Mårten Björk – författare

Carl Schmitt (1888?1985) har kallats inte bara den mest kände, utan även den mest ökände tyske juristen under 1900-talet. Han gjorde sig ett namn som en framstående författningsexpert under Weimarrepubliken, för att därefter kompromettera sig genom att efter Hitlers makttillträde inte bara gå med i NSDAP, utan även aktivt verka i den nya regimens tjänst. Efter andra världskrigets slut fråntogs Schmitt rätten att verka vid västtyska universitet och han förhördes som misstänkt för krigsförbrytelser i samband med Nürnbergrättegångarna. Trots detta kom Schmitt att även fortsättningsvis utöva ett stort inflytande inte bara inom den västtyska universitetsvärlden, utan även i Europa i stort, också i samband med tankar kring Europas enande, samt i USA. Och idag, decennier efter hans död, är Schmitts inflytande kanske större än någonsin. Litteraturen kring honom börjar bli allt mer svåröverskådlig och hans tänkande gör sig allt mer gällande inom den politiska teorin, inte minst under tiden efter den 11 september 2001. Schmitts försök att finna en grundläggning för det politiska i relationen mellan vän och fiende samt hans definition av suveräniteten som makten över undantagstillståndet har funnit en oroande resonansbotten i den politiska situation som kallats "kriget mot terrorismen". Men även andra aspekter av Schmitts tänkande förefaller märkvärdigt aktuella, inte minst hans mångtydiga diskussion av förhållandet mellan religiös och politisk auktoritet samt hans dunkla utsaga om att alla betydelsebärande begrepp inom statsrätten skulle vara sekulariserade teologiska begrepp. Kort sagt, hos denne "Tredje rikets kronjurist" finns det frågor som i den internationella debatten och inom alla politiska läger upplevs som i högsta grad relevanta för vår samtid. Köp

Glänta 1.15 består av texter som inte förhåller sig till ett på förhand uttänkt tema. Det börjar med Elnathan Johns novell om Boko Haram och slutar med att Gayatri Chakravorty Spivak manar oss att öva föreställningsförmågan. Däremellan finner Tormod Otter Johansen att den svenska självbilden sitter i väggarna, medan Felicia Mulinari skriver från ett Malmö som brinner och Lydia Davis sätter ut gammelmormödrar på verandan. Och Alexandru Vakulovski blir ihjälslagen av sin far; Ulrika Dahl spinner trådar mellan mostrar och monster; Elis Burrau uppmanar oss att torka oss om munnen, performativt; Mårten Björk & Göran Larsson tecknar Islamiska statens historia; Adriana Cavarero ställer terrorism & horrorism bredvid varandra; Tobias Hübinette & Lennart E H Räterlinck finner en vit rasmelankoli bland utklädda västerlänningar; Yves Citton introducerar rytmologin; Ulf Karl Olov Nilsson analyserar nya och gamla skadade och Judith Kiros får allt att börja om.

Vilken roll har teologin, läran eller talet om det gudomliga, i ett samhälle där allt färre bekänner sig till en tro och sekulariseringen slagit över i ett postkristet tillstånd? Vilka möjligheter för teologiskt tänkande genereras i en sådan situation? I denna bok samlas texter om teologins roll i en postkristen kontext och vi får svar på frågan om det teologiska tänkandets relevans i ett samhälle där Gud alltmer framstår som ett mysterium som fortfarande hemsöker vår värld med den gäckande frågan: finns det något mer? Teologin visar sig vara en filosofisk disciplin som med nödvändighet griper in i områden som ekonomi, politik och historia och bidrar med ”sitt perspektiv genom att delta i en bredare och gemensam tydning av samtiden.”

Bo Ignatius Sigge Cavefors gick bort 14 november 2018. Cavefors var förläggare, skribent, performancekonstnär och mytomspunnen kulturpersonlighet med ett säreget livsöde. Men han var också människa. I Riv ned din fåfänga samlas texter och bilder av några av Bos och hans hustru Mariannes vänner som sammantaget tecknar en bild av människan Cavefors. Riv ned din fåfänga innehåller texter av Leif Elggren, konstnär och musiker, Leif Holmstrand, poet och konstnär, Lisa Svensson, doktorand i idéhistoria vid Göteborgs Universitet, C. M. Lundberg, konstnär och Mårten Björk doktor i teologi och research fellow vid Oxfords Universitet.

