David Tjeder – författare

Svenska historieböcker är ofta genusomedvetna. Den genushistoria som har skrivits bortser dessutom ofta från andra maktförhållanden som påverkat människors liv och samhället i stort. Den här boken är en genushistoria som handlar om kvinnor och män och om maktrelationerna mellan dem – men också om alla Andra.Det finns etniska Andra, sexuella Andra, kroppsliga Andra och många andra Andra. Gemensamt har de bara att de definierats som mindre värda, problematiska och annorlunda. Kvinnor, män och alla Andra handlar om genus, etnicitet, sexualitet, funktionshinder och maskulinitet i svensk historia från 1700-talets mitt till i dag. Genom att studera olika maktordningar i ett intersektionalitetsperspektiv ger författarna en mer fullständig bild av den svenska historien och visar på de mekanismer som skapar underordning och utanförskap.Denna utökade upplaga följer genushistorien fram till 2021. Ett nytt slutkapitel diskuterar omstruktureringen av välfärdsstaten sedan 1990-talet och effekterna av samhällets digitalisering, liksom #metoo-kampanjen och Black Lives Matter-rörelsen. Ett helt nytt kapitel om transhistoria har också tillkommit. Boken riktar sig till alla som vill fördjupa sin kunskap om den svenska historien ur ett genus- och mångfaldsperspektiv. Den är lämplig som kurslitteratur för universitets- och högskolestuderande i historia och genusvetenskap.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.