Bruun Juridik – förlag

Brott och påföljder är en modern läro- och referensbok i straffrätt som blivit mycket uppskattad. Boken utkommer nu i sin nionde reviderade upplaga. I bokens allmänna del kommenteras främst brottens rekvisit, förstadierna till samt medverkan vid brott liksom nödvärn, nöd, laga befogenhet och de andra ansvarsfrihetsgrunderna. I den så kallade brottskatalogen kommenteras samtliga gärningar i brottsbalken, många med hänvisningar och belysande exempel från rättspraxis. Slutligen kommenteras de straff och andra påföljder som kan följa på brott. I avdelningen om påföljderna har framställningen koncentrerats till de kapitel som anger principerna för de olika straffen och påföljderna samt straffmätningen. Sedan föregående upplaga har det skett ett flertal lagändringar, av vilka främst kan nämnas de i PL, 16 kap, 17 kap och 24 kap BrB. Därtill kommer att det ”gamla” 36 kap har upphävts och ersatts av ett helt nytt 36 kap. Här kan särskilt framhållas att det där i 5 § har införts en ny förverkandeform, självständigt förverkande och i 6 § om utvidgat förverkande. Bland annat dessa förverkandeformer, vilka båda är av stort intresse i polisens brottsbekämpande verksamhet, kommenteras i denna upplaga. Författare till boken är Gösta Westerