Gunnar Balgård – författare

Denna första volym har Norrland som överrubrik. Under beteckningen ryms ett brett spektrum av 70 artiklar. Utgångspunkt är skrivarens egen hemort Umeå med personliga minnen av en stad i förvandling, därefter vidgas synfältet mot historiska platser i norr, mot baggböleri, gammal gruvbrytning och Jokkmokks marknad. Ursprungligt kustlandskap avbildas på Stora Fjäderägg. Vi får en påminnelse om 1980-talets friluftsteater i norr, om lokal revytradition i Umeå. Västerbottens museums storhetstid återuppväcks, och Sune Jonssons bönder får ett sista besök. Vera Frisén, Sture Meijer och Mats Caldeborg får sina betydande konstnärskap framhävda. Och allt avtecknar sig mot en bredare bakgrund av konstnärlighet i Sverige.

I denna volym med svensk litteratur presenteras betydande författarskap kronologiskt från Eufemiavisorna till Sandro Key-Åberg och Henning Mankell. Viss tyngdpunkt ligger på 1900-talets mellanperiod med författare som Eyvind Johnson och Gunnar Ekelöf, Lars Ahlin och Per Olof Sundman. I recensionsavdelningen är rikssvenska och norrländska bidrag ungefär jämnt fördelade. Böcker av Sara Lidman och Torgny Lindgren behandlas särskilt uppmärksamt, ävenså romaner av Stewe Claeson. Utgåvor av mindre kända norrländska författare ges betydande utrymme. Det nordliga perspektivet ger volymen en särprägel. Mångårigt arbete inom Norrländska Författarsällskapet har givit skrivaren god kontakt och kännedom om litteratur och miljöer i norra Sverige. Det är själva utgångspunkten.

Av den gigantiska världslitteraturen kan en läsare blott inhämta en bråkdel. Inriktningen här bestämdes väl en gång mest av en slump, senare av en mer medveten fördjupning. Här står den amerikanska litteraturen i viss mån i centrum eftersom författaren mötte den på plats i USA i sin ungdom, liksom även den irländska, med den snillrike James Joyce i centrum. Besök i Carl Sandburgs, Robinson Jeffers och Flannery O Connors miljöer ingår. Estländaren Jaan Kross intervjuas i Tallinn. På östeuropeiskt område framhålls Czeslaw Milosz, Joseph Brodsky och Herta Müller. Nyöversättningen av Kalevala hyllas, liksom Volter Kilpis storverk om bondeseglationen på Åland. Både större enskilda artiklar och bokrecensioner ingår i urvalet.

Alltsedan Paul Berntons Band i sent 1930-tal har Umeå varit en jazzstad med traditioner. Lars Lystedt, Thor och Berndt Egerbladh, Sten och Staffan Öberg med flera grupper har frodats i det lokala klimatet. Därtill har Umeå jazzfestival alltsedan 1968 och Umeå Jazzklubb sedan 1976 attraherat musiker från hela världen. I denna volym återuppväcks minnen från spelningar på Scharinska villan och från Idunteatern under åren 1983 till 2017. Det är ett radband av högtidsstunder som angår Chet Baker och Ornette Coleman, Gerry Mulligan och Michael Brecker, Modern Jazz Quartet och Charlie Mingus storband. Av svenska utövare märks Bernt Rosengren och Per Henrik Wallin, Joakim Milder och Lennart Åberg. I urvalet ingår jämnt hundra recensionser från perioden, lika fördelade mellan svenska och utländska grupper. Därtill anmäls nya böcker om Miles Davis, Sten Getz och Lars Gullin. Samt Elvis Prestley.

Att formulera sig kring reseupplevelser är en tacksam litterär uppgift. Val av resmål säger något om personlighet. I denna volym med korta resebrev, närmare bestämt hundra stycken, går färden genom Europa via Finland och Baltikum, Irland och Skottland, Tyskland och Österrike till Italien. Vi åker träskuta på Rigabukten och genom slussar i Ryssland till Moskva. Vulkanen Etna har på nytt utbrott på Sicilien. I bokens andra halva färdas vi mestadels med tåg över USA:s vida kontinent. Vi lyssnar på tradjazz i New Orleans och gör hembesök hos Martin Luther King i Atlanta. Litterära visiter sker hos Carl Sandburg, Jack Kerouac och Charles Olson. Vilda västerns miljöer uppsöks i Dodge City och Tombstone. Indianernas historia möter oss på ett flertal platser. Allt sammantaget formar ett porträtt av USA bakom den gängse kulissen.

Personligt och levande om beatrörelsen i USA >br>

Beatrörelsen är ett mytomspunnet kapitel amerikansk litteraturhistoria. Utanförskap och droger, klass och frigörelse skildrades av personer som samtidigt upplevde det. Även jazzen och det amerikanska landskapet fick en röst. Beatgenerationen utgjorde ett levande och ett skrivande samtidigt ingen annan gruppbildning handlar i så hög grad om sig själv. Sprungen ur efterkrigstidens USA, påverkade rörelsen Amerikas självbild. Inte minst Jack Kerouacs På väg och Allen Ginsbergs Howl har gett avtryck i den amerikanska kulturen. Gruppen med beatniks svetsades samman av det motstånd de mötte ett motstånd som avslöjade kulturens höga murar och förändrade det litterära landskapet.

