Arx Förlag AB – förlag

Forskningen om klitoris har nu äntligen kommit så långt att det för första gången går att korrekt beskriva detta fantastiska organ. Så här en bok enbart om klitoris och lite om kvinnilga orgasmer. Det är förvånande och sorgligt att sex fortfarande innebär sex på det sätt som män vill ha sex. Ett samlagsideal som också kräver en vaginal orgasm av kvinnan, något som den senaste tidens forskning har lagt fram bevis för inte ens existerar. Det är dags för kvinnor att kämpa för rätten att njuta orgasmiskt på sina egna villkor och befria sig från det manliga och kulturella förtryck som under århundranden har begränsat kvinnors orgasmer och liv. Boken är fylld med tips för ökad sexuell njutning och klitorisstimulans, både för enskilda och par. Boken avslutas med Ylvas rekommendationer kring sexhjälpmedel.

Ylva Franzén har en fil. mag., och arbetade tidigare som lärare i svenska, engelska och samlevnadsämnen vid en kvinnofolkhögskola och i gymnasieskolan. Ylvas främsta inspirationskällor är taoistisk och tantrisk kärleksfilosofi, ny amerikansk sexterapi, modern hjärnforskning, metoder inom idrottspsykologi samt näringslära. Son erotikpedagog har Ylva varit verksam i mer än tjugo år med bas i butiken Afrodites Apotek på Katarina Bangata i Stockholm och Venusgården i Skåne, en kärleksoas mitt ute på den sydskånska slätten, fjärran från vardagens stress och slit. Hennes första bok Orgasmera mera har sålt i mer än 20 000 exemplar.

Nu kommer den i häftad utgåva – Spelaren Christian Gu¨nther. Boken som förändrade norra Europas historieskrivning, diskuterades på internationell regeringsnivå och blev standardverk om Sveriges kontroversiella utrikespolitik under andra världskriget.

Utrikesminister Gu¨nther arbetade 1940–1941 hårt för ett svenskt närmande till Nazityskland. Under arbetets gång blev han en säkerhetsrisk och begick troligen spioneribrott. Kanske erbjöd han till och med Nazityskland, i hemlighet, militärfördrag. Ett år senare gav Gu¨nther, som förste utrikesminister i världen, judar en fristad under Förintelsen. Spelaren Christian Gu¨nther tecknar ett porträtt av en gåtfull minister och person, känd för sin spelmani, som periodvis ensam utformade den svenska utrikespolitiken under andra världskriget.

Boken som utkom första gången 2006 (W&W) har i denna nya upplaga försetts med ett nyskrivet förord av författaren Ola Larsmo, ordförande för svenska PEN-klubben.

”En utomordentligt intressant, välskriven och läsvärd bok om en viktig person i svensk nutidshistoria. Boken är samtidigt en mycket god skildring av Sveriges utrikespolitik under kriget. Henrik Arnstad skriver med bred sakkunskap och beläsenhet.” Fil. dr. Bo Persson Universitetslektor, Historiska Institutionen, Stockholms Universitet

Karl-Ove Knausgård sitter hemma i Skåne med fru, fyra små barn och hund. Han ser fotbollsmatcherna på teve och somnar framför apparaten. Han gillar 0–0-matcher, cigaretter, kaffe och Argentina.

Fredrik Ekelund är borta, på plats i Brasilien. Där spelar han fotboll på stranden och tittar på matcherna tillsammans med folk på stan. Fredrik älskar matcher som slutar 4–3 och lag som spelar vacker fotboll. Han gillar caipirinha och Brasilien.

Hemma–Borta är en bok om fotboll utöver det vanliga.Författarna använder VM i Brasilien som en utgångspunkt för reflexioner kring liv och död, konst och politik, klass och litteratur – och vad det innebär att vara hemma i en globaliserad värld. Brevväxlingen öppnar nya rum, ger oss berättelser från två skapande författarliv i vilka vi kommer under huden på båda samtidigt som breven ger en inblick i författarnas förhållande till samtiden, fotbollens plats i deras egna liv och spelets betydelse för mänsklig samvaro samtidigt som de ställer frågan: Är VM 2014 helt enkelt det bästa som någonsin har spelats?

Ny kriminalromanserie om Kenneth Klintman vid Uppsalapolisens rotel för grova brott av Ulf Broberg.

Så sträcker han sig över mot baksätet och tar tag i jaktgeväret som ligger där och väntar. Ett dubbelpipigt hagelgevär, som han är helt säker på kommer att göra jobbet perfekt. Utan att tveka bryter han isär vapnet och laddar det med två röda hagelpatroner från kavajfickan. Han slår ihop det, drar upp de båda hanarna och bössan är skjutklar. Så vänder han den med visst besvär så att kolven hamnar neråt, mot golvet, mellan knäna. På det sättet hamnar båda piporna under hakan, mot halsen. Han får sträcka ordentligt på nacken och det är bara med stor ansträngning som han i den positionen når med fingrarna ner till avtryckaren.

När trafikpolisen hittar en man som tagit sitt liv i en bil, nära Östhammar i Norduppland, är det trots allt ett rutinärende. Det rör sig om ett uppenbart självmord och skulle nog inte bli så mycket mer utrett om det inte vore för kuvertet i vindrutan. Det är adresserat till kriminalkommissarie Stig Edqvist på Palmeutredningen.

Kenneth Klintman och hans kollega Lisa Norén öppnar brevet och vet inte att de därmed startar en karusell av våld och förvecklingar, som ska ta dem över stora delar av Mellansverige och ge dem insikter i en skuggvärld de inte visste fanns och helst inte hade velat veta något om.

Ulf Broberg är författare och frilansjournalist med ett tiotal böcker bakom sig. Han har en lång erfarenhet som radiojournalist på Radio Uppland och senare Sveriges Radios Sändningsledning i Stockholm. Under tretton år arbetade Ulf med ansvar för att information snabbt kom in till SR vid händelser, olyckor och samhällsstörningar. Den 30 juni 2007 var sista arbetsdagen på SR, därefter jobbar Ulf i flera olika egna verksamheter.

På senare tid har frågor om ras, rasism och rasifiering blivit en del avdet offentliga samtalet. En bakomliggande orsak är att Sverige sett tillbefolkningssammansättningen numera är ett av västvärldens mestheterogena och multirasiala länder. I relation till denna demografiskaförändring har olika uttryck för nationalism och rasism blivit alltmersynliga och högljudda. Den populistiska högerns åberopande ochvitalisering av olika rasistiska tankefigurer och föreställningar harbrutit in i det offentliga samtalet och fått realpolitisk betydelse.Samtidigt har frågor om ras länge varit känsliga och kontroversiella iSverige. Även inom forskarvärlden har ras länge varit omgärdat avtystnad men på senare år har denna tystnad börjat brytas. Det är dennautveckling som föreliggande antologi vill bidra till.Antologin består av tre delar, som vardera innehåller fyra bidrag. Denförsta delen, med rubriken ”Historiska perspektiv på rasforskning ochrastänkande”, består av artiklar som behandlar rastänkandets historia.I den andra delen, ”Myndigheter och institutioner”, hittas bidrag sombehandlar rasism i relation till myndighetsutövning inom bland annatakademin, teatervärlden och socialtjänsten.Den tredje och sista delen bär namnet ”Svenskhet” och behandlar olikaföreställningar om svenskhet i relation till frågor om inkludering ochexkludering, majoritet och minoritet, och medborgarskap och vithet.

Denna antologi har tillkommit inom ramen för det nationella nätverketför svensk ras- och vithetsforskning som verkade mellan 2013-18. Iantologin hittas artiklar författade av Jonathan Adams, Linnéa Bruno,Leila Brännström, Magnus Dahlstedt, Yael Feiler, Erik Hansson, CordeliaHess, Tobias Hübinette, Sabina Ivenäs, Carolina Jonsson Malm, CatrinLundström, Paula Mählck, Sayaka Osanami Törngren och Andréaz Wasniowski.

Vad är fascism? Är det en revolutionär eller reaktionär ideologi? Eller kan den vara både och? Det är svårt att definiera fascism. För hur ska man betrakta en ideologi som strävar efter gamla traditioner samtidigt som den fascineras av modern teknologi? En ideologi som predikar politiskt våld samtidigt som den kräver lag och ordning.

I Fascism – en kort introduktion reder professor Kevin Passmore ut paradoxerna i ett av de mest omstridda fenomenen i vårt moderna samhälle. I boken ingår den senaste forskningen om fascismens utbredning från Italien till Tyskland och till resten av världen samt omprövar den högerextrema rörelsens utveckling under 2000-talet.

Om författaren

Kevin Passmore är professor i historia vid universitetet i Cardiff. Förutom om fascism forskar han och skriver om den högerextrema rörelsen i Europa från 1870 och om historisk teori.

”En imponerande, omfattande och välinformerad text.”

