Philip Warkander – författare

”Att minnen av relationer och skeenden kan förstärkas genom föremål och sinnesintryck är allmänt känt. En laddad händelse i det förgångna kan vara direkt förknippad med hur ljuset föll i rummet, hur ett armband rasslade till eller en skjorta kändes mot kroppen just som det avgörande ägde rum.” I Modeminne undersöker Philip Warkander och Hanna Wittrock mode som stimuli för minnet: hur ett klädesplaggs design och taktila egenskaper kan frammana hågkomster hos både bärare och betraktare. Och hur en händelse eller tidsera kan komma att symboliseras av ett visst plagg eller mode. Boken bygger på intervjuer och samtal med Thomasine Barnekow, Gaby Borglund, Lalle Johnson, Åsa Linderborg, Lill Lindfors, Aleksa Lundberg, Jonas Lundqvist, Anders Mellbourn, Sunil Munshi, Lars Nilsson, Mustafa Panshiri, Marina Schiptjenko, Bodil Schrewelius, Alexandra von Schwerin, Pia Staël von Holstein, Andrés Stoopendaal, Camilla Thulin och Anna-Karin Wyndhamn. Genom deras tankar och berättelser binds mode och minne samman. Prousts berömda madeleinekaka kan vara en bräddfull klädkammare. Eller enskilda plagg. Baddräkten med stora himmelsblå prickar, en alldeles perfekt dag på stranden. Ett par blankslitna jeans som påminner om mamma och barndomens trygga vrå. Philip Warkander är lektor i textilt management vid Högskolan i Borås. Hans essäböcker När jag somnar tänker jag på de obesvarade mailen och Danius och modet (med Marie Ledendal) utkom på Hoc Press, 2019 respektive 2020. Han är även kulturskribent för Expressen och Helsingborgs Dagblad. Hanna Wittrock är socialantropolog och lektor i textilt management vid Högskolan i Borås. Hon har bland annat forskat om relationen mellan mode, konsumtion och sociala medier. Hon har också medverkat som expert i panelen för SVT:s "Fråga Lund".

”Att minnen av relationer och skeenden kan förstärkas genom föremål och sinnesintryck är allmänt känt. En laddad händelse i det förgångna kan vara direkt förknippad med hur ljuset föll i rummet, hur ett armband rasslade till eller en skjorta kändes mot kroppen just som det avgörande ägde rum.” I Modeminne undersöker Philip Warkander och Hanna Wittrock mode som stimuli för minnet: hur ett klädesplaggs design och taktila egenskaper kan frammana hågkomster hos både bärare och betraktare. Och hur en händelse eller tidsera kan komma att symboliseras av ett visst plagg eller mode. Boken bygger på intervjuer och samtal med Thomasine Barnekow, Gaby Borglund, Lalle Johnson, Åsa Linderborg, Lill Lindfors, Aleksa Lundberg, Jonas Lundqvist, Anders Mellbourn, Sunil Munshi, Lars Nilsson, Mustafa Panshiri, Marina Schiptjenko, Bodil Schrewelius, Alexandra von Schwerin, Pia Staël von Holstein, Andrés Stoopendaal, Camilla Thulin och Anna-Karin Wyndhamn. Genom deras tankar och berättelser binds mode och minne samman. Prousts berömda madeleinekaka kan vara en bräddfull klädkammare. Eller enskilda plagg. Baddräkten med stora himmelsblå prickar, en alldeles perfekt dag på stranden. Ett par blankslitna jeans som påminner om mamma och barndomens trygga vrå. Philip Warkander är lektor i textilt management vid Högskolan i Borås. Hans essäböcker När jag somnar tänker jag på de obesvarade mailen och Danius och modet (med Marie Ledendal) utkom på Hoc Press, 2019 respektive 2020. Han är även kulturskribent för Expressen och Helsingborgs Dagblad. Hanna Wittrock är socialantropolog och lektor i textilt management vid Högskolan i Borås. Hon har bland annat forskat om relationen mellan mode, konsumtion och sociala medier. Hon har också medverkat som expert i panelen för SVT:s "Fråga Lund".

År 1874 grundade adelsdamen Sophie Adlersparre Handarbetets Vänner. Föreningens syfte var att bevara hantverksmässiga textila traditioner, samtidigt som den slogs för kvinnans rätt att försörja sig själv. Den blev därmed en viktig röst för kvinnors rättigheter, och gav dessutom möjlighet för konstnärligt begåvade kvinnor att uttrycka sig på det estetiska området. I år fyller föreningen 150 år. Det firas med en praktbok om dess långa historia, med fokus såväl på dess sociala betydelse som det avancerade hantverk som utförs vid ateljén. Men det är inte bara en historisk återblick föreningen har under hela sin existens levt i nära dialog med sin samtid. I boken får vi möta flera av de välkända konstnärer som i vår tid samarbetat med Handarbetets Vänner, från Jockum Nordström till Ann Edholm och Klara Kristalova. Vi får också lära känna de skickliga hantverkare som omvandlar deras skisser till monumentala konstverk, som visas i offentliga miljöer, som FN-skrapan i New York och Kulturhuset i Stockholm. Här berättas även om arbetet med kyrkliga textilier i dotterbolaget Licium och utbildningarna i textilt hantverk i Handarbetets Vänners lokaler på Djurgården. En vacker, hantverksmässig bok med engagerande texter av författare Bo Madestrand, Cilla Robach, Kerstin Wickman, Philip Warkander och Carolina Söderholm tillsammans med högklassiga nytagna fotografier av Ellinor Hall och Patrick Miller.