This book probes the relationship between Martin Heidegger and theology in light of the discovery of his Black Notebooks, which reveal that his privately held Antisemitism and anti-Christian sentiments were profoundly intertwined with his philosophical ideas. Heidegger himself was deeply influenced by both Catholic and Protestant theology. This prompts the question as to what extent Christian anti-Jewish motifs shaped Heidegger’s own thinking in the first place. A second question concerns modern theology’s intellectual indebtedness to Heidegger. In this volume, an array of renowned Heidegger scholars – both philosophers and theologians –investigate Heidegger’s animosity toward the biblical legacy in both its Jewish and Christian interpretations, and what it means for the future task and identity of theology.

This book examines how Gustav Radbruch, H. L. A. Hart, and Ernst-Wolfgang Böckenförde each addressed the question of the end of law, its function, and its normative foundation within the context of the modern legal and political order. Through a politico-theological reading, it highlights the tension between legal validity and moral legitimacy, as well as the extent to which law can maintain public order without compromising its own claim to justice.The analysis of Radbruch, Hart, and Böckenförde sheds light on how valid law can become unjust, demanding actions that may conflict with individual judgment or morality. It raises questions about natural law, the relationship between morality and law, and law’s ultimate purpose, suggesting that law and politics represent, at best, a relative good. It addresses the broader crisis of legal authority and state sovereignty, the expanding reach of state power, and whether law should instruct, command, or ultimately point beyond itself.The End of Law is of interest to scholars in legal theory, political theology, and the philosophy of law.The Open Access version of this book, available at http://www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution (CC BY) 4.0 license

Highlighting the central importance of theological configurations of immortality and eternal life from 1914-1945, Mårten Björk explores the key writings of Franz Rosenzweig, Karl Barth and Oskar Goldberg to situate their ideas in relation to the political turmoil of the period, including the rise of social Darwinism, nationalism and fascism.The conversations happening among Christian and Jewish theologians and philosophers on the nature of immortality and eternal life during the period constitute what Björk calls a ‘politics of immortality’. The speculative question of eternal life became a way to address the meaning of ‘a good life’ in a period when millions of lives were lost to war, camps and prisons. This book shows how theology was related to central political concepts and ideas of the era, revealing how the question of immortality pursued by Rosenzweig, Barth and Goldberg became a way to resist the reduction of life to race, blood and soil.By situating the exact political consequences of theological and metaphysical theories of immortality and eternal life, Björk’s discussion of Rosenzweig, Barth and Goldberg confronts the perennial question on the relation between life and death and exposes the important connections between political theology and philosophical posthumanism.

Highlighting the central importance of theological configurations of immortality and eternal life from 1914-1945, Mårten Björk explores the key writings of Franz Rosenzweig, Karl Barth and Oskar Goldberg to situate their ideas in relation to the political turmoil of the period, including the rise of social Darwinism, nationalism and fascism.The conversations happening among Christian and Jewish theologians and philosophers on the nature of immortality and eternal life during the period constitute what Björk calls a ‘politics of immortality’. The speculative question of eternal life became a way to address the meaning of ‘a good life’ in a period when millions of lives were lost to war, camps and prisons. This book shows how theology was related to central political concepts and ideas of the era, revealing how the question of immortality pursued by Rosenzweig, Barth and Goldberg became a way to resist the reduction of life to race, blood and soil.By situating the exact political consequences of theological and metaphysical theories of immortality and eternal life, Björk’s discussion of Rosenzweig, Barth and Goldberg confronts the perennial question on the relation between life and death and exposes the important connections between political theology and philosophical posthumanism.

This book probes the relationship between Martin Heidegger and theology in light of the discovery of his Black Notebooks, which reveal that his privately held Antisemitism and anti-Christian sentiments were profoundly intertwined with his philosophical ideas. Heidegger himself was deeply influenced by both Catholic and Protestant theology. This prompts the question as to what extent Christian anti-Jewish motifs shaped Heidegger’s own thinking in the first place. A second question concerns modern theology’s intellectual indebtedness to Heidegger. In this volume, an array of renowned Heidegger scholars – both philosophers and theologians –investigate Heidegger’s animosity toward the biblical legacy in both its Jewish and Christian interpretations, and what it means for the future task and identity of theology.