Björn Lundberg – författare

Under det senaste decenniet har samtidshistorien blivit radioaktiv. Det går idag att påstå vad som helst om historiska händelser på sociala medier utan att bli motsagd. Som att Förintelsen i själva verket var Sveriges ansvar. Eller att Ukraina överföll Ryssland 2022. Den sortens propaganda får själva verkligheten att svaja. Och historieförfalskningen har blivit ett politiskt vapen. Som flera historiker och specialister på psykologisk krigföring återkommer till är målet med desinformationen inte att i första hand propagera för en viss ideologi eller politisk linje utan att underminera tilltron till fakta över huvud taget. Om inget är sant kan vad som helst vara det. Sverigedemokraternas ihärdiga och tyvärr mycket framgångsrika försök att smutskasta socialdemokraterna i sociala medier och Trumps återkomst till Vita Huset är väl de mest aktuella och mest talande exemplen på det. Vad är då sant? Finns det ens något som heter ”objektiv sanning”? Jodå, det finns gott om viktig historisk forskning, och det går att skilja agnarna från vetet. Om historikerna själva får komma till tals. Men hur ska sådana röster skära genom bruset? Hur ska den ”vanliga läsaren” kunna slå fast vad som faktiskt har hänt? I den här volymen möter vi några av Sveriges mest kända historiker som resonerar om just detta. Vad gör historieförfalskningen med oss? Och vilket är historikernas eget ansvar?

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europas 1900-tal har i Sverige undvikits helt eller lösts med kompromisser. Så har den svenska självbilden sett ut, men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas.

I Politik underifrån skriver historiker och samhällsvetare om politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige då människor har brutit mot den dominerande politiska kulturens normer för hur man får göra politik och vilka som får delta i politiska processer.

De nio bidragen ger ny kunskap om ett antal kollektiva konfrontationer, där vanliga människor genom utomparlamentariska aktioner bidragit till att forma svensk politisk historia. Från rösträttsstriden i början av seklet, över gatukravaller, vilda strejker och den gryende miljörörelsens kamp, till konflikter om vem som har rätt att använda det urbana rummet åren efter murens fall.

Antologins fokus är spännande episoder ur det förflutna, men den kan också användas för att ställa viktiga frågor om vår egen samtid. När kan utomparlamentariska metoder sägas berika och utveckla demokratin, och när passeras den gräns då den parlamentariska demokratin hotas? De historiska perspektiv som presenteras i Politik underifrån är viktiga för den diskussion om demokratins former som måste föras i vår egen tid.

INNEHÅLL: Andrés Brink Pinto, Martin Ericsson & Stefan Nyzell Verktygslåda för konfliktforskare Magnus Olofsson Rösträttskravallerna i Stockholm 1902 och den återvunna demonstrationsrätten Fredrik Egefur "Polisen har stulit vårt standar!" Två antimilitaristiska demonstrationer i Helsingborg 1906 Karin Jonsson "Stockholmspolisen far fram som hunner och bödlar." Den sista stora demonstrationen för rösträtt i Stockholm 5 juni 1917 Stefan Nyzell Eskilstunakravallerna 1937. En kamp om rätten att få supa sig full Björn Lundberg Nyårskravallerna i Malmö 1946-47. Sveriges första ungdomsupplopp? Eva Schmitz Städerskestrejken 1974-75. En nedtryckt grupp kräver högre lön och respekt för sitt arbete Jenny Jansson & Katrin Uba Motströms. Kampen mot kraftverket i Sölvbacka strömmar 1972-79 Martin Ericsson Ockuperat område. Striden om brandstationen i Jönköping 1982 Johan Pries & Karin Zackari "Här slutar Sverige." Ockupationen på Ringgatan i Malmö 1990

Vad behöver barn och ungdomar lära sig för att kunna bli goda medborgare? Frågan har återkommit i debatter om barnuppfostran, utbildning och demokrati i mer än ett sekel. I Naturliga medborgare undersöker historikern Björn Lundberg friluftsliv som metod för medborgarfostran i två svenska barn- och ungdomsverksamheter: scoutrörelsen och Unga Örnar. Varför ansågs det viktigt att barn och ungdomar gav sig ut i naturen för att fostras till medborgare? Vad skulle de lära sig där, bortom civilisationen, som de sedan kunde ha nytta av i vardagen?

Boken belyser en tidigare förbisedd arena för ungdomens demokratiska fostran. I blickfånget står perioden 1925 1960. Årtiondena efter den parlamentariska demokratins genombrott i Sverige fördes en livlig diskussion om farhågor och möjligheter knutna till medborgarskapet. Samtidigt blev friluftsliv en populär fritidssysselsättning i bredare folklager. I sin undersökning följer Björn Lundberg scoutrörelsens och Unga Örnars verksamhet från mellankrigstidens campingvåg via beredskapsårens nyttoinriktade arbete till efterkrigstidens debatt om vildmarksromantik och ungdomens fritid.

Björn Lundberg (f. 1982) är historiker vid Lunds universitet. Han har en bakgrund som redaktör på tidskriften Allt om Historia och är författare till boken 100 historiska listor (2012). Han har också medverkat i antologin Politik underifrån (2016) och översiktsverket Världens historia i årtal (2008). Naturliga medborgare är hans doktorsavhandling.

När Neil Armstrong som första människa klev ner på månens yta 1969 markerade hans steg kulmen på en intensiv kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen om att utforska rymden. Bakom de kostsamma satsningarna på allt större och mer avancerade raketer fanns både nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen.

I Kampen om rymden skildrar historikern och skribenten Björn Lundberg hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden.

Det är en berättelse om historiska framgångar och dramatiska tragedier, kryddad med topphemlig forskning, politiska strider och astronauter som hela tiden arbetade med livet som insats.