Richard J. Evans, University of Cambridge

Den döende radiomannen 

En polisroman 

Vad händer när ens förväntade livslängd plötsligt och överraskande blir dramatiskt förkortad? Den frågan får kanhända ett svar i Den döende radiomannen, som är en fortsättning på berättelsen om polisduon Klintman & Norén och deras gemensamma vedermödor hos Uppsalapolisen och även berättelsen om radioprofilen Leo och hans sista tid i livet. 

Mitt i Uppsalatrafiken kastas en kvinna ut ur en bil och hamnar så olyckligt att hon senare avlider. Det blir poliserna Kenneth Klintman och Lisa Norén som får hand om utredningen och som måste hitta lösningen på brottet som kan vara vållande till annans död eller rent av mord. 

Parallellt får läsaren följa radiomannen Leo som får besked av sin läkare att han kommit till vägs ände med sin sjukdom. Cancern har besegrat Leos kropp och nu återstår bara några månader … 

Brobergs beskrivning av polisarbetet är som alltid realistiskt och nära liksom miljöskildringarna av hemstaden Uppsala. En del händelser som figurerar i handlingen är verkliga och korrekt beskrivna, utan någon direkt ordning. Andra är, med författarens privilegium, uppfunna, efter behov. Dessutom tillför författarens pop- och rockkunskaper ett ytterligare element till berättelsen om Leo: musiken som tidsmärke. 

 Blomstermålaren – och andra berömda män som varit i Åtvidaberg är en samling högst personliga porträtt av män med alldeles särskilda egenskaper, roller och makt inom fotbollen. I världen och i Sverige. Här tecknas porträttet av mannen som skapade Sveriges bästa fotbollslag med skrivmaskinens hjälp, vi får möta professorn som hittade Pelés svaghet, ja, självaste Pelé också i egen hög person. Den tyske fotbollskejsaren Franz Beckenbauer kunde inte fatta att han befann sig på matcharenan när han tränade på Kopparvallen i Åtvidaberg och Peter Osgood visade på Hotell Stallet hur en riktig engelsk fotbollsstjärna på 70-talet sveper en öl på rekordtid. Putte Kock, Sveriges första TV-idol, åt upp en cigarr i författarens bil på väg till Åtvidaberg för att beskåda sin store favorit, bollkonstnären med de franska nerverna, Roger Magnusson. Fotbollsvärldens mäktigaste man, Joao Havelange lögade sin stora lekamen i Bysjöns vatten som hyresgäst hos Facit-chefen Gunnar Ericsson. 

Några av våra största, Åby Ericson, Lennart Johansson, Stig Svensson och Gunnar Nordahl var där och charmades av den stora klubben i det lilla formatet. Zlatan gjorde mål och sparkade sönder en dörr. 

Det är författarens personliga möten med några av fotbollens största och mest betydelsefulla personer som är bokens ledmotiv. Märkliga händelser som aldrig tidigare berättats. Mötena har skett på så skilda platser som Lake Placid, Buenos Aires, Mar del Plata, Norrköping, Florens, München, Göteborg, Eindhoven, Wien, Paris, Barcelona, Stockholm, Växjö, Hamburg, Milano, Leipzig, München, Malmö. Och, naturligtvis, i Åtvidaberg, orten som är bokens gemensamma nämnare. 

Att inte kunna passera som helt och hållet vit och att därigenom inte alltid heller betraktas och behandlas som svensk till fullo är en erfarenhet som antagligen över en femtedel av alla invånare i Sverige erfar och kan vittna om. Med avstamp i den icke-vita svenska samtidslitteraturen belyser Att skriva om svenskheten hur ras både levs och upplevs i ett genomsegregerat och utpräglat rasstratifierat Sverige och vare sig författarna och deras karaktärer är invandrade, så kallade andragenerationare, blandade eller adopterade. Genom att analysera ett urval av den icke-vita svenska litteraturens titlar som har det gemensamt att de aktualiserar frågor om ras och svenskhet undersöker Tobias Hübinette om det går att skriva om svenskheten inför framtiden i ett alltmer mångrasligt Sverige och i relation till den pågående kampen om svenskheten och i det land som var allra först med att avskaffa rasbegreppet i den färgblinda antirasismens namn. 

Det finns uppskattningsvis cirka tiotusen olika vykortsmotiv utgivna från Malmö. Genom hundratals bilder får läsaren följa förändringar och miljöer i tre av Malmös stadsdelar. I varje volym ges en kort och översiktlig beskrivning av stadsdelens historia med bilder som berättar om affärer, industrier, skolor, byggnader och arkitekter. Efter stadsdelshistorien följer en serie vykort från 1880 till fram till 1960-talet. Dessutom ett kort kapitel om vykortets historia.

Vid Östra Förstadsgatan låg under slutet av 1700-talet en av stadens större fabriker. Malmö var känt för tobaks-, klädes- och sockerfabriker vid denna tid, men här ute låg Regale Bränneriet i Malmö. Det var Gustaf III som ville hålla koll på supandet i riket – och tjäna en hacka på det samtidigt. All hembränning förbjöds och istället byggdes ett sextiotal Kronobrännerier runt om i Sverige. Det hela började 1775, men supandet tog inte slut för det. Tvärt om, hembränningen fortsatte och med de nya Kronobrännerierna ökade istället utbudet och hela verksamheten gick dessutom med förlust. Därför lades de ned redan omkring 1787.

    Märkligt nog har denna tämligen stora industri inte lämnat något som helst avtryck i bebyggelsen, varken i form av byggnader eller namn på gator och liknande. Den bara försvann. 

Författaren Christian Kindblad, född och uppvuxen i Malmö, har samlat vykort, fotografier och litteratur om Malmö under hela sitt liv. Han är skribent med artiklar i en rad böcker om Malmö och Falsterbonäset. Christian Kindblad anlitas ofta som uppskattad föredragshållare och guide runtom i staden av både företag, fören­ingar och privatpersoner.

I bokens inledning skjuts en nyss frisläppt fängelsekund och gängledare från Uppsala till döds. Gängledaren har återvänt hem för att återta makten med sitt kriminella gäng. Strax följer ytterligare dödsskjutningar i staden. Klintman och Norén blir snabbt inkallade för att lösa ett spirande gängkrig som uppstått i det vakuum som blivit följden när en gängledare satts bakom lås och bom. Klintmans hälsa vacklar då han nu diagnostiserats med diabetes. 

      Det som sedan följer är en spännande skildring av de svenska gängkrigen som de kan gestalta sig.  Som alltid bygger Brobergs berättelser på faktiska förhållanden, även om eventuella likheter med verkliga personer är tillfälligheter. 

      Polisens nya organisation, där det inte längre finns kriminalpoliser eller ordningspoliser och där rotlar försvunnit till förmån för arbetsgrupper och kommandon, är inte så enkel att beskriva. Men Kenneth Klintman och Lisa Norén stretar vidare på krimjouren, till allmänhetens bästa. 

Vakuum är den femte delen i berättelsen om kriminalinspektörerna Kenneth Klintman och Lisa Norén vid Uppsalapolisens krimjour. Den är en fristående fortsättning på de tidigare böckerna. 

Det här är en bok för alla som gillar böcker och litteratur. Här kan man testa både sina egna och sina vänners kunskaperinom litteraturens mångfasetterade värld – och samtidigt lära sig en hel del nytt.

De 1 500 frågorna spänner över alla litterära tidsepoker, världsdelar och genrer. Här finns klassiker såväl somde senaste årens bästsäljare, deckare och poesi, chic lit och faktaböcker och en hel del annat.

Boken är uppdelad i en mängd olika ämneskategorier. Svårighetsgraden varierar och frågorna kan vara av karaktärenfråga–svar, 1 x 2 eller para ihop rätt alternativ.

De tio huvudkategorierna är:En litterär rundtur, Litterära karaktärer, Spänningslitteratur, Poesi och dramatik, Memoarer & biografier, Litterära citat, Bok & litteraturkunskap, Litterära priser och utmärkelser, Litterära manifest och En litterär mix.

Under snart sextio år har Trygve Bång skaffat sig en enastående överblick, först av den dramatiska historien om Östberlin och Västberlin, och sedan av den återförenade staden efter Die Wende 1989. Topografin känner han utan och innan och hittar till gränder och prång minst lika bra som en infödd. I Berlin – upptäcktsfärder i tid och rum skildrar han i text och bild denna dynamiska stad med stor sakkunskap och uppenbar förälskelse. I tretton detaljrika kapitel är han vår guide till olika stadsdelar, från det flotta Westend till det bohemiska Kreuzberg, från den gamla flygplatsen Tempelhof via 1936 års Olympiastadion till vad som återstår av Muren. Han vet lika mycket om staden på Fredrik den Stores 1700-tal och Bismarcks 1800-tal som under Weimar-republiken, nazismen, och det kalla krigets kommunism, och han berättar om en stor skara personer som satt sina spår i Berlin, som Joseph Goebbels, Marlene Dietrich, Bertolt Brecht och David Bowie, och han kan alla de intressanta anekdoterna. De svenska Berlinkännarna är inte få, förutom Strindberg och Lidforss bland många andra Ellen Rydelius, Svante Löfgren och Carl-Johan Vallgren. Till den sakkunniga skaran hör Trygve Bång som med mycket större rätt än John F. Kennedy kan säga "Ich bin ein Berliner!"

Bång fick Piratensällskapets Bombi Bitt pris 1999.

Var hänger Måns Zelmerlöw helst när han återvänder till hemstaden Lund? På vilken Malmökrog portas Beatlarna Paul McCartney och George Harrison? Var hittar man hunden som figurerar i Hasse Anderssons Änglahund? Varför fjuttar någon eld på Lena Olins badhytt i Falsterbo? Vad är det med blommorna på Edvard Perssons grav i Jonstorp?

Det är frågor som kan sysselsätta Per Hägred i timmar när han rör sig runt Öresund. Han har alltid varit intresserad av platser och landmärken. Det är ingen tillfällighet att han har en fil kand i kulturgeografi. Han älskar den här typen av sightseeing, han besöker ofta och gärna nya platser och letar efter gamla ”stories”.

Och nu tar Per Hägred med läsaren i jakten på kändisar som bor runt Öresund eller på ett eller annat sätt har anknytning dit. Regionen söder om trädgränsen med närhet till kontinenten är full av kändisklick och vidhängande historier. Som måste berättas. Brett och smalt.

Med den här boken vill författaren uppmana till ohämmad kändisturism.

Det är en reseguide, en turisthandbok. Det är ändå något visst att besöka platser av historiskt värde i verkligheten. Hitta till platsen där Helena Seger blir fly förbannad på Zlatan för att han så fräckt parkerar in hennes bil. Eller till lägenheten i stjärnhusen som Ingmar Bergman först delar med Harriet Andersson och sen med Bibbi Andersson. Eller till det anspråkslösa hyreshuset i danska Vanløse som Van Morrison skriver en sång om.

Stjärnor, ställen, ”stories”.

Stuv Malmö, kom!

Ja, det är stuvarbasarnas anrop via radion till stuverikontoret i Malmö hamn, en hamn i vilken Båtmössan, Läkerolögat, Salladsjesus och alla de andra stuvarna arbetar. Många av dem är ekvilibrister i sitt jobb men en del hotas också av att dras ner i Alkohålet.

Till denna hamn kommer ”skolepågen” Hasse en sommardag i 70-talets början. Han tänker jobba några veckor men blir kvar i fem år. Vid det ”Fria universitetet i Malmö hamn” får han erfarenheter som gör honom vuxen och via dessa kommer han så småningom fram till vad han vill göra med sitt liv.

Stuv Malmö, kom! är en driven och välskriven berättelse om hamnarbetet i Malmö så som det gick till på 70-talet innan containertrafiken tog över men romanen är också en inträngande skildring full av humor om gymnasisten Hasses omvända klassresa.

Det finns uppskattningsvis cirka tiotusen olika vykortsmotiv utgivna över Malmö. Genom hundratals bilder får läsaren följa förändringar och miljöer i tre av Malmös stadsdelar. I varje volym ges en kort och översiktlig beskrivning av stadsdelens historia med bilder som berättar om affärer, industrier, skolor, byggnader och arkitekter. Efter stadsdelshistorien följer en serie vykort från 1880 till fram till 1960-talet. Dessutom ett kort kapitel om vykortets historia.

Hela Rörsjöstaden ligger på en gammal Donationsjord, skänkt av Erik av Pommern till Malmö 1421. Fast det är en sanning med modifikation. På 1700-talet begärde Kammarkollegiet i Stockholm in uppgifter från alla städer angående var de hade sina Donationsjordar. De styrande i Malmö fick vissa problem med att redovisa var dessa låg på grund av att det inte fanns några kartor som visade jordarnas läge. Man visste exakt hur stora jordar som donerats av kungen, men alltså inte var de låg. Vissa områden kände man till att de av hävd var skänkta till stadens bästa, men dessa räckte inte till. Då fick man idén att lägga till Rörsjöarna. Siffrorna stämde och alla var för stunden nöjda. Fast det visade sig vara en dålig idé en bit in på 1800-talet då man ville göra en stadsplan för Rörsjömarken. På Donationsjordar fick men inte bygga bostäder, endast offentliga byggnader för invånarnas gemensamma bästa. 

Författaren Christian Kindblad, född och uppvuxen i Malmö, har samlat vykort, fotografier och litteratur om Malmö under hela sitt liv. Han är skribent med artiklar i en rad böcker om Malmö och Falsterbonäset. Christian Kindblad anlitas ofta som uppskattad föredragshållare och guide runtom i staden av både företag, fören­ingar och privatpersoner.