Varför tatuerar man bilden av en gris på just vänster fot? Vad betyder egentligen ett tatuerat ankare? Hur ser man om en fullriggare är en äkta sjömanstatuering?De svenska sjömännens klassiska bildvärld är full av magiska symboler, skepp och marina föremål. Dessutom myllrar den av mer eller mindre glömda referenser till populärkulturen, inte minst den amerikanska.Boken tar dig med till de suggestiva hamnkvarteren, de seglande skeppen och en till stora delar försvunnen värld.

Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer.I antologin "Modearv" ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag? I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling.Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arv ger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik.JOHANNES DAUN är fil dr i historia och arbetar som 1:e antikvarie på Textil­museet i Borås. Hans forskning rör industri-, social- och urbanhistoria samt kulturarvsfrågor. Hans senaste bok, "När man sydde kläder på fabrik", handlar om konfektionsindustrins historia.Övriga medverkande är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.

I boken Danius och modet utforskar Marie Ledendal och Philip Warkander Danius relation till mode – med fokus på hennes uppmärksammade klädkreationer (ofta skapade i nära samarbete med formgivaren Pär Engsheden) samt genom nedslag i hennes litteraturforskning och essäistik, där modet, hantverket, couturen och de sinnrikt invävda budskapen är ständigt närvarande. Mot fonden av senare års kriser i Svenska Akademien skildras också hur Sara Danius signaturplagg – knytblusen – blev ett tidens tecken, en protestsymbol mot vänskapskorruption och tystnadskultur. Boken innehåller också en återpublicerad essä av Sara Danius. Bokens förord är skrivet av Annina Rabe Marie Ledendal är lektor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet. Hon har en bakgrund som textilformgivare och forskare inom smarta textilier. Philip Warkander är lektor i modevetenskap vid Lunds universitet. Hans essäbok om kreativt arbete inom svensk modeindustri, När jag somnar tänker jag på de obesvarade mailen, utkom 2019 på Hoc Press.

Konsten att gestalta individualitet, samtid och sammanhang genom olika estetiska uttryck är idag en växande praktik som balanserar mellan olika former av kommersiella och konstnärliga fält. Sådana gestaltningspraktiker bildar tillsammans det fenomen som brukar kallas mode. På senare år har mode även blivit ett forum för vetande av olika slag. Inom akademin har mode etablerat sig som ett expanderande kunskapsområde och från politiskt håll finns förhoppningar om att design-, livsstils- och upplevelseindustrin ska kunna skapa stark tillväxt för samhällsekonomin. I Öresundsregionen talas det, som på många andra platser, allt oftare om betydelsen av kultur och kreativa näringar. Här finns bland annat Nordens största modevecka liksom det första kandidatprogrammet i modevetenskap. När design och mode har blivit viktiga nyckelord i samtiden och ett betydelsefullt regionalt drivmedel för tillväxt finns ett behov av att belysa och problematisera mode som konst, materialitet, kultur och arbete. I antologin À la mode samlas nordiska forskare från olika discipliner och med ett intresse för moderelaterade företeelser i historia och nutid. Med hjälp av nedslag i pälsindustrin, bland filmidoler från 1940-talet och hos den historiska gestalten "sprätthöken" ställs frågor kring hur modets marknad kan förstås som gränsöverskridande uttrycksform, gestaltningspraktik och tillväxtmotor. Genom exempel från modefotografer och butiksinnehavare, klädkonsumenter på nätet och professionella garderobsrensare, illustreras och analyseras fenomenet mode i relation till såväl historia som nutid. Texterna i boken visar nya dimensioner av villkoren för modets olika näringar och för dem som arbetar där ur bland annat antropologiska, etnologiska, idéhistoriska och tjänstevetenskapliga perspektiv.

How do creative workers work? This book brings together insights from a range of relevant disciplines to help answer this significant research question.Featuring case studies from the European context, contributors tap into the experiences and practices from creative workers, demonstrating their attempts to navigate a changing environment which affects spaces, identities, and professional roles. As cross-disciplinary re-thinking of work, labour processes and management practices in the creative and cultural industries, the book offers perspectives on the importance of highlighting creative work as a phenomenon and practice beyond a particular industry, market, or public sector. Providing an opportunity to expand our conception of what creative work is, the book draws on studies of a range of activities, practices and sectors that are usually included in the cultural and creative industries as well as ones that are more untraditional.The result is a volume that will interest students, practictioners, and scholars with an interest in the creative industries.The Open Access version of this book, available at www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND) 4.0 license.