Gunnar Balgård fångar i sin berättelse kärnan i beatrörelsen. Han målar ett levande och personligt porträtt av rörelsens medlemmar och dess verk - inte minst av Jack Kerouac.

Bondland är en finstämd samling minnesdikter från Västergötland, från en svunnen tid och en förgången landsbygd. Här finns såväl prästen som det årliga traktorrejset, här blommar krolliljor och tranorna dansar vid Hornborgarsjön.

"Mitt släktursprung på fadersidan är en bondgård i Västergötland som heter Baltorp. Under uppväxten var den besöksmiljö för en familj som flyttat till annat håll i landet. Sent i livet har jag återvänt för att återskapa dess livsform i lyrisk dräkt. Denna är inte så ofta skildrad i litteraturen". – Gunnar Balgård

Fotografen Sune Jonsson undvek vanligen offentlighet och bemärkta sammanhang. Han var djupt hängiven sin dokumentära uppgift att i bild och text bevara de livsformer som han lärde känna som barn på västerbottnisk landsbygd på 1940- och 1950-talen, och som var på rask reträtt. I deras ställe kom nya brukningsformer på landsbygden som Sune Jonsson också följt med uppmärksamhet, ja kärlek. Han var närmast ensam om det i landet. Det finns skäl att kalla Sune Jonsson ”bondeklassens ende verklige vän i svensk offentlighet under andra halvan av 1900-talet”, som jag gör i en uppsats i denna utgåva. Fotografen och jag kom att leva parallella liv i Umeå under en följd av år. Det var skälet till att jag på länge inte skrev något om honom, det kändes alltför närgånget. Men när Sune Jonsson tilldelades det fotografiska Hasselbladspriset år 1993, önskade lokaltidningen Västerbottens-Kuriren en översiktlig och presenterande artikel, det kunde jag inte undandra mig. Därefter har en försvarlig mängd artiklar tillkommit om Sune Jonssons konstnärskap. De har alla samlats här, och vittnar om ett liv i konstnärens närhet. - Gunnar Balgård "Gunnar Balgård [...] har nu samlat sina Sune Jonsson-texter i en bok med den fina titeln 'Synliggöraren'. En mer välfunnen beskrivning av Jonssons fotopraktik är svår att finna, för vad var det han gjorde i sitt arbete? Jo, han synliggjorde [...] berättelser som annars hade förblivit dolda, spår som krävde ett sorts fotografisk arkeologi för att upptäckas."- Mikael Andersson, Västerbottens-Kuriren

Under titeln ”Jazz at Lincoln Center” sammanförs här 50 dikter av skiftande innehåll och inspiration. De har tillkommit under en lång tidsperiod, de äldsta skrivna så långt tillbaka som för fyrtio år sen, de flesta dock av senare datum.Diktsamlingen bildar en sorts fyrklöver, fyrväppling, med ungefär lika stort antal dikter från fyra olika geografiska håll, två inom Sverige (Västerbotten, Bohuslän) och två utrikes (Italien, USA). Inom varje avdelning råder en sorts lantlig inspiration och en dragning till folklig kultur, ett sökande bakom fasader. Bak realistiska miljöer ska helst en djupare mening framtona.Två författarvänner i livet finns apostroferade i dikterna, Helmer Grundström och Göran Tunström. Kollegan Börje Lindström har biträtt vid urval och disponering.

Stora Fjäderägg heter en ö med fyrplats som långsamt stigit ur havet genom sekler av landhöjning. Läget är en knapp timmes båtfärd ut från fastlandet i höjd med Umeå, via Holmön. År 1967 släcktes fyren, och ön är alltsedan 1984 en av Sveriges främsta lokaler för fågelmärkning genom sitt läge mellan östliga och nordliga flyttningsvägar.Ön erbjuder en ytterst säregen natur som förenar kustnära läge med karaktär av fjällandskap. Stenfälten ligger i sorterade band upp från havet, täckta av lav. En stämning av urtid och ursprunglighet råder. Genom vänskap med en av fågelmärkarna har jag beretts tillfälle att besöka ön ett antal gånger. Hälften av dikterna i denna samling hänför sig till dessa besök.Därutöver ingår ett antal dikter om trädgårdsodling, om svensk samhällsförändring under senare år, samt fem dikter kring författare som kommit mig nära, i livet eller i litteraturen. Allt är ånyo en sammanställning av gammalt och nytt vid tillkomsten.

Som författare har jag tillhörighet i två landskap, Västergötland och Västerbotten, genom mina föräldrars flyttning när jag var sex år. I Skövde bodde de i en nybyggd villa, i Umeå ville de inrätta sig på samma sätt. År 1947 uppfördes ett egnahem i en skogskant där familjen sedan var bosatt i många år.Fastighetsbeteckningen var Spantet 3, som också är diktsamlingens titel. Här tilldrog sig min barndom och mina tonår i relativ frihet, med glädjeämnen och anfäktelser som hör uppväxten till. Jag var i mycket en ensamgångare som barn.Minnen och funderingar har tagit form av dikter.Jag kallar dem ”minnesdikter” eftersom strävan till bildspråk och mångtydighet inte är central, men snarare en önskan om tidsprägel och sannfärdighet kring livsförhållanden. Dikterna vill lämna doft och smak av svenskt 1950-tal. De ansluter i karaktär till tidigare diktböcker från Umeå som skrivits av Lars Lundkvist och Rönnog Seaberg.Gunnar Balgård