Gustaf Wall – författare

Denna bok riktar sig främst till rektorer som deltar i den första delkursen ”Skoljuridik och myndighetsutövning” på det statliga Rektorsprogrammet. Boken består av ett antal rättsvetenskapliga uppsatser valda utifrån innehållet i denna kurs. Förhoppningen är att boken kan tjäna som fördjupning i skoljuridik både inom och utom Rektorsprogrammet och som inspiration i övrigt inom skolväsendet. Författarna är verksamma vid Uppsala och Göteborgs universitet och har mångårig erfarenhet av undervisning på kursen Skoljuridik och myndighetsutövning.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Den offentliga rätten behandlar medborgarnas förhållande till utövare av offentlig makt. De rättsprinciper som utvecklats inom den offentliga rätten är till för att garantera att relationerna mellan den offentliga förvaltningen och medborgarna utformas på ett sätt som tryggar rättssäkerheten. Innebörden i de olika principerna utmejslas och definieras i praxis. Genom detta sker en rättsutveckling som innebär att ramarna för maktutövning preciseras utan att ny lagstiftning införs. Principernas innehåll, som de utvecklats i praxis, påverkar i sin tur lagstiftningens innehåll. Det är mot denna bakgrund angeläget att förstå de offentligrättsliga principernas betydelse för lagstiftning och rättstillämpning, deras status som rättskälla och deras konkreta innehåll. Boken ger både studenter och forskare en bild av offentligrättsliga principer som är nödvändig för att nå djupare förståelse för hur den offentliga makten kan och bör utövas.

Huvudtemat i denna studie är stödåtgärder i skolan. Med stödåtgärder avses här bestämmelserna i skollagen om barns och elevers rätt till ledning och stimulans, extra anpassningar samt särskilt stöd. Det brukar sägas att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. I boken behandlas hur rätten till kompensatoriska åtgärder har format det utbildningspolitiska samtalet och varit föremål för en rad lagstiftningsärenden genom åren. Vidare behandlas ingående rätten till stöd som den föreskrivs i skollagen, bland annat relationen mellan de olika stödåtgärderna, men särskilt den arbetsprocess som rektor ansvarar för gällande särskilt stöd. Ett flertal vanligt förekommande fel och brister vid handläggningen av ärenden om stödåtgärder uppmärksammas. Dessutom diskuteras betydelsen av reglernas alltmer påtagliga intrång i skolans värld – den byråkratiska symboliken. Slutligen ges i boken förslag på nya perspektiv, infallsvinklar och lagstiftning avseende stödåtgärderna i skollagen. Boken riktar sig, förutom till vetenskapssamhället, till alla som kan tänkas vara intresserade av rättsliga frågor om stödåtgärder i skolan.

Denna studie behandlar förvaltningsbeslutens bindande kraft (rättskraft) och den offentliga förvaltningens möjligheter eller skyldigheter att pröva beslut på nytt (korrektiv). Det är nu ett tag sedan detta område utforskades djupare i ett rättsvetenskapligt sammanhang. Svensk förvaltningsrätt har dock de senaste decennierna kommit att förändras i väsentliga avseenden. Här kan t.ex. nämnas förvaltningsrättsreformen, en alltmer omfattande lagstiftning, den obligatoriska tvåpartsprocessen och medlemskapet i EU.

I vilken utsträckning påverkas principen om gynnande besluts orubblighet av speciallagstiftning? Vilka undantag från principen kan göras gällande? Har införandet av en obligatorisk tvåpartsprocess inneburit ett närmande mot rättegångsbalkens rättskraftsregler? Kan EU-rätten ställa krav på de svenska principerna och reglerna om rättskraft och korrektiv? Dessa är några av de frågor som behandlas i boken.

Det konstateras att rättskraftsfrågan i förvaltningsrätten innehåller ett flertal aspekter och värderingar som konkurrerar om utrymme i den rättsliga verksamheten. Boken avslutas med en diskussion om alternativa synsätt på rättskraften, här presenterade i form av ett antal modeller.

Institutet för utbildningsrätt – IfU – höll i november 2016 en nationell konferens på temat likvärdig utbildning. Denna antologi innehåller bidrag på det temat. Juridiska fakulteten har inrättat IfU som har till syfte att på bredast möjliga sätt inspirera till och stödja forskning och utbildning inom det utbildningsrättsliga området i Sverige. Med utbildningsrätt kan man förstå insikt i och analys av – alla de regler som styr målen för, innehållet i, organisationen av, styrningen av, tillsynen över och ansvaret för utbildning, – de bevekelsegrunder och uppfattningar som ligger bakom dessa regler och – de bevekelsegrunder och uppfattningar inom utbildningsområdet som inte vunnit gehör eller av andra skäl inte kommit till uttryck i skriftliga regler. Mer om Institutet för utbildningsrätt finns att läsa på institutets hemsida ifu.jur.uu.se. Medverkande författare: Victoria Enkvist, Ingrid Helmius, Johan Höök, Lotta Lerwall, Olle Lundin, Gustaf Wall och Kavot Zillén.