Hauke Brunkhorst – författare

Bekanntester deutscher Philosoph der Gegenwart. Seit mehr als fünfzig Jahren prägt Jürgen Habermas das intellektuelle Leben Deutschlands und darüber hinaus. Mit seinem Werk nimmt er entscheidenden Einfluss auf die Wissenschaften, auf Politik und aktuelle gesellschaftliche Diskussionen. Neben einem Überblick zur Biografie stellt das Handbuch Habermas intellektuelle Kontexte, wie z. B. die Frankfurter Schule, vor und beleuchtet die wichtigsten Stationen seines komplexen Werkes. Der Schlussteil informiert über Begriffe und Konzepte, die sich durch das gesamte Werk ziehen.

Jurgen Habermas is among the most influential philosophers of our time. His diagnosis of contemporary society and concepts such as the public sphere, communicative rationality, and cosmopolitanism have influenced virtually all academic disciplines, spurred political debates, and shaped intellectual life in Germany and beyond for more than fifty years. In The Habermas Handbook, leading Habermas scholars elucidate his thought, providing essential insight into his key concepts, the breadth of his work, and his influence across politics, law, the social sciences, and public life. This volume offers a comprehensive overview and in-depth analysis of Habermas's work in its entirety. Opening by examining his intellectual biography, it goes on to illuminate the social and intellectual context of Habermasian thought, such as the Frankfurt School, speech-act theory, and contending theories of democracy. The Handbook provides an extensive account of Habermas's individual texts, ranging from his dissertation on Schelling to his most recent writing about Europe.It illustrates the development of his thought and its not infrequently controversial reception while elaborating the central ideas of his work. The book also provides a glossary of key terms and concepts, making the complexity of Habermas's thought accessible to a broad readership.

This unique work analyzes the crisis in modern society, building on the ideas of the Frankfurt School thinkers. Emphasizing social evolution and learning processes, it argues that crisis is mediated by social class conflicts and collective learning, the results of which are embodied in constitutional and public law. First, the work outlines a new categorical framework of critical theory in which it is conceived as a theory of crisis. It shows that the Marxist focus on economy and on class struggle is too narrow to deal with the range of social conflicts within modern society, and posits that a crisis of legitimization is at the core of all crises. It then discusses the dialectic of revolutionary and evolutionary developmental processes of modern society and its legal system. This volume in the Critical Theory and Contemporary Society by a leading scholar in the field provides a new approach to critical theory that will appeal to anyone studying political sociology, political theory, and law.

This unique work analyzes the crisis in modern society, building on the ideas of the Frankfurt School thinkers. Emphasizing social evolution and learning processes, it argues that crisis is mediated by social class conflicts and collective learning, the results of which are embodied in constitutional and public law. First, the work outlines a new categorical framework of critical theory in which it is conceived as a theory of crisis. It shows that the Marxist focus on economy and on class struggle is too narrow to deal with the range of social conflicts within modern society, and posits that a crisis of legitimization is at the core of all crises. It then discusses the dialectic of revolutionary and evolutionary developmental processes of modern society and its legal system. This volume in the Critical Theory and Contemporary Society by a leading scholar in the field provides a new approach to critical theory that will appeal to anyone studying political sociology, political theory, and law.

Es geht im Kern darum, diese Prinzipien und Mechanismen zu verstehen, Handlungsformen und Institutionen mit Blick auf gesellschaftliche Probleme und deren Behebung zu entwickeln und auf diesem Wege Gesellschaft menschlicher, gerechter und demokratischer zu gestalten.

How can we understand long-term change in world politics better? Based on readings of thinkers as diverse as Habermas, Foucault and Luhmann, the authors of this book propose a framework for understanding such change in terms of social evolution. They show that processes of social learning and unlearning are key to understanding the long-term historical evolution of complex societies, and propose to approach these with the core concepts of autonomization, hierarchical complexity, and co-evolution. Three case studies illustrate this social evolutionary perspective to the study of world politics, examining the evolution of forms of organizing political authority, of conflicts, of diplomacy, of law as boundary condition.

