Pehr Granqvist – författare

Anknytningsteorin är en av de viktigaste teorierna om nära relationer. Den beskriver betydelsen av tidiga anknytningserfarenheter för den fortsatta utvecklingen av nära känslomässiga relationer under barndom, tonår och vuxenliv.

Denna andra utgåva av grundboken Anknytningsteori tar upp den senaste anknytningsforskningen och beskriver hur anknytningen utvecklas från vaggan till graven. Den är grundligt reviderad och utökad med bland annat flera uppdaterade kapitel från Anknytning i praktiken, exempelvis om desorganiserad anknytning, anknytningsbedömningar i olika åldrar samt anknytningsbaserade interventioner. Nya kapitel som tillkommit behandlar bland annat genetik och kultur. Boken ger således en heltäckande och aktuell presentation av anknytningsteorin och flera av dess tillämpningar.

Anknytningsteori är skriven för studerande och yrkesverksamma inom psykologi, psykiatri, socialt arbete, pedagogik, medicin och till vidareutbildningar i psykoterapi.

Anders Broberg är leg. psykolog, leg. psykoterapeut och professor emeritus i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet. Han har även lång erfarenhet av kliniskt arbete medbarn och familjer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Han forskar om barns utsatthet för våld i sin familj och hur man i utredningar kan förbättra möjligheten för barn att berätta om sin situation och det våld de bevittnat och/eller själva varit utsatta för.

Pia Risholm Mothander är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, docent och f.d. universitetslektor vid Stockholms universitet. Hon föreläser och medverkar i media som barnpsykologisk expert.

Pehr Granqvist är professor i utvecklingspsykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och certifierad utbildare i Anknytningsintervjun. Han har drivit många forskningsprojekt kring anknytning och leder en forskagrupp som studerar anknytning i olika åldersgrupper ur utvecklings-, social- och religionspsykologiska samt kliniska perspektiv. Han har publicerat en bok om anknytning och religion för ett internationellt förlag och skrivit kapitel på samma tema för två utgåvor av The Handbook of Attachment. Han har också haft en ledande roll i skrivandet av internationella konsensusartiklar kring praktiska tillämpningar av anknytningsteori.

Idén om att människan har en dubbelsjäl har mycket gamla rötter, och kan hittas i de flesta kulturer och samhällen, till exempel inom religion och konst. Fenomen som extas, trance och utomkroppsliga tillstånd har observerats och analyserats i relation till den dubbla själens historia och förekomst i olika kulturer. Hur kan vi förstå dessa upplevelser? Vad har de för betydelse för vår förståelse av människans förhållande till den eviga och den sekulära världen? Kan de förklaras psykologiskt? 

Antologin Dubbelsjälen i religiös erfarenhet utforskar idén om att människan har en dubbel själ, dels gudomlig och dels jordisk. Några av vår tids främsta religionshistoriker, idéhistoriker, socialantropologer och psykologer går på djupet i frågan såväl filosofiskt som historiskt och i samtiden. Boken innehåller tidigare opublicerade texter om Hilma af Klints syn på dubbelsjälen. 

Boken finns även på engelska, The Double Self in the Religious Experience.

För miljarder människor är andliga erfarenheter den främsta källan till mening, tröst och trygghet. Trots att det finns många exempel på hur olika trosuppfattningar uttrycks på otrygga sätt och sår split mellan människor skänker de också gemenskap, socialt stöd och en fördjupad livskänsla.

I Tryggare kan ingen vara? kartlägger religionspsykologen Pehr Granqvist sambanden mellan vårt behov av trygghet, anknytning och andlig törst. Genom att applicera anknytningsteorin på religion visar Granqvist hur religiositet och andlighet kan vara viktiga ingredienser till att uppleva trygghet. Han ger också tankeväckande exempel på hur olika samhällsinstitutioner tenderar att ersätta religiöst liv i moderna samhällen. Dessutom ger boken en första inblick i hur man kan förstå psykedelisk terapi utifrån kopplingen mellan anknytning, religion och andlighet.

Anknytning i praktiken ger ett fylligt kunskapsunderlag till hur anknytningsteorin kan tillämpas från spädbarnsåren till vuxen ålder. Anknytningsteorin anses idag vara den viktigaste psykologiska teorin för att förstå hur människor hanterar närhet, omsorg och självständighet i relationer. Här beskrivs klinisk späd- och småbarnspsykologi, föräldraskap och familjeliv samt hur forskare och kliniker kan mäta anknytningstrygghet hos barn, ungdomar och vuxna. Författarna redogör utförligt för hur de olika anknytningsmönstren påverkar psykisk hälsa och ohälsa i olika åldrar, samt diskuterar psykoterapi utifrån ett anknytningsperspektiv.

Detta är den fristående fortsättningen på Anknytningsteori: betydelsen av nära känslomässiga relationer (2006).

Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom psykologi, medicin, psykiatri, psykoterapi, socialt arbete, barnhälsovård och skola.

Innehåll

1. Inledning 2. Anknytning ur ett familjeperspektiv 3. Klinisk spädbarnspsykologi 4. Anknytningsbaserade interventioner i späd- och  småbarnsfamiljer 5. Anknytningsmätning under barndomen 6. Desorganiserad/desorienterad anknytning 7. Psykopatologi i barn- och ungdomsåren ur ett anknytningsperspektiv 8. Att bedöma anknytningstrygghet hos äldre ungdomar och vuxna 9. Anknytning och psykopatologi hos vuxna 10. Anknytningsteori och psykoterapi11. Anknytning, religiositet och andlighet 12. Avslutande synpunkter

Lever vi i en tid som kräver nya sätt att förhålla oss till psykedeliska erfarenheter och människors hälsa? Bortom motkulturens excesser och den biomedicinska psykiatrins reducerande människosyn presenterar psykologiforskarna Pehr Granqvist och Anja L. Winter en tredje väg för den psykedeliska rörelsen. Inte som ett kompromissförslag, utan som en genuint annorlunda förståelse av psykedeliska erfarenheters potential för människor och samhällen. Utifrån de senaste decenniernas forskning om psykedelika visar Granqvist och Winter att det finns en otrampad stig bortom de redan inslagna. Deras tredje väg tar på allvar att psykedeliska erfarenheter är djupt mänskliga – existentiella, relationella och transformativa till sin natur – och att de erfordrar sammanhang som kan bära tyngden av denna insikt. Tredje vägen är ett djärvt försök att tänka nytt kring hur ett modernt, kunskapsbaserat välfärdssamhälle kan förhålla sig till psykedeliska erfarenheter på ett ansvarsfullt och meningsfullt sätt. Författarna skisserar en vision om strukturerade former av gemensamt utforskande som är rotade i en svensk folkbildningstradition.