Carina Sjöholm – författare

Konsten att gestalta individualitet, samtid och sammanhang genom olika estetiska uttryck är idag en växande praktik som balanserar mellan olika former av kommersiella och konstnärliga fält. Sådana gestaltningspraktiker bildar tillsammans det fenomen som brukar kallas mode. På senare år har mode även blivit ett forum för vetande av olika slag. Inom akademin har mode etablerat sig som ett expanderande kunskapsområde och från politiskt håll finns förhoppningar om att design-, livsstils- och upplevelseindustrin ska kunna skapa stark tillväxt för samhällsekonomin. I Öresundsregionen talas det, som på många andra platser, allt oftare om betydelsen av kultur och kreativa näringar. Här finns bland annat Nordens största modevecka liksom det första kandidatprogrammet i modevetenskap. När design och mode har blivit viktiga nyckelord i samtiden och ett betydelsefullt regionalt drivmedel för tillväxt finns ett behov av att belysa och problematisera mode som konst, materialitet, kultur och arbete. I antologin À la mode samlas nordiska forskare från olika discipliner och med ett intresse för moderelaterade företeelser i historia och nutid. Med hjälp av nedslag i pälsindustrin, bland filmidoler från 1940-talet och hos den historiska gestalten "sprätthöken" ställs frågor kring hur modets marknad kan förstås som gränsöverskridande uttrycksform, gestaltningspraktik och tillväxtmotor. Genom exempel från modefotografer och butiksinnehavare, klädkonsumenter på nätet och professionella garderobsrensare, illustreras och analyseras fenomenet mode i relation till såväl historia som nutid. Texterna i boken visar nya dimensioner av villkoren för modets olika näringar och för dem som arbetar där ur bland annat antropologiska, etnologiska, idéhistoriska och tjänstevetenskapliga perspektiv.

Att resa i spåren av litterära verk är ingen ny företeelse. Inte heller är den helt lätt att definiera; det går sällan att tydligt avgränsa vad som inspirerat till resan - är det boken, filmatiseringen, en intressant författare eller uppmärksamheten kring någon av dessa? Man kan vandra i Cornwall på jakt efter Daphne du Mauriers inspirationskällor, lösa mordgåtor med Agatha Christie, åka buss genom ett våldspräglat Wallanderland eller vistas hela dagar i Astrid Lindgrens värld - turismbranschen har funnit det framgångsrikt att skapa resmål med koppling till litterära verk. Politikerna uppmanar kommuner och regioner att satsa på större besökargrupper och under de senaste åren har kulturella och kreativa näringar betonats. Det har alltså blivit allt viktigare för kommunerna att visa att det finns synergieffekter mellan litteratur, film och turism. Satsningar som de i Ystad, Fjällbacka och Vimmerby har både väckt stor medial uppmärksamhet och skällts för att vara populistiska. Flera motsatspar aktualiseras i analysen av dessa satsningar: populärkultur/finkultur, amatörism/ professionalism, äkta/oäkta, folkbildning/ kommersialism. För det mesta handlar det om både och. I Litterära resor. Turism i spåren efter böcker, filmer och författare diskuteras relationen mellan plats och resande som inspirerats av litterära förlagor. Carina Sjöholm analyserar lusten att resa, mentalt och fysiskt, i litterära spår.

Kustsamhällen idag består både av attraktiva, sjönära bostadskvarter och avfolkningsbygder med en tynande fiskenäring. Här diskuteras kust- och hamnområdens särskilda villkor i Danmark, Sydnorge och Västsverige av forskare och praktiker. Boken har växt fram ur EU-projektet Framtidskuster, som arbetar för en hållbar kustutveckling. Centrum för Danmarksstudiers/Öresundsstudiers skriftserie nr 31.

Natur- och miljöskildringen har blivit ett signum för kriminalromanerna i de senaste årens deckarboom. Mitt i den svenska idyllen blir våldet än mörkare i kontrast till det natursköna och välbekanta. Idag har också allt fler mindre orter och lantliga miljöer fått sin "egen" deckarförfattare och sina egna hjältar. I Deckarnas svenska landskap delar svenska deckarexperter med sig av både läsupplevelser och landskapsminnen. På resan från Skåne i söder till Lappland i norr får läsaren lära känna några av de mest lästa och älskade svenska litterära naturskildrarna: våra svenska deckarförfattare. Kerstin Bergman som sammanställt boken är litteraturvetare, deckarrecensent och medlem av Svenska deckarakademin. På www.crimegarden.se finns ­hennes populära deckarblogg. Hennes senaste bok är Swedish Crime Fiction: The Making of Nordic Noir (2014).

