boken är, i all sin enkelhet, att hjälpa den som vill introduceras till ämnet barnrätt. Detta oavsett om personen är jurist, studerande på ett juristprogram, någon som arbetar med beslutsfattande som rör barn eller är en nybörjare som hittat intresse för juridik och barnrätt.

?This open access book explores how legal proceedings in and out-of-court can be matched to the complex problems underlying disputes concerning child custody, residence and contact between parents.

?This open access book explores how legal proceedings in and out-of-court can be matched to the complex problems underlying disputes concerning child custody, residence and contact between parents.

This open access book contributes to ongoing discussions about how societies should respond to children who have experienced violence and abuse by delving into the Barnahus model: a multidisciplinary and co-located model whose aim is to provide both justice and recovery to victimised children. The promising model was first implemented in the Nordic region and is currently being diffused across Europe, although scientific knowledge about the model remains scarce: the Barnahus model’s potential for delivering holistic services, the various tensions and dilemmas involved in the model, and how dual mandate of Barnahus can be managed all require further research. Continuing from the volume Collaborating Against Child Abuse (2017) which examined the process of Barnahus’ diffusion in the Nordic countries, the current book digs deeper into the intrinsic institutional tensions of the model, as well as those that might arise during collaboration, in order to advance our understanding of what can be achieved through the model and thus improve the situation of child victims of violence and abuse. An institutional perspective is used in the book which is structured in four parts. The first three parts explore different types of institutional tensions –legal, organisational, and professional-ethical, while the fourth focuses on how these tensions may be balanced. The book’s authors chart this new phase in the diffusion and translation of the Barnahus model. Their analyses will provide valuable guidance to countries that are currently considering or are already implementing the model.

This open access book contributes to ongoing discussions about how societies should respond to children who have experienced violence and abuse by delving into the Barnahus model: a multidisciplinary and co-located model whose aim is to provide both justice and recovery to victimised children.

This book is open access under a CC BY 4.0 license. This edited collection explores the background and implementation of the Nordic Barnahus (or 'Children's House') model – recognised as one of the most important reforms related to children who are the victims of crime in the Nordic region.

This book is open access under a CC BY 4.0 license. This edited collection explores the background and implementation of the Nordic Barnahus (or 'Children's House') model – recognised as one of the most important reforms related to children who are the victims of crime in the Nordic region.

Child-friendly Justice assesses how the UN Convention on the Rights of the Child has affected the development of child law and the promotion of children’s rights in the past twenty-five years. Its 24 studies probe a broad variety of issues relating to children’ s contact with civil, administrative and criminal justice systems, the protection of child integrity and their right to participation, information and proper representation.The contributors - all experts on child-related matters - represent international organisations, academia and NGOs. They provide a clear picture of the origins of the current problems in realising child-friendly justice, and they discuss possible solutions.

How can human rights for children born outside their national jurisdiction with parents deemed as terrorists be safeguarded? In what ways do children risk being discriminated in their welfare rights in Sweden when treated as invisible part of a family? How can we do research on children’s rights in not just ethically sensitive ways but also with respect for children as rights subjects? And what could be a theory on social justice for children? These are questions discussed in studies from different disciplines concerning children’s international human rights, with a special focus on the realization of the CRC in Sweden.

Att skydda barn från brott har getts en framträdande plats i diskussionen om barnskydd. Trots detta har det varken lett till ökat antal åtal eller fällande domar, i synnerhet vad gäller brott inom familjen. Ett barn kan skyddas från våld och övergrepp från en förälder genom att barnet tvångsomhändertas av de sociala myndigheterna. På senare år har vikten av att göra en riskbedömning även i vårdnads- och umgängestvister lyfts fram. Närliggande eller t.o.m. samma frågor kan därmed aktualiseras även i denna typ av mål. Rör risken våld eller övergrepp mot barnet kan dessutom samma fråga bli föremål för prövning i en brottmålsprocess.

I Parallella processer behandlas innebörden av den rättsliga normen ”risk” i vårdnads- och LVU-mål. Vilka faktiska förhållanden motsvarar ”risk för att barnet far illa” och hur ska en brottsmisstanke hanteras? Avhandlingen behandlar även vilka bevisbörde- och beviskravsregler som gäller, samt vilka krav som ställs på rättens beslutsunderlag.

Som en röd tråd genom boken löper frågan om de rättsliga förutsättningarna för att involvera barnet i processen, samt betydelsen av barnets uppgifter i bevishänseende.

Anna Kaldal är jur.kand. och knuten till Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. Hon är medförfattare till boken Bevisprövning vid sexualbrott (Nordstedts juridik, 2003) och har mångårig erfarenhet från praktisk juridisk verksamhet rörande barn i rättväsendet. Vidare har hon varit verksam inom tvärvetenskapligt forskningsarbete i gränslandet mellan juridik och psykiatri och har haft utredningsuppdrag på myndighetsnivå. Hon är en frekvent anlitad föreläsare och lärare på utbildningar för yrkesverksamma inom rättsväsende och socialtjänst.