Katarina Hollertz – författare

Socionomer och socialvetare har en central roll i utvecklingen av välfärdssamhällets viktiga samhällsinstitutioner, och kunskap är en förutsättning för att effektivt navigera och påverka för social förändring, social sammanhållning och för att ge skydd och stöd för utsatta grupper och individer. Fram till nu har det saknats en lärobok som beskriver de senaste decenniernas förändringar i socialförsäkringen och dess konsekvenser. Socialförsäkringar för socionomer redogör för de grundläggande principerna för ersättningar och fördelningssystem, och diskuterar hur dessa system upplevs av dem som befinner sig i situationer där behoven är som störst samt hur olika grupper påverkas av regelförändringar och styrning. Röster från fältet, exempelvis legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer, ger insikt i hur regelverket fungerar i relation till människors behov. Boken för fram argument för hur välutformade socialförsäkringar förebygger sociala problem, jämnar ut skillnader mellan grupper och faseri livsloppet samt motverkar social ojämlikhet.Socialförsäkringar för socionomer vänder sig till socionomstudenter och yrkesverksamma inom socialt arbete i Sverige, och är en viktig resurs för alla som är involverade eller intresserade av hur socialförsäkringar kan och bör fungera i ett modernt välfärdssamhälle.

Det offentliga sociala arbetet befinner sig i dag i ett tillstånd som innebär att det relationellt mänskliga, strukturella, förebyggande och lokalt förankrade sociala arbetet inte ges tid eller plats. Ett sådant offentligt socialt arbete får svårt att bidra till social förändring. Bokens författare, både forskare och praktiker, värnar ett visionärt socialt arbete som bygger på värderingar om social rättvisa och mänskliga rättigheter snarare än en organisering som bygger på värderingar om effektivisering, ekonomisering, individualisering och svenskhet. Socialt arbete - rörelse, motstånd, förändring diskuterar, ur olika perspektiv, hur viktigt det är med ett kritiskt socialt arbete i ett sammanhang där människor i stor utsträckning görs till utgiftsposter, mätvärden eller invandrare. Ett annat socialt arbete är möjligt! Boken är lämplig för studenter i socialt arbete, verksamma socialarbetare, politiker och andra som intresserar sig för möjligheten att genom socialt arbete åstadkomma hållbar förändring.

Ålder, precis som andra kategoriseringar som genus, klass och kön, påverkar det sociala arbetets organisation, åtgärder och insatser. Därför bör även ålder vara föremål för problematisering och reflexivitet, både i vetenskapliga sammanhang och i praktiskt socialt arbete. En sådan analys blir möjlig med ett kritiskt åldersperspektiv.Boken diskuterar:• Vad karaktäriserar ett kritiskt åldersperspektiv?• Vad innebär det att ålder är en organiserande princip och vilka konkreta konsekvenser får det för socialt arbete?I de olika empiriska kapitlen illustreras vad ett kritiskt åldersperspektiv kan synliggöra vad gäller det sociala arbetet som fält och praktik.Ålder i det sociala arbetets praktiker vänder sig till yrkesverksamma och studerande inom socialt arbete, men även till forskare inom fältet.Team English – Tillsammans lär man sig mer!För kostnadsfria provlektioner besök: https://www.studentlitteratur.se/team-english

This edited volume aims to bring supervision to life and contribute to a better understanding of the relationship between the supervisor and the thesis-writing student.The authors believe and hope that discussing supervision in terms of metaphors will contribute to a more profound mutual understanding between student and supervisor, a deeper understanding of the context(s) of supervision, reduce frustrations, and facilitate a more productive and harmonious collaboration between student and supervisor.By illustrating each metaphor with a piece of comic art, the book aims to contribute to further reflection and discussion about the knowledge and know-how that the authors present through their metaphors.

Människor och organisationer är i blickfånget i den här antologin. I socialt arbete och andra organiserade välfärdsinsatser förenas de i vad vi kallar ett aktörskap. Individerna samspelar med de organisationer de verkar i, utifrån en yrkesroll eller en profession. I tio kapitel undersöker forskare olika aspekter av praktiken i välfärdsorganisationer. Med stöd i olika teoretiska perspektiv analyseras förutsättningar, uppfattningar och vardagen för människor som arbetar i dessa organisationer. Alla kapitel bygger på empiriska underlag, från offentliga organisationer, ideella organisationer eller privata aktörer.