Johannes Persson – författare

This volume is a product of the international research project Theory of Explanation, which was funded by the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences (NOS-HS). The project started in 2001 and operated for a period of three years by organizing a number of workshops on scientific explanation in Norway, Iceland, Sweden and Finland. The workshops included presentations by people involved in the project and by invited guests. Both groups are represented in this volume, which brings together some of the papers presented in these meetings. The central theme of the research project was scientific explanation, but it was approached from many different angles. This plurality of approaches is also visible in the present volume. The authors share a joint interest in explanation, but not the same theoretical or methodological assumptions. As a whole, this volume shows that, although the theory of explanation has been a major industry within philosophyof science, there are still both conceptual problems to be solved and fresh philosophical ideas to explore. The papers in this volume have been divided into two broad groups. Part 1 consists of papers dealing with general issues in the theory of explanation, while the papers in Part 2 focus on some more specific problems. Part 1: Theory of Explanation

This volume is a product of the international research project Theory of Explanation, which was funded by the Joint Committee for Nordic Research Councils for the Humanities and the Social Sciences (NOS-HS). The project started in 2001 and operated for a period of three years by organizing a number of workshops on scientific explanation in Norway, Iceland, Sweden and Finland. The workshops included presentations by people involved in the project and by invited guests. Both groups are represented in this volume, which brings together some of the papers presented in these meetings. The central theme of the research project was scientific explanation, but it was approached from many different angles. This plurality of approaches is also visible in the present volume. The authors share a joint interest in explanation, but not the same theoretical or methodological assumptions. As a whole, this volume shows that, although the theory of explanation has been a major industry within philosophyof science, there are still both conceptual problems to be solved and fresh philosophical ideas to explore. The papers in this volume have been divided into two broad groups. Part 1 consists of papers dealing with general issues in the theory of explanation, while the papers in Part 2 focus on some more specific problems. Part 1: Theory of Explanation

Vad innebär det egentligen att vara akademiker i vår tid? Vilka är förväntningarna på oss som universitetslärare och forskare och hur lever vi upp till dem? Vad utmärker en skicklig akademiker och vilka är våra skyldigheter som lärare och kolleger? Går det att kombinera forskning och undervisning på ett fruktbart sätt? Och hur når vi ut med vår forskning? Ska vi publicera oss i tidskrifter eller ge ut böcker, skriva på svenska eller engelska? Detta är frågor som akademiker dagligen ställer sig. Med anledning av Lunds universitets 350-årsjubileum bjöd Samhällsvetenskapliga fakulteten in ett antal forskare och lärare från olika discipliner till ett symposium på temat Academic skills – skapar kompletta akademiker excellenta utbildningsmiljöer? Samtliga talare gav sig in i diskussionen med liv och lust och vände och vred på perspektiven. Här är resultatet!

Bertrand Russell har sagt att vår värld styrs av de okunniga och inbilska snarare än de kunniga och eftertänksamma. Det är lättare att sprida villfarelse än att sträva efter sanningen – i vardagen såväl som i vetenskapen. Detta är en bok om vetenskap, filosofi och moral. En bok om mål och metoder. En vetenskapsteori för sanningssökare. Boken driver en linje. Oavsett om vi studerar universums minsta beståndsdelar eller ägnar oss åt vårdforskning är det vår skyldighet som forskare att vara sokratiska. Vi har en moralisk förpliktelse att sträva efter klarhet och vara medvetna om våra tankars felbarhet, och inte minst måste vi vara ärliga vad gäller vår kunskaps brister. Vår uppgift som forskare är att söka sanningen och därigenom förhoppningsvis skapa ordning och mening i en annars milt kaotisk tillvaro.