Tony Lundman – författare

Det blå Konserthuset vid Hötorget, ett arkitektoniskt mästerverk i nyklassicistisk stil, är en av Stockholms mest berömda byggnader. Det ritades av Ivar Tengbom, som i sin starka vision ville resa ett klassiskt grekiskt tempel till musikens ära. Detta i en epok som andades demokratiska ideal.

Han gav sin idé namnet Det röda hjärtat, med syftning på Stora salen mitt i byggnaden, där musiken klingar. I skapandet av det nya konserthuset anlitades dåtidens ledande konstnärer för att skapa en tidlös stil, med motiv lånade från två olika världar – det klassiska Grekland och musikens historia.

Kungliga Filharmonikerna är en orkester av internationell klass. Den är beundrad för sin programsättning, sina inspelningar och turnéer, men också för sin nyfikenhet och bredd, för sina skickliga, ambitiösa och flexibla musiker.

År 2026 fyller byggnaden Konserthuset 100 år, och år 2027 har det gått 125 år sedan den orkester som idag är Kungliga Filharmonikernas föddes. Boken Konserthuset Stockholm – Med det röda hjärtat fångar den starka drivkraft, passion och övertygelse om musikens och konstens betydelse som genomsyrar såväl Kungliga Filharmonikerna som övriga medarbetare i Konserthuset.

Fotograf Yanan Li har under fem års tid dokumenterat byggnaden och dess inre liv. Bokens texter är skrivna av Anna-Karin Palm, Johan Mårtelius , Tony Lundman och Bo Madestrand.

Sibelius skrev åtta symfonier, det existerar sju. Det här är berättelsen om den mystiska och okontrollerbara Symfoni nr 8. Nu skär den genom historien och häver sig in i vår tid med förkrossande kraft. Dirigenten Evy Rosbacka kämpar för att inte gå under, och terroriseras samtidigt av sin tidigare manager Ken Parsons. Men det börjar med ett simpelt inbrott som förändrar allt.

8 är en roman om den odödliga – om musiken som aldrig fick klinga men som nu lyfter från boksidorna. Tony Lundman har skrivit en originell berättelse om besatthet, hat och fåfänga – och om kärleken till musik.

”Ett 'tänk om' hänger i luften och boken börjar närmast thrillerartat ute i skogarna i Järvenpää 1939. Inte helt olikt den finlandssvenske författaren Kjell Westös roman Hägring 38 har Lundman låtit storpolitiken sippra in. [...] ... en bladvändare som skruvar sig kring självförbrännande kreativitet och den finländske nationaltonsättarens åttonde symfoni.” Opus Magasin / Johanna Paulsson

Tony Lundman är redaktör vid Konserthuset Stockholm och var tidigare musikkritiker för Svenska Dagbladet. Han är författare till den hyllade biografin om Anders Eliasson, ”Den bästa biografi jag har läst över en svensk tonsättare” (Aftonbladet). Han har belönats med STIMs Skriftställarpris för en penna ”som förmår förmedla den musikaliska abstraktionens kraft”. 8 var Tony Lundmans första roman.

En del av Filip Wallgren dog den där förmiddagen på tågstationen i Bologna. Det var ett terrordåd som skakade världen, den 2 augusti 1980. 85 döda och över 200 skadade. Journalisten Maryam Saatchi vikarierar på Sveriges Radio och får uppdraget att hitta en svensk vinkel med anledning av 40-årsminnet av händelsen. Det gör hon: Filip Wallgren. Men det blir ingen intervju med honom. Ett enkelt och upplyftande radioinslag om den unge svensken som överlevde bomben förvandlas till något helt annat; till en berättelse om kärlek, sorg, skapande och död. Tiden enligt Bologna är en roman som lyssnar, som med känsliga öron lägger samman fragment för att försöka förstå.

