I denna bok ger sju författare sina olika perspektiv på kulturvård och gestaltning i våra livsmiljöer.

Begreppet och politiken för gestaltad livsmiljö, beslutad av Riksdagen 2018, är en gemensam utgångspunkt. Det råder dock ingen konsensus bland författarna i synen på arkitektur-, form- och designpolitiken. Är Gestaltad livsmiljö som program och perspektiv alls relevant? Vilken vägledning för politikens genomförande ger ansvariga myndigheter? Politikens målsättning är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vad krävs för att realisera detta?

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Claes Caldenby, Susanne Fredholm, Christer Gustafsson, Karin Hermerén, Johanna Lange och Suzanne Pluntke.

Gunnar Almevik & Christer Gustafsson har på Korpen tidigare utgivit Kulturvård en introduktion.  

Sedan några decennier finns en ny våg av intresse för olika former av kollektivboende, internationellt ofta kallade co-housing. De bygger, till skillnad från äldre kollektivhus, på boendes samverkan kring hushållsarbetet. Önskan om gemenskap har varit en drivkraft. De lyfts ofta fram som en ekologiskt och socialt hållbar boendeform. 

I Gemenskap och autonomi finns artiklar om utvecklingen av den nya boendeformen i Danmark och Sverige från 1970-talet, om nya former för att göra familj, om byggemenskaper och bogemenskaper i Hamburg och Göteborg samt en avslutande diskussion om kollektivboende som ett hållbart alternativ. Texterna kompletteras med Katarina Despotovics foton av boende i de två kollektivhusen Stacken och Trädet i Göteborg.

Bokens titel syftar på en inbyggd spänning mellan kollektivboendenas önskan om (inre) gemenskap och (yttre) autonomi och den hållbara utvecklingens krav på en bredare samhällsförändring. 

Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket satsat på att bygga naturum i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället , Höga Kusten, Tåkern, Hornborgarsjön, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse.

I boken Sveriges naturum presenteras de bästa av 30 naturum ingående med nytagna bilder av Åke E:son Lindman.

Med åren har de blivit populära besöksmål i sig. Mycket kraft har lagts ner på att locka besökare med attraktiva hus. Arkitekttävlingar med några av de främsta svenska arkitekterna har hållits. Det har blivit en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke. Avancerade utställningsbyggnader och landets natur i förening.

Mark Isitt tecknar bakgrunden till dem och Claes Caldenby sätter in dem i en nordisk tradition att bygga i och med landskapet.

Parallella texter på svenska och engelska.

Vad tvingar oss att använda staden som ett engångsglas att krossa den efter första användandet? Vad hindrar oss att återanvända den stad vi har genom att vårda den? .

Så löd baksidestexten till Staden i retur, en bok från 1970 som varit en inspiration för den här. Frågorna är precis lika aktuella idag.

Claes Caldenby är arkitekt och professor emeritus i arkitekturens teori och historia på Chalmers. Han är också sedan länge en i redaktionen för tidskriften Arkitektur och har hela sitt yrkesliv ägnat sig åt byggnadsvård och folkbildning.

Bakgrundsarkitekterna handlar om en generation arkitekter verksamma i Göteborg under mellankrigstiden och in på 1950-talet. Det var en tid av skifte från klassicism till modernism, men arkitekturideologier var inte en viktig fråga för dem.

De var del av en byggnadskultur som stod för ett hållbart och professionellt hantverk. De sökte aldrig uppmärksamhet med sin arkitektur, och de behöll sina son-namn: Eriksson, Olsson och Swensson. Det har tidigare inte skrivits något om dem, men de är väl värda den uppmärksamhet de får här. 

De var bakgrundsarkitekter, inte framträdande figurer, men deras hus finns överallt i staden om man ser efter.

I denna bok ger sju författare sina olika perspektiv på kulturvård och gestaltning i våra livsmiljöer.

Begreppet och politiken för gestaltad livsmiljö, beslutad av Riksdagen 2018, är en gemensam utgångspunkt. Det råder dock ingen konsensus bland författarna i synen på arkitektur-, form- och designpolitiken. Är Gestaltad livsmiljö som program och perspektiv alls relevant? Vilken vägledning för politikens genomförande ger ansvariga myndigheter? Politikens målsättning är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön. Vad krävs för att realisera detta?

Medverkande författare: Gunnar Almevik, Claes Caldenby, Susanne Fredholm, Christer Gustafsson, Karin Hermerén, Johanna Lange och Suzanne Pluntke.

Gunnar Almevik & Christer Gustafsson har på Korpen tidigare utgivit Kulturvård en introduktion.  

Sedan några decennier finns en ny våg av intresse för olika former av kollektivboende, internationellt ofta kallade co-housing. De bygger, till skillnad från äldre kollektivhus, på boendes samverkan kring hushållsarbetet. Önskan om gemenskap har varit en drivkraft. De lyfts ofta fram som en ekologiskt och socialt hållbar boendeform. 

I Gemenskap och autonomi finns artiklar om utvecklingen av den nya boendeformen i Danmark och Sverige från 1970-talet, om nya former för att göra familj, om byggemenskaper och bogemenskaper i Hamburg och Göteborg samt en avslutande diskussion om kollektivboende som ett hållbart alternativ. Texterna kompletteras med Katarina Despotovics foton av boende i de två kollektivhusen Stacken och Trädet i Göteborg.

Bokens titel syftar på en inbyggd spänning mellan kollektivboendenas önskan om (inre) gemenskap och (yttre) autonomi och den hållbara utvecklingens krav på en bredare samhällsförändring. 

Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket satsat på att bygga naturum i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället , Höga Kusten, Tåkern, Hornborgarsjön, Kosterhavet, Stenshuvud och Store Mosse.

I boken Sveriges naturum presenteras de bästa av 30 naturum ingående med nytagna bilder av Åke E:son Lindman.

Med åren har de blivit populära besöksmål i sig. Mycket kraft har lagts ner på att locka besökare med attraktiva hus. Arkitekttävlingar med några av de främsta svenska arkitekterna har hållits. Det har blivit en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke. Avancerade utställningsbyggnader och landets natur i förening.

Mark Isitt tecknar bakgrunden till dem och Claes Caldenby sätter in dem i en nordisk tradition att bygga i och med landskapet.

Parallella texter på svenska och engelska.

Vad tvingar oss att använda staden som ett engångsglas att krossa den efter första användandet? Vad hindrar oss att återanvända den stad vi har genom att vårda den? .

Så löd baksidestexten till Staden i retur, en bok från 1970 som varit en inspiration för den här. Frågorna är precis lika aktuella idag.

Claes Caldenby är arkitekt och professor emeritus i arkitekturens teori och historia på Chalmers. Han är också sedan länge en i redaktionen för tidskriften Arkitektur och har hela sitt yrkesliv ägnat sig åt byggnadsvård och folkbildning.

Bakgrundsarkitekterna handlar om en generation arkitekter verksamma i Göteborg under mellankrigstiden och in på 1950-talet. Det var en tid av skifte från klassicism till modernism, men arkitekturideologier var inte en viktig fråga för dem.

De var del av en byggnadskultur som stod för ett hållbart och professionellt hantverk. De sökte aldrig uppmärksamhet med sin arkitektur, och de behöll sina son-namn: Eriksson, Olsson och Swensson. Det har tidigare inte skrivits något om dem, men de är väl värda den uppmärksamhet de får här. 

De var bakgrundsarkitekter, inte framträdande figurer, men deras hus finns överallt i staden om man ser efter.