Thomas Brante – författare

Vi lever i dag i ett expertsamhälle. Från vaggan till graven omges vi av experter som botar oss när vi blir sjuka eller ledsna, lär oss läsa, skriva och räkna, placerar våra pengar, bygger våra hus, dömer eller friar oss i rättegångar och informerar oss om världshändelserna. Dessa experters yrken kallas professioner.

Professioners praktik baseras på speciella kunskaper och färdigheter, oftast modern vetenskap. Läkare, socialarbetare, lärare, ekonomer, ingenjörer, arkitekter, jurister och forskare är några exempel ur detta speciella samhällsskikt, som utvecklar, tillämpar och sprider ny kunskap.

I denna bok diskuteras och kritiseras samhällsvetenskapliga teorier om professionerna. Därefter presenteras en alternativ teori om hur professioner ska definieras och förstås, som även syftar till att ge professionsforskningen en ny plattform.

Boken vänder sig till studenter i alla samhällsvetenskapliga ämnen, professionella yrkesutövare, samhällspolitiskt intresserade och – inte minst – professionsforskare.

Sagt om boken”Denna ambitiöst upplagda volym framför teorier kring varför professioner uppstår, hur de bör definieras och hur de bör studeras inom samhällsvetenskaperna. --- Med tanke på bokens inriktning och abstraktionsnivå bör den huvudsakligen lämpa sig för akademiker som inom sociologi eller andra samhällsvetenskapliga ämnen själv ägnar sig åt professionsforskning.” BTJ-häfte 14120118 Lektör Johan Bjellvi

Om författarnaThomas Brante är professor i sociologi och i socialt arbete vid Lunds universitet.

Det psykiska lidandet är omfattande i millennieskiftets Sverige. Utbrändhet, stressrelaterat trötthetssyndrom, depression, självskärande, övervikt, anorexi, asperger och ADHD är bara några av namnen. Den allt starkare medikaliseringen och psykiatriseringen av människors psykologiska och sociala problem gör att biomedicinens tolkningsföreträde vid dessa tillstånd sällan ifrågasätts. I boken möts forskare och kliniska praktiker kring kontroversiella frågor som rör psykiskt lidande och den behandling som erbjuds. – Är utbrändhet en sjukdom? Hur uppstår nya former av psykiskt lidande? – Vad är normalt resp. avvikande uppförande? Har området för det normala blivit snävare? – Hur skapas en diagnos? – Är ADHD en vetenskaplig diagnos? – Finns det en pendelrörelse mellan att betona arv resp. miljö som orsaker till psykiskt lidande? – Är medicin alltid billigare än psykoterapi? – Är det pengarna som styr skapandet av ny kunskap? – Vilka förhållanden gynnar forskningsfusk och hur bevaras forskarnas integritet. Redaktören Gunilla Hallerstedt skisserar i sin introduktion de senaste decenniernas samhällsförändringar, de nya formerna av psykiskt lidande och sätt att tala om dem. Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria i Uppsala, hävdar att diagnosen fungerar som en kommentar till samhället, ett gränsvärde för vad som uppfattas som normalt, rimligt och acceptabelt. Sigmund Soback, chef för Psykoterapienheten vid Stockholms läns landsting, ger en överblick över sjukdomsstatistik. 1998-2003 ökade antalet nyanmälda långtidssjukskrivna pga utbrändhet, depression eller svår stress nästan fem gånger – bland människor under 35 år har siffran nästan 9-dubblats. Men vilken hjälp får de? Och vad betyder evidensbaserad behandling på psykoterapins område? Enligt Eva Kärfve, docent i sociologi i Lund, har den biologiska människosynen varit dominerande i många sekler; förklaringen till särdrag och egenheter har varit blodsarv. Hur slår det igenom i synen på avvikelser och vid diagnosticering? Thomas Brante, professor i sociologi i Lund, granskar den amerikanska psykiatrin och kontroversen kring diagnosen ADHD. Aant Elzinga, vetenskapsteoretiker och prof. emeritus, reflekterar utifrån de tidigare inläggen och visar hur forskarvärlden, entreprenörsvärlden och den politiska världen är insnärjda i varandra.

Perspektiv på sociala problem har sedan den kom ut första gången blivit en av grundpelarna inom svensk utbildning i socialt arbete. Boken går igenom ett brett spektrum av teorier om sociala problem, där såväl samhälleliga strukturer som grupper, organisationer och individer uppmärksammas. Hur kan man till exempel förstå fattigdom, missbruk, prostitution, våldshandlingar med rasistiska förtecken, kvinnomisshandel och stökiga barn? Ska man söka förklaringar i samhället eller hos den enskilda individen?I denna andra omarbetade utgåva av Perspektiv på sociala problem har alla kapitel uppdaterats och ett par nyskrivna kapitel har tillkommit. Sociala problem relateras nu också till aktuella globala frågor som kapital- och folkomflyttningar, en ökande ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar och tillväxtkritik. I ljuset av dagens krav på att all professionell verksamhet ska vara kunskapsbaserad analyserar och särskiljer författarna olika typer av kunskap som socialarbetaren har att tillgå, och introducerar i detta sammanhang en ny form av realism.Boken riktar sig till studerande i samhällsvetenskapliga ämnen på universitet och högskola men också till yrkesverksamma inom socialt arbete, vård och andra sektorer av det samhällspolitiska området som journalister, politiker och tjänstemän i offentlig administration.

This book represents emerging alternative perspectives to the "constructivist" orthodoxy that currently dominates the field of science and technology studies. Various contributions from distinguished Americans and Europeans in the field, provide arguments and evidence that it is not enough simply to say that science is "socially situated." Controversial Science focuses on important political, ethical, and broadly normative considerations that have yet to be given their due, but which point to a more realistic and critical perspective on science policy.

"'

Sociologi är studiet av det moderna samhället