Tony Lundmans första roman om Sibelius mytomspunna åttonde symfoni, och jakten på den, var nästan underhållning i Stieg Larsson-klass. Nu är han tillbaka med en ny roman: en av de överlevande i Bologna-attentatet var 23-årige Filip Wallgren. En bladvändare om Filips parisiska ungdomsår och kärlekshistorien med Chloé som dog i attentatet. Gripande om ung kärlek och kärlek till konstmusik. Ida Westin, tidningen Amelia, betyg 4/5

Tony Lundman är redaktör vid Konserthuset Stockholm och var tidigare musikkritiker för Svenska Dagbladet. Han är författare till den hyllade biografin om Anders Eliasson, ”Den bästa biografi jag har läst över en svensk tonsättare” (Aftonbladet). Spänningsromanen ”8” – om Jean Sibelius gåtfulla åttonde symfoni – var hans skönlitterära debut, ”en bladvändare” (Opus Magasin). ”8” är översatt till finska med titeln ”Kadonnut kahdeksas” (Aviador, 2020).

Eliassons musik fortsätter att fascinera och nå nya lyssnare. ”... jag kan inte i ord fånga de märkliga, fängslande kvaliteterna i Eliassons verk, deras väsen trotsar beskrivning”, skrev en tagen amerikansk kritiker om en cd med bland annat fjärde symfonin. Ja, skulle Anders Eliasson ha sagt, för musiken finns för det som inte kan uttryckas i ord. Hans musik är djupt personlig men finner sig väl tillrätta i den stora klassiska musiktraditionen, bland mästarna. Han gjorde en bildningsresa när han i unga år tog sig från arbetarhemmet i Borlänge till musikhögskolan i Stockholm. Under 1970-talet började han uppmärksammas, och det fulla mästerskapet var ett faktum från ungefär 1980 och framåt. Själv sa han att musiken måste få formulera sig själv, att han bara var behjälplig. Han följde inga trender, för det var ju musiken som visade vägen. ”Musikängeln”, kallade han henne.

Tony Lundman är redaktör vid Konserthuset Stockholm och var tidigare musikkritiker för Svenska Dagbladet. Han debuterade som författare med biografin om Anders Eliasson (2012). Han har sedan dess även skrivit spänningsromanen ”8” (2019) – om Jean Sibelius gåtfulla åttonde symfoni, och romanen ”Tiden enligt Bologna” (2021) – om ungdomlig kärlek i skuggan av ett historiskt attentat.

Cellon kom till under märkliga omständigheter och ingen kände längre till dess existens, men allt talar för att det instrument hon fått i sina händer är en tidigare okänd Öberg, tillverkad av Johan Öberg i Stockholm 1769.

Cellons egenskaper och egensinne går utanpå allt som Karin upplevt under sin musikerkarriär. Den påverkar hennes spel, men också hennes person – för relationen mellan musiker och instrument är lika komplicerad, djupgående och skör som den mellan människor.

I spåren av det unika instrumentets historia börjar samtidigt märkliga berättelser framträda.

Vem berättar – och för vem? Berättarrösten är aldrig entydig, och flera röster samverkar i en flerstämmig struktur. Även instrumentet träder fram som en aktiv närvaro. Detaljerade skildringar av cellons material, konstruktion och historia är bärande delar av framställningen.

***

Tony Lundman är redaktör vid Konserthuset Stockholm och var tidigare musikkritiker för Svenska Dagbladet. Han är författare till biografin om Anders Eliasson, ”den bästa biografi jag läst över en svensk tonsättare” (Aftonbladet), som tio år efter den första utgåvan kom ut i en reviderad och utökad version (2022).

”Vargtoner och konsten att tysta en musiker” är Lundmans tredje roman. Spänningsromanen ”8” (2019), kring Sibelius omdiskuterade och gåtfulla åttonde symfoni, var hans skönlitterära debut; ”en bladvändare” (Opus Magasin). Den följdes av ”Tiden enligt Bologna” (2021), om en förälskelse i skuggan av attentatet på järnvägsstationen i Bologna 1980; ”gripande om ung kärlek” (Amelia).