Bokförlaget Korsets kloster – förlag

I sin kamp mot lidelserna behöver människan bland annat få insikt om lidelserna. Vad är högmod och stolthet? Hur fungerar dessa lidelser? Hur kan man känna igen dem? Hur kan man bekämpa dem? Genom att få svar på dessa frågor kan människan med insikt kämpa mot dessa lidelser.

Läsningen av denna bok blir som en resa genom hela Skriften, likaså en bild av vår personliga resa mot frälsning. Den har en gripande karaktär där varje vers läses i en djup reflektion. Insikten man får som en hård smäll, en smäll av ren kärlek. Helige Jakob av Serugh visar vilken barmhärtig och kärleksfull Herre vi har. Herren möter oss på den plats vi befinner oss i livet. Han vet vad vi kan ta emot och är mottagliga för. Han ger aldrig något vi inte hade klarat av. Men det är upp till oss själva att följa buden och bevara dem, så att vi behagar Herren genom rättfärdighetens gärningar. Ur Julia Is förord.

Syrisk-ortodoxa kyrkan av Antiokia: En historisk översikt har tillkommit för att ge svenska läsare en översiktlig och vetenskapligt grundad framställning av denna apostoliska urkyrkas tvåtusenåriga historia. Boken, som bygger på översättningar i urval av Aziz Atiyas History of Eastern Christianity och Sebastian Brocks The Hidden Pearl, ger läsaren inblick i de historiska, kulturella, religiösa och politiska sammanhang som har präglat Syrisk-ortodox kyrkan av Antiokias utveckling genom historien.

Vid kyrkomötet i Konstantinopel antog kyrkan en liturgisk trosbekännelse, som huvudsakligen återger den nicenska, med ett förtydligande av sin tro på den helige Anden. Än i dag använder kyrkan denna trosbekännelse som ett uttryck för och en påminnelse om den tro som Jesus Kristus anförtrodde åt sina apostlar och som apostlarna i sin tur förde vidare i kyrkan. Det är denna trosbekännelse som Jakob kommenterar i sin homilia om kyrkomötet i Nicaea som föreligger i svensk översättning i denna bok.

I denna boks kärnfulla sentenser friläggs en vision av påsken där förståelsen av Kristi kors inte hänvisas till ett juridiskt paradigm. Här handlar dialektiken inte så mycket om skuld och rättfärdiggörelse; kampen står mellan liv och död, ljus och mörker, Gud och Satan. När vi frågar oss vad det betyder för mänsklighetens utgång att Kristus, helvetets besegrare, är större än helvetet, visar oss Jakob av Serugh att vår plågade värld är inte skapad för döden. Den sträcker sig mot sin uppståndelse. Korset är slutet för en världsordning, här "upphör dödligheten" genom Frälsarens död. Ur Peter Halldorfs förord

Kyrkomötet i Kalcedon fattade ett antal beslut. De viktigaste av dessa ur denna studies perspektiv är avsättningen av Dioskoros av Alexandria, antagandet av en trosdefinition samt hanteringen av Theodoretos av Kyrros och Ibas av Edessa. Det sätt på vilket kyrkomötet behandlade dessa frågor är av avgörande betydelse för förståelsen av kyrkans splittring. Detta analyseras i kapitel 2 och 3. Kyrkomötet hade en bakgrund som förklarar de problem som dess beslut kom att väcka i kyrkan. Denna bakgrund behandlas i kapitel 1. Kyrkomötet mötte motstånd från en stor del av kristenheten i Östern. Denna rörelse, ledd av några av tidens mest begåvade teologer, växte i styrka trots förföljelser och andra hinder. Rörelsen var så kraftfull att flera av Konstantinopels kejsare fann det nödvändigt att försöka blidka kyrkomötets kritiker. Denna skildring, tillsammans med den teologiska ståndpunkt som icke-kalcedonska ledare utvecklade, redovisas i de följande kapitlen. I ett av dessa kapitel jämförs deras kristologi med den kalcedonska gruppens kristologi, och i ett annat kapitel jämförs deras kristologi med den antiokenska gruppens kristologi. Det avslutande kapitlet innehåller författarens slutsatser om hur kyrkans splittring ägde rum samt en diskussion om betydelsen för vår tid av en fördjupad studie av detta ämne, särskilt i det indiska sammanhanget.

