Håkan Möller - Böcker

En studie av några av Johan Olof Wallins mest berömda psalmer presenteras i denna avhandling. Den tidigare forskningen kring Johan Olof Wallins psalmdiktning har främst uppmärksammat Wallins tidiga utveckling som psalmdiktare och arbetet med 1819 års svenska psalmbok. I sin avhandling har Håkan Möller koncentrerat sin undersökning till några av Wallins många psalmtexter, för att kunna visa hur de är uppbyggda och vilka teologiska budskap de förmedlar. Håkan Möller finner, något förenklat, en tvådelad struktur: den själsliga våndan hos den osaliga, fallna människan som sedan får upprättelse genom Kristus.

En lättsinnig äventyrare som fick blicka ut genom många fängelsegaller - och just därför skrev så ljuvliga visor om friheten och den sköna svenska naturen. Detta är den klassiska bilden av Lars Wivallius som skapades av Henrik Schück vid 1800-talets slut och som sedan har fortlevt genom dikter, dramer, filmer och romaner. Men denne gåtfulle poet hade också andra bottnar. Han levde under 1600-talet, karriäristernas guldålder, och drömde som många ofrälse om att en gång bära adelsmannens rang och ära. Och dit skulle han nå genom dikter, på latin och svenska, eller andra skrifter och flygblad, som skulle fostra det svenska folket till fromhet och lydnad och försvara den svenska politiken i det trettioåriga krigets Europa. Samtidigt var Wivallius en sann retoriker med många gester och masker. Han kunde uppträda som hövisk älskare, from psalmdiktare, illusionslös politiker, allt efter stundens krav. Även detta är typiskt för 1600-talsmänniskan som ofta såg världen som en stor teater. Essäerna i denna bok bygger på de föredrag som hölls vid ett symposium som Kungl. Vitterhetsakademien ordnade för att fira 400-årsminnet av Wivallius födelse.

Den svenska psalmboken 1695 brukar räknas som ett av 1600-talets mest centrala verk teologiskt och litterärt. Den bok som ett par decennier in på 1800-talet hade utkommit i minst 250 upplagor och tryckts i inte mindre än 1,5 miljoner exemplar och under mer än hundra år flitigt brukats i kyrka och hem kom att få stort inflytande över menighetens perspektiv på tillvaron. 1695 års psalmbok förtjänar beteckning- en folkbok. Trots värderingen av psalmboken som en av de religiöst, ideologiskt och estetiskt viktigaste böckerna i vår äldre litteratur har få undersökningar ägnats dess innehåll. I bokens tre studier rör vi oss från kungen och den officiella politiken under enväldet, från samhällets överhuvud, till folket, undersåtarna och tidens lyx- och modediskurs, för att avslutningsvis närma oss den enskilda andaktsmänniskan, jaget inför Gud. I denna rörelse kan vi inte bara ana spännvidden i 1695 års psalmbok, utan också dess ideologiska och teologiska laddning och betydelse. Håkan Möller är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, teolog och kritiker.

The figure of the neighbor — whether in the guise of the Good Samaritan, an adversary, a traitor, an injured person in need of help, or simply an indifferent everyman — embodies the relationship between the individual, community, and sovereignty. But who qualifies as a neighbor? And what are we to make of the different conceptions of neighborly love and community across the boundaries of culture, ethics, and faith? These questions are fundamental to contemporary debates about war, migration, and shifting scapegoating mechanisms — and to the challenges we all face as neighbors. In this volume ten leading international scholars present a wide range of approaches that integrate concepts from Western1 philosophy and literary studies, phenomenology, theology, psychoanalysis and political theory.

Antologi om Tegnérs förhållande till retoriken. En symposievolym med sju bidrag ger på samma tid en bild av retorikern Tegnér och hans samtid. "Esaias Tegnér verkade vid en tid då talekonsten ännu framstod som en av de stora vittra konstarterna. Han var väl bevandrad i den och hade många tillfällen att utöva den både som professor och som biskop. Men bortsett från talet vid jubelfesten 1817, som länge fanns med i skolantologierna, har hans talekonst varit föga känd och inte heller varit särskilt uppmärksammad av forskningen." (Ur Louise Vinge & Jerker Blomqvists förord).

Med text om: Le Corbusier och den franska kulturen. Perspektivet inom måleriet. Ikonarkitekturens psykologi. Robert Antelme. Sigmund Freud och psykoanalysen.