How do creative workers work? This book brings together insights from a range of relevant disciplines to help answer this significant research question.Featuring case studies from the European context, contributors tap into the experiences and practices from creative workers, demonstrating their attempts to navigate a changing environment which affects spaces, identities, and professional roles. As cross-disciplinary re-thinking of work, labour processes and management practices in the creative and cultural industries, the book offers perspectives on the importance of highlighting creative work as a phenomenon and practice beyond a particular industry, market, or public sector. Providing an opportunity to expand our conception of what creative work is, the book draws on studies of a range of activities, practices and sectors that are usually included in the cultural and creative industries as well as ones that are more untraditional.The result is a volume that will interest students, practictioners, and scholars with an interest in the creative industries.The Open Access version of this book, available at www.taylorfrancis.com, has been made available under a Creative Commons Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND) 4.0 license.

Open Space - Mind Maps pursues the current development in art jewellery that is positioned far from the merely decorative in the aesthetic and artistic discourse of our era. Thirty international artists present their works in this publication, which is arranged thematically by the buzzwords inhabiting current trends, such as the nomadic aspect and the tendency towards narrative imagery to provocation that infringes on boundaries and to the poetic imagination in jewellery. All these facets as open-ended chapters illustrate the iconographic focus of each of these protagonists from across the world. Contents:Berndt Arell: Foreword; Ellen Maurer Zilioli: Open Space - Mind Maps. Positions in contemporary jewellery; Inger Wästberg: The Swedish Perspective; Philip Warkander: Art Jewellery. A reflection on terminology; Catalogue; Appendix; Artists' biographies; Authors' biographies

Drömmen om ett arbete inom modebranschen lever. Inte minst lockar en tillvaro i ständig framåtrörelse. Men den vilja att omfamna förändring som är modets signum riskerar att slå tillbaka mot arbetaren själv. Om allt som är last season är hopplöst passé, vad är det som säger att inte även jag och mitt yrkeskunnande inom en snar framtid kommer att bli detsamma? I den här boken undersöker modevetaren Philip Warkander hur män­niskor inom modebranschen upp­lever och beskriver sitt arbete. Det handlar om kreativitetens villkor. Och om ett grundläggande behov att finna mening i arbetet. Bokens förord är skrivet av Nina Björk. Philip Warkander, född 1978, är lektor i modevetenskap vid Lunds universitet. Han har tidigare gett ut Sista skriket: En bok om mode, död och erotik på annat förlag.

What is style? What variables determine how we dress, and with what effects, particularly concerning matters of gender and sexuality? This thesis deals with these issues through an ethnographic investigation, demarcated to contemporary Stockholm. By focusing on ten different individuals, but also including garments, accessories and makeup in the investigation, the study sets out to explore the meaning of style. This is done through the combination of three different perspectives, on speech acts, variables of time and space together with a focus on bodily matters. In this way, the thesis is a study of the specificities of sartorial practices in a particular place and point in time, as well as a development of the fashion theoretical definition of the concept of style.

Vem bestämde att det yttersta lagret är det fulaste, kanske är det tvärtom: att det är de gömda, mörka lagren längst där inne i oss som borde få sig en åthutning? Jag antar att det handlar om djupt rotade idéer om att det vi människor själva väljer är fult, precis som att allt vi väljer att utföra med våra kroppar sällan har hög status. Sex, mode och lönearbete. Just det yttersta lagret, modelagret, är ju ett av få lager hos oss själva som vi fritt väljer hur vi ska utforma. I en medryckande ärlig och stundtals eruptiv brevväxling möts modeprofilerna och före detta främlingarna Emma Veronica Johansson och Philip Warkander i en korrespondens om en av vår tids främsta kulturyttringar mode för att resonera, diskutera och analysera, men även för att gräva i sitt eget modeförflutna. Mode har under de senaste decenniet kommit att gå från nördigt särintresse till att positionera sig som samhällsangelägenhet och ett ofrånkomligt språk vilket även om vi inte är medvetna om att vi talar det kommunicerar vilka vi är, varifrån vi kommer och vart vi är på väg med eller utan vårt samtycke. Men vad händer med det njutbara, själsliga och vackra i denna kulturyttring när den blir ett tvång? Och vad spelar modet för roll i en digital tidsålder? Genom denna brevväxling som långsamt formas till ett intressant och utlämnande samtal om modets förutsättningar och egenheter, dess vara eller icke-vara, och modets egentliga syfte lär författarna känna sig själva och varandra genom sina två perspektiv på det gemensamma intresset. Älskar du shopping, stilråd och stålgalgar? Då är det här inte boken för dig. Emma Veronica Johansson är autodidakt och har ett förflutet som moderedaktör, fotomodell och stylist, och arbetar idag som frilansskribent. Philip Warkander är världens första filososofie doktor i modevetenskap och arbetar idag som konsult inom modebranschen, som skribent samt som lektor i modevetenskap vid Lunds universitet.