Ordet teologi betyder läran om eller talet om Gud. I bredare sammanhang brukar man kalla alla frågor som rör den kristna tron för teologiska. Men hos fäderna handlar teologi om frågor som på ett direkt sätt rör Gud. Exempel på sådana frågor är: Vad är Gud? Vad kan man veta om Gud? Hur får man kunskap om Gud? Vad är skillnaden mellan Guds vara/natur och Guds namn/benämningar? Kan man säga att Gud blir arg eller att Gud blir glad? Kan någon eller något utanför Gud inverka på honom? Kan Gud förändras? Vad innebär det att säga att Gud är en? Hurdan är denna enhet? Vad är skillnaden mellan Guds vara/natur och Guds hypostaser? Vad är Fadern, Sonen och Anden? Hur många viljor finns det hos Fadern, Sonen och Anden? Dessa är några av de teologiska frågorna som Filoxenos besvarar i sitt traktat om Gud. Ur Charbel Rizks inledning

Den syriska andligheten utgör en unik väg inom kristendomen. Den skiljer sig både från den latinska och den bysantinska traditionen, och har sina rötter i den semitiska världen, där den heliga Bibelns språk och bilder växte fram. Ofta har denna tradition hamnat i bakgrunden, eftersom östlig andlighet nästan alltid har förklarats utifrån grekiska och senare europeiska perspektiv. I denna bok visar Brock varför den syriska andligheten är betydelsefull och oersättlig. Han ger en historisk överblick, presenterar de viktigaste författarna och deras verk, och lyfter fram de teman som har format den syriska kyrkans andliga liv. Genom de texter som han har valt får läsaren också en inblick i djupet och rikedomen i en tradition som annars ofta bara är känd på avstånd.

I den ortodoxa kyrkan är liturgin inte bara en träffpunkt för de troende, utan den är en himmelsk verklighet där Guds folk förenas med honom. I sin homilia om mottagandet av mysterierna blickar Jakob med djup andlig insikt in i eukaristins mysterium. I homilian inbjuder kyrkan, Kristus brud, sina barn till den livgivande måltiden där Kristus, brudgummen själv, i sina mysterier, i sin kropp och sitt blod, blir livets frukt och människans eviga näring.

I sina sex homilier på prosa, som föreligger i svensk översättning i denna bok, förklarar Jakob av Serugh (451-521) den egentliga betydelsen av sex stora högtider i kyrkoåret; Om Kristus födelse; Om epifania; Om 40 dagars fastan; Om palmsöndagen; Om långfredagen; Om uppståndelsens söndag.

Herrens bön är den mest centrala bönen i Kyrkan. Vi ber den ofta, enskilt och gemensamt i nästan alla sammanhang. Den kallas Herrens bön eftersom det var Jesus Kristus själv, vår Herre, som lärde oss den. Många grekiska, latinska och syriska författare från den tidiga Kyrkan har framställt kommentarer till Herrens bön. I denna bok presenteras en svensk översättning av en syrisk homiletisk kommentar till Herrens bön framställd av Jakob av Serugh (451-521). Texten på omslagsbilden är en syrisk handskrift av Jakobs homilia om Herrens bön. Texten omfattar vers 1-30 enligt versindelningen i denna svenska översättning av homilian. Handskriften dateras till 1200-talet och förvaras i Vatikanstatens bibliotek.

Jakob av Serugh (451-521) är en av Syrisk-ortodoxa kyrkans främsta fäder och viktigaste lärare. Efter sina studier i Edessa trädde Jakob in i ett kloster i Hawra. Där kunde han fortsätta sina studier i en stillsam miljö. År 502 blev Jakob vigd till periodeuta av Hawra. Som periodeuta fick han besöka närliggande kyrkor och kloster för att undervisa om kyrkans tro. År 519 blev Jakob vigd till biskop av Batnan i Serugh, men hans biskopsämbete varade inte längre än två år. Jakob insomnade den 29 november 521. Jakob är mest känd för sina hundratal homilier, men han har också författat ett fyrtiotal brev som är adresserade till olika personer och som behandlar en rad olika teologiska, exegetiska och andliga frågor. I denna bok presenteras brev 1-17 i svensk översättning. De resterande breven kommer att ges ut i svensk översättning i två kommande böcker.

Jakob av Serugh (451-521) hör till de främsta homileterna i den tidiga kyrkan. Han ska ha sammanställt 763 homilier varav 400 har bevarats. Därmed står Jakob, efter Johannes Chrysostomos och Augustinus av Hippo, för den tredje största homiletiska skriftsamlingen från senantiken. Enligt evangeliet korsfästes Jesus tillsammans med två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. En av rövarna, den till höger, sade till Jesus: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike.” Jesus svarade: ”Sannerligen, redan idag ska du vara med mig i paradiset.” På korset bekänner rövaren sin syndfullhet med ett ångerfullt hjärta. Jesus som besegrar döden och omfamnar ångerfulla syndare lovar honom ett evigt liv i salighet. Jesus seger över döden och hans stora nåd över ångerfulla syndare är temat för Jakobs homilia, Keruben och rövaren, som du finner översatt från syriska till svenska i denna bok. Homilian är avsedd att läsas upp på långfredagen, då Jesus korsfästes, besegrade döden och förlänade den ångerfulle rövaren en stor nåd, en nåd som förlänas var och en som liksom rövaren säger till Jesus med ångerfullt hjärta: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike.”

Varje söndag och högtid syftar till att förena oss med Kristus, vår Gud genom att ge oss del av hans livgivande kropp och blod. Därtill kretsar kyrkoåret kring Kristus frälsargärningar, från hans födelse till hans himmelsfärd. Genom kyrkoåret får vi en särskild erfarenhet av Kristus frälsande liv. I liturgisk mening får vi vara med när Kristus föds och döps, när han helar de sjuka och sårade, när han rider in i Jerusalem för att dö på korset och uppstå i härlighet, när han stiger upp till himlen och när han sänder den helige Anden. I liturgisk mening får vi även möta Jungfru Maria, apostlarna, helgonen och kyrkans avlidna. Genom kyrkoåret hålls vi samman av och i Kristus som hans kyrka på jorden och förblir förenade med hans kyrka i himlen. Kyrkoårets hymner lovsjungs gemensamt i kör vid tre olika tillfällen i den gudomliga liturgin: efter evangelieläsningen, vid brödsbrytandet och vid den gudomliga liturgins slut. Hymnerna är tagna ur de liturgiska böckerna: Beth Gazo, Fanqitho och Shimo.

Severus Roger-Youssef Akhrass, syrisk-ortodox ärkebiskop för syriska studier, skriver att helige Filoxenos brev till munken Patrik om det andliga livet “betraktas som en höjdpunkt i den syriska andliga litteraturen”. Enligt Irénée Hausherr, en av 1900-talets främsta forskare inom östkyrkans andlighet, utgör detta brev det mest betydelsefulla klarläggandet av det andliga livet som någonsin har framlagts av någon östkyrklig författare. Det är detta brev som föreligger i svensk översättning i denna bok.

En liten tideböns bok översatt till svenska. I bokens innehåll så finner man korta böner från liturgiska livet, psalmer och böner från kyrkofäderna.

Bibeln i den syriska traditionen ger en översikt över hur Bibeln har översatts och mottagits i den syriska traditionen, med särskild betoning på Peshittan – den auktoritativa bibelöversättning som länge har använts, och fortfarande används, av alla kyrkor inom denna tradition. Boken redogör för Bibelns historia före boktryckarkonstens uppkomst, för olika översättningsmetoder genom tiderna och för hur den syriska Bibeln har kommit till användning i liturgi, predikan, andlig läsning och tolkning.

