Johan Linton – författare

Nummer 36-37 av Arche har samlat ett antal texter om Göteborg. Längre block som utgår från två i Göteborg verksamma och betydelsefulla arkitekter från olika epoker – Gert Wingårdh i vår tid och Hans Hedlund från sekelskiftet 1900 – inramar ett antal texter som från både historiska och samtida synpunkter belyser Göteborg och dess anda. Johan Linton och Per Magnus Johansson har under våren och sommaren 2011 intervjuat arkitekten Gert Wingårdh. Vi sökte hans blick på Göteborg, hur han förstår varifrån vår stad härstammar, vilka möjligheter han ser och vilka förhoppningar han ställer på den – från arkitektonisk synpunkt men också som livsrum.

Nummer 30-31 av Psykoanalytisk Tid/Skrift utkommer i juni 2010 och innehåller bland annat: * Mystiske Mozart av Philippe Sollers. * Ett svagt hjärta - tidigare till svenskan ej översatt novell av Fjodor Dostojevskij. Dostojevskijs författarskap kommenteras av Magnus Ljunggren, Irina Karlsohn, Henrik Flemberg samt Andrej Belyj. * Bekännelser och kluvna tankar - essä av nobelpristagaren J. M. Coetzee, ursprungligen publicerad 1985. * Intervju med och bildmaterial om Lars Schmidt (1917-2009). Johan Linton skriver introducerande om Schmidt. * Upplysningen och dess perversion i Västerlandet av Elisabeth Roudinesco. Per Magnus Johansson skriver om Elisabeth Roudinesco. * Johan Linton skriver om det toskanska möbelföretaget Edras monter på möbelmässan i Milano. * Bidrag av poeterna Kennet Klemets, Pia Zandelin och Ulf Karl Olov Nilsson.

Detta nummer av Arche, 2012:38-39, utgör delvis en fortsättning på det tema kring Michel Foucaults doktorsavhandling Vansinnets historia under den klassiska epoken (1961) som inleddes i nummer 2011:34-35. Tonvikten ligger denna gång mer på Foucaults betydelse för diskussionen om psykiatrin än på verkets filosofiska och litterära implikationer. Andra teman som behandlas i numret är bland annat universitetet samt Hans Hedlunds arkitektur.

Med text om: Le Corbusier och den franska kulturen. Perspektivet inom måleriet. Ikonarkitekturens psykologi. Robert Antelme. Sigmund Freud och psykoanalysen.

I detta dubbelnummer av Arche ingår ett antal essäer kring temat barnet i litteraturen och idéhistorien.

Arche nr 46-47 innehåller texter om det psykiska lidandets plats hos individen, i familjen, i samhället och inom den psykiatriska vården. Bland författarna finns medeltidshistorikern Ernst Kantorowicz, psykoanalytikerna Pierre Legendre och Paul Federn, arkitekterna Claes Caldenby och Johan Linton, poeterna Göran Sonnevi, Fredrik Nyberg m fl.

Arche nr 48-49 innehåller bland annat Philippe Sollers roman "Medium" som utspelas i Venedig, texter om mördarens psykologi, samt texter om universitetets utsatta situation.

Detta nummer av Arche kretsar kring samtalets möjligheter. Per Magnus Johansson talar med Ruben Östlund om filmen Turist. Thomas Karlsohn talar med Karin Johannisson om hennes långa akademiska gärning. Per Magnus Johansson samtalar med Sven-Eric Liedman om psykoanalysen och biografin. Johan Linton intervjuar Göteborgs stadsbyggnadsdirektör Agneta Hammer och stadsarkitekt Björn Siesjö, arkitekter, om den stora byggnadsmässiga förändring som Göteborg har inlett och genomgår. Ulf Karl Olov Nilsson och den 2014 romandebuterande Anna Hedlin söker i en e-postkorrespondens efter något som riskerar att försvinna i glömska. Mats Leffler står bakom ett antal texter kring temat melankoli.

Arche 52-53 innehåller ett samtal mellan Georg Klein och Per Magnus Johansson om uteslutandet av den andre. Håkan Liljeland har översatt och kommenterat den franska författaren Yannick Haenels bok om Jan Karski, polsk motståndsman under andra världskriget och ett tidigt vittne om de nazistiska förintelselägren. Numret innehåller vidare en intervju med idéhistorikern Tore Frängsmyr, samt texter om August Strindberg av Eszter Scalczer och Astrid von Rosen. Johan Linton och Giuliano Gresleri samtalar om Le Corbusier.

Arche nr 60-61 med texter om bland annat arkitekten Giovanni Battista Piranesi och Evert Taube.

Arkitektliv är en omfattande undersökning av Gert Wingårdhs liv och arbete. Boken utgår från samtal som Wingårdh under ett decennium haft med psykoanalytikern och idéhistorikern Per Magnus Johansson samt arkitekten och arkitekturhistorikern Johan Linton, båda två från kulturtidskriften Arche. Samtalen kompletteras med en rik dokumentation, både saklig och personlig, av huvudpersonens verksamhet.

Numret inleds med en självbiografisk skiss av rättshistorikern och psykoanalytikern Pierre Legendre. Därpå följer ett samtal mellan Per Magnus Johansson och Paul George Johansson med det övergripande temat erfarenhet och överlåtelse. I essän »Att skolas till poet« reflekterar Louise Glück över vad som har format hennes skrivande. Mikaela Blomqvist argumenterar för att jaget hos Glück alltid har drag av exempel. Parabeln ses som en typisk form i författarskapet och pekar ut den distans med vilken alla hennes dikter bör läsas. I sin dikt »dopet« undersöker Lyra Ekström Lindbäck den kristna namngivningen från en rad håll. I den därpå följande essän, »Nå? Fanns Gud?«, står utgångspunkten att finna i en scen ur Ingmar Bergmans Smultronstället. Över en längre tid har Per Magnus Johansson fört en dialog med Maxim Grigoriev i Paris, som följts upp av ett skriftligt utbyte vilket antagit formen av en ingående skildring av den samtida litteraturens villkor. Här publiceras ett kapitel ur Carl E. Schorskes Fin-de-siècle Vienna, som främst fokuserar på Oskar Kokoschka och Arnold Schönberg. Därpå följer ett samtal mellan Petra Gipp och Johan Linton som kretsar kring Gipps byggnader och hennes relation till sitt arkitektoniska skapande. Ett oväntat möte med den tongivande litteraturkritikern Fredrik Bööks dotter Gun Böök-Hederström återges i Paulus Tiozzos minnesteckning från en sensommardag i Förslöv i Skåne. Hannah Siegrist skriver om den delade staden Berlin, skildrad genom författarna Uwe Johnson (1934-1984)och Christa Wolf (1929-2011). Avslutningvis publiceras Ingela Strandbergs diktsvit »Hunden«.

Johannes Nordholm skriver om Berit Lindfeldts skulptur Nature Morte. Peter Handke reflekterar över den tyske målaren Anselm Kiefer. Via Handkes tankar om Paul Cézanne (1839-1906), tecknade i »Vägen till Sainte-Victoire«, finner Mikaela Blomqvist ett gemensamt drag hos Handke och Kiefer. Johan Linton gör en läsning av John Summersons »The Classical Language of Architecture« . Peter Josephson berör historielöshetens historia, i synnerhet perioden 1945-1989. Ett avsnitt med texter kretsar kring den franske psykoanalytikern Jacques Lacan. Julia Kristeva talar om förhållandet mellan kristendomen och humanismen och uppställer tio principer för en 2000-talets humanism. Friedrich Schleiermachers »Julfirandet: Ett samtal« publiceras och presenteras av Ola Sigurdsson. Numret avslutas med »Regnbågen« ur Lennart Sjögrens rika poetiska produktion, som här resenteras av Ann Lingebrandt. UKON bidrar också med två poem.