Lene Martin – författare

Distriktssköterskans kompetens är bred. Den omfattar ett hälso­främjande arbetssätt för att stödja och vårda personer och deras familjer i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa. En distriktssköterska kan arbeta inom primär­v­ård, hemsjukvård och barn- eller elevhälsa. Arbetet bedrivs vid egna mottagningar, i hemmiljö, på boenden och i skolor. I denna reviderade och uppdaterade andra upplaga har inne­hållet genomgående aktualiserats i enlighet med ny forsknings­kunskap och aktuell kunskapsutveckling inom området. Ett nytt kapitel om alkohol har tillkommit och avsnittet om klimakteriebesvär har fördjupats och uppdaterats.Denna bok ger läsaren de grundläggande kunskaper som alla blivande distriktssköterskor behöver och visar på möjligheter till fördjupningar. Boken riktar sig till distriktssköterske­studenter och yrkesverksamma distriktssköterskor.»Vi är mycket glada för bokens upplägg och specifikt det primärpreventiva arbetet som är en av våra hörnstenar och att det beaktas att samverkan utanför vården och med civilsamhället är oundgängligt viktigt.«Maria Öst-Backa, ordförande, Distriktssköterskeföreningen Sverige

Vårdpersonal måste kunna kommunicera med patienter i olika åldrar, från olika kulturer, hantera icke-verbal kommunikation och anpassa sig till personer med olika typer av funktionsnedsättning. Kommunikation handlar inte bara om att utbyta information, utan även om undervisning och att bygga relationer, vilket är nödvändigt för att vården ska kunna bedrivas rationellt, utan att göra avkall på bemötande, delaktighet och patientsäkerhet.Boken lyfter fram hur kommunikationen påverkar både patientens upplevelse och kvaliteten i vården. Den ger läsaren kunskaper om hur information och patientundervisning kan genomföras på ett begripligt och respektfullt sätt, vilka regler och ramar som styr kommunikationen i olika vårdsammanhang samt hur samspelet mellan vårdpersonal, patienter och anhöriga kan göras mer menings­fullt och effektivt. Genom konkreta exempel och förankring i aktuell forskning visar boken hur sjuksköterskan kan utveckla sin kommunikativa kompetens och därmed bidra till en mer personcentrerad och säkrare vård.Den främsta målgruppen är blivande eller redan yrkesverksamma sjuksköterskor, men all vårdpersonal har nytta av att läsa boken.

Boken ger läsaren en grund för ett personcentrerat och återhämtningsinriktat vårdande med utgångspunkt i patientens livsvärld.Teman som exempelvis hopplöshet, stigmatisering och försoning, beskrivs i relation till psykisk ohälsa och återhämtning. Boken tar fasta på hur vårdandet kan bidra till att stärka personens egen kompetens och beskriver även specialistsjuksköterskans kärnkompetenser inom psykiatrisk vård. Vårdarens hållning lyfts fram i relation till såväl vårdkulturen som patientens hälsoprocesser och kommunikationen mellan patienter och vårdare.I denna fjärde upplaga av boken har tidigare kapitel omarbetats och uppdaterats med ny forskning, och flera nya författare medverkar. I linje med bokens fokus på människors livsvärld utgår ett kapitel från författarens egna erfarenheter av psykisk ohälsa och återhämtning. Vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa har fått större utrymme i denna upplaga, liksom etiska utmaningar, samverkan med närstående och läkemedelsbehandling ur ett personcentrerat perspektiv. Målgruppen är i första hand studenter på avancerad nivå samt sjuksköterskor inom den psykiatriska vården. Boken är också läsvärd för andra som är intresserade av att få en inblick i hur den psykiatriska vården kan förstås med utgångspunkt i patientens värld och ett caring-perspektiv, snarare än utgående från diagnostiska kriterier.

Digitaliseringen av hälso- och sjukvård har inte varit oproblematisk. Integritets- och säkerhetshänsyn försvårar informationsöverföring och därmed effektvinster. Trots detta har tekniken redan lett till närmast sensationella framsteg. Digital röntgen innebar en revolution. Laboratorieverksamheten har effektiviserats och många kliniska undersökningar är numera enkla, snabba och ger omedelbar information, ibland direkt till patienten. Möjligheterna till egenvård ökar explosionsartat och med tiden kommer digitaliseringen att leda till högre kvalitet, säkrare och billigare hälso- och sjukvård – och bättre hälsa i befolkningen.Denna andra, uppdaterade upplaga av boken berättar om digitaliseringen av vården, vad det är, hur den har använts och kommer att användas samt hur den sannolikt kommer att förändra vården – i ett perspektiv på cirka tio år.Boken är skriven för att kunna läsas av alla studenter inom hälso- och sjukvårdsutbildningarna och på alla nivåer.“En oumbärlig introduktion till informatikens roll i vården – från grundläggande begrepp till AI och cybersäkerhet. För studenter och yrkesverksamma i en digitalt driven framtid.”Mattias Georgsson, universitetslektor, ordförande i Svensk förening för omvårdnadsinformatik (SFOI)

Distriktssköterskans kompetens är bred. Den omfattar ett hälso­främjande arbetssätt för att stödja och vårda personer och deras familjer i livets alla skeenden utifrån fysisk, psykisk, social, kulturell och existentiell hälsa.En distriktssköterska kan arbeta inom primärvård, hemsjukvård och barn- eller elevhälsa. Arbetet bedrivs vid egna mottagningar, i hemmiljö, på boenden och i skolor. Vid de specifika mottagningarna möter distriktssköterskan patienter och närstående gällande hälso­främjande eller sjukdomsförebyggande åtgärder. Inom hemsjukvården arbetar distriktssköterskan i vården av patienter med sjukdomar och funktions­nedsättningar samt med vård av personer i livets slutskede. Distrikts­sköterskan med förskrivningsrätt får självständigt förskriva ett antal receptbelagda läkemedel.Denna bok ger läsaren de grundläggande kunskaper som alla blivande distriktsköterskor behöver och visar på möjligheter till fördjupningar. Boken riktar sig till distriktssköterskestudenter och yrkesverksamma distriktssköterskor.

Denna bok handlar framför allt om samspelet mellan häst och människa och beskriver hur hästar kommunicerar med varandra och med människor. Den ger den teoretiska och fysiologiska bakgrunden till hästars beteende som flykt- och flockdjur och förklarar översiktligt hur domesticeringen har påverkat den vilda hästen till den häst vi känner idag. Samtidigt ifrågasätts vissa myter om dominans och ledarskap i människors umgänge med hästar.

Lene Martin har en doktorsexamen i medicinsk vetenskap, är docent vid Karolinska Institutet och har verkat som professor i Vårdvetenskap och Hälsovetenskap vid Mälardalens Universitet, Högskolan i Skövde och City University i London. Lene är också diplomerad hästmassör och har genomgått kurser om hästens sinnen och beteenden vid University of Florida och Linköpings Universitet. Lene började rida på Malmö Ridklubb på 1960-talet och har de senaste åren ridit på Vällingby Ridcenter utanför Stockholm.