En av kyrkans viktigaste uppgifter är att berätta om Jesus Kristus: att han är Guds Son som i sin kärlek kom till världen för att ge den evigt liv. Kyrkan berättar om Jesus Kristus på olika sätt. Kyrkan läser högt ur apostlarnas skrifter om Jesus Kristus när hennes barn är samlade för att möta och lovprisa honom i liturgin. Med utgångspunkt i apostlarnas skrifter om Jesus Kristus predikar Kyrkan om honom, och hon diktar hymner om honom, för att påminna sina barn om vem han är och om varför han kom till världen. Därtill berättar Kyrkan om Jesus Kristus genom att framställa vackra bilder, ikoner, om honom. Min ikonbok: Kyrkans berättelse om Jesus Kristus i bilder innehåller 16 syrisk-ortodoxa ikoner om Jesus Kristus som Kyrkan framställde för hundratals år sedan. Ikon 1, 4-12 och 14-16 framställdes på 1200-talet i Mardin. Ikon 2 framställdes på 1200-talet i Egypten. Ikon 3 och 13 framställdes på 500-talet i Edessa. Därtill innehåller boken färglösa illustrationer av ikonerna som väntar på att bli färglagda. Till varje ikonillustration finns det en sammanfattning av den relevanta evangelietexten som ikonillustrationen skildrar. Denna bok är anpassad för äldre barn, men den kommer nog även att intressera ungdomar och vuxna som uppskattar Kyrkans rikedom i allmänhet och Kyrkans ikoner i synnerhet.

Helige Filoxenos av Mabbugh (d 523) är en av Syrisk-ortodoxa kyrkans främsta fäder. Han har efterlämnat många verk. Uppskattningsvis uppgår hans efterlämnade textmassa till mer än 500 000 ord. Därmed står han för den största bevarade korpusen i den syriska litteraturens historia som en enskild författare har producerat. Denna utgåva av sex av Filoxenos texter i svensk översättning är följaktligen ett blygsamt bidrag, men icke desto mindre ett viktigt bidrag, till den svenska läsaren, och i synnerhet till den syrisk-ortodoxa läsaren, eftersom nästan ingenting av Filoxenos författarskap har översatts till svenska. Text 1 är en koncis formulering av treenighetsläran. Text 2 och 3 handlar om kristologi. Text 4 handlar om den helige Anden. Text 5 och 6 handlar om monastik.

Helige Severus Muše Bar Kifo föddes omkring år 813 i Bolod (dagens Eski Mosul) i norra Irak. Tidigt i sitt liv trädde han in i Helige Sergius kloster (belägen cirka 15 km nordöst om Bolod). Där erhöll han en gedigen utbildning. Detta återspeglas tydligt i hans omfattande författarskap. Hans bevarade verk kan indelas i tre huvudområden: exegetik, teologi och liturgi. Ett av hans kanske viktigaste liturgiska verk är hans kommentar till den eukaristiska liturgin. Det är denna kommentar som föreligger i svensk översättning i denna bok.

George var verksam under slutet av 600-talet och början av 700-talet. År 686 vigdes han till biskop för de arabiska stammarna. Han insomnade år 724. Han studerade vid det berömda klostret i Qenneshre och författade många verk. En av dessa kommentarer behandlar dopet, den eukaristiska liturgin och helgandet av myron smörjelsen.

Gud ger oss alla olika gåvor som vi kan använda på olika sätt att tjäna honom och hans Kyrka. Eftersom Korsets kloster betyder betyder mycket för mig av flera anledningar känner jag att jag vill dedicera denna målarbok till Korsets kloster, som i sin tur kommer ge den till Kyrkans barn. Jag hoppas att målarboken blir till inspiration och en rolig aktivitet för många barn. Ur Marias förord.