Det är lätt att bli nyfiken om man promenerar längs gatan i ett villaområde med rader av trädgårdar där olika projekt, stilar, material och växter avlöser varandra. Här lever människor med skilda erfarenheter, drömmar och ideal. De skapar sina egna miniatyrvärldar men delar samtidigt ljud, dofter, synintryck och gränser. Ett eget utomhus men på många sätt ett gemensamt utomhus. I den här boken utforskas ideal, livssituationer och aktiviteter i villaområdenas trädgårdar. Blicken vänds mot det alldagliga och hemtama i en närgången granskning av hur enskilda människor bokstavligen formar sin egen kulturmiljö. Vad händer egentligen i trädgårdarna mellan husen i alldeles vanliga villakvarter? Vad görs, vem gör vad och vad blir kanske ogjort? Ja, vad betyder egentligen villaträdgården för dem som bebor, skapar, sköter och använder den? Boken ger inblickar i en vardagsvärld där variationerna är större och dimensionerna betydligt fler än vad man vid första anblicken kan tro. I marknadsföring och media presenteras ofta en idealbild av trädgården som en plats för njutning och avkoppling. I praktiken blir den inte sällan en plats där ogräsen frodas och arbetsuppgifterna hopar sig. Trädgårdsdrömmar av skilda slag föder olika slags projekt och olika sätt att lära och pröva sig fram i samspel med det som lever och växer. Etnologerna Carina Sjöholm och Katarina Saltzman och landskapsarkitekten Allan Gunnarsson har i ett forskningsprojekt undersökt vad människor gör med och i sina trädgårdar. Deras berättelse om ett eget utomhus leder inte bara in genom trädgårdsgrinden utan också ut i den samtid och det samhälle som villaträdgården är en del av.

Vad innebär det egentligen att vara akademiker i vår tid? Vilka är förväntningarna på oss som universitetslärare och forskare och hur lever vi upp till dem? Vad utmärker en skicklig akademiker och vilka är våra skyldigheter som lärare och kolleger? Går det att kombinera forskning och undervisning på ett fruktbart sätt? Och hur når vi ut med vår forskning? Ska vi publicera oss i tidskrifter eller ge ut böcker, skriva på svenska eller engelska? Detta är frågor som akademiker dagligen ställer sig. Med anledning av Lunds universitets 350-årsjubileum bjöd Samhällsvetenskapliga fakulteten in ett antal forskare och lärare från olika discipliner till ett symposium på temat Academic skills – skapar kompletta akademiker excellenta utbildningsmiljöer? Samtliga talare gav sig in i diskussionen med liv och lust och vände och vred på perspektiven. Här är resultatet!

"Tankar om träd” handlar om människors upplevelser och erfarenheter av träd och grönas rums betydelser. Den bygger på ett dokumentationsprojekt med syfte att undersöka vilka värden människor tillskriver träd och vilken betydelse de upplever att träd, i allmänhet såväl som specifika exemplar, har för kulturmiljön. Detta relateras bland annat till synen på kulturarv.

Det här är en bok om ett stort ungdomsprojekt i Landskrona. Våren 1987 utmynnade projektet i en musikteaterföreställning, ”Landskronapågen i Afrika”. Men Landskronapågen ifråga – Fredrik Wierth som en gång i tiden for till Afrika för att söka lyckan – är ändå inte huvudpersonen i boken. Bakom arbetet med teater- och musikintresserade ungdomar avtecknar sig några andra aktörer, nämligen de kommunala förvaltningarna. Deras samarbete med ungdomsprojektet och de lärdomar som bägge parter kan dra av den gångna tiden granskas av etnologen Carina Sjöholm. Hon har intervjuat ungdomar som deltog hela tiden, sådana som hoppade av och sådana som ramlade in i slutskedet. Hon har också talat med projektledarna, olika representanter för kommunens förvaltningar m fl.

Servicearbetets förvandlingar och förhandlingar tar sin utgångspunkt i de ständigt föränderliga villkor som servicearbetet står inför. Detta temanummer har sin upprinnelse i en workshop med temat ”Service på marginalen” med deltagare från institutionen för service management och tjänstevetenskap och inbjudna gäster. En kritisk och reflekterande ansats, grundad i empiriska studier som sätter servicearbetet i sitt specifika sociala sammanhang, är en utgångspunkt i samtliga bidrag. Essäerna illustrerar konkreta aspekter på servicemötesproblematiken, såsom det ofta blir när det handlar om mellanmänskliga relationer. En mängd motstridiga bilder av tjänstearbetets villkor är återkommande. Bakgrunden till det flera av författarna skriver om är en diskussion om det individualiserade samhället som ofta betraktas vara i ständig förändring och där medborgarna förväntas förvalta sitt pund på bästa sätt. Det handlar inte enbart om att navigera inom ekonomiska ramar, utan också om kulturella förväntningar och normer kring hur vi ska vara i både vårt yrkesliv och som medborgare.