SOLIDARITET I slutet av 1800-talet avsåg solidaritet främst sammanhållning i det nationella samhället i en tid av växande klassmotsättningar, men inom arbetarrörelsen även arbetarklassens inre sammanhållning och lojalitet. Det är i dag inte längre självklart att solidaritet enbart avser sammanhållningen inom en nationalstat, en klass eller någon annan avgränsad grupp. I en värld där det ömsesidiga beroendet mellan människor växer blir behovet av sammanhållning tvärsöver nationsgränser större. Samtidigt ser vi i dag hur nynationalistiska strömningar idealiserar föreställningar om den nationella sammanhållningen i det förflutna. I Fronesis nr 58–59 undersöker vi vad solidaritet betyder i dag. I en rad nyskrivna och översatta artiklar diskuteras solidaritetens samtida former och förutsättningarna för en inkluderande solidaritet i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Vad innebär samhällssolidaritet i en tid präglad av ojämlikhet, ekonomisk globalisering och framväxande nationalism? Vilka former tar sig solidariteten inom välfärdsstaten – och vilka är vi egentligen solidariska med? Den kanadensiske politiske filosofen Will Kymlicka argumenterar i sin text för att varken nyliberal mångkulturalism eller välfärdschauvinism leder till hållbara samhällsmodeller och menar att solidariteten i välfärdssamhällen måste utgå från ideal om social rättvisa. Författaren Olle Sahlström belyser i sin essä de olika idéerna om solidaritet inom arbetarrörelsen och kyrkan utifrån egna upplevelser inom fackföreningsrörelsen och Svenska kyrkans flyktingarbete, i förhållande till solidaritetsarbete under den stora flyktinginvandringen till Sverige 2015. Den tyske sociologen Hauke Brunkhorst diskuterar utsikterna för en demokratisk solidaritet i en alltmer globaliserad värld. Den franska sociologen Nathalie Karagiannis uppmärksammar i sin text hur de politiska konflikternas nya former förändrar solidaritetens förutsättningar och uttryck. Sociologen Carl Cassegård skriver om »individualiserad solidaritet« och framväxten av den så kallade Otaku-kulturen i dagens Japan. Innehåll i Fronesis nr 58–59 (256 sidor): Magnus Wennerhag och Johan Lindgren: Från sammanhållning till solidaritet Arto Laitinen och Anne Birgitta Pessi: Solidaritet i teori och praktik Émile Durkheim: Arbetsdelningen i samhället Johan Lindgren och Magnus Wennerhag: Solidaritet under nya förutsättningar Steinar Stjernø: Solidaritetstanken i Europa Hauke Brunkhorst: Global solidaritet. Den demokratiska solidaritetens öde i en global tidsålder Nathalie Karagiannis: Mångfaldig solidaritet. Autonomi och motstånd Anton B. Andersson och Enna Gerin: Solidariteten och välfärdsstaten Will Kymlicka: Solidaritet i heterogena samhällen. Bortom nyliberal mångkulturalism och välfärdschauvinism Peter A. Hall: Den sociala solidaritetens politiska källor Carl Cassegård: Om den individualiserade solidaritetens möjligheter Majsa Allelin och Tobias Davidsson: Om klassolidaritet och gränsdragningar Olle Sahlström: Åsa Romsons tårar Redaktörer: Magnus Wennerhag och Johan Lindgren. Redaktion: Majsa Allelin, Anton B. Andersson, Tobias Davidsson, Enna Gerin, Elias Isaksson och David Lindberg.

In this volume the author, Hauke Brunkhorst, not only emphasizes the well-known links between Adorno and the dialectical thinking of Hegel and Marx, but also the connection between Adorno and Kant. The book sheds light on Adorno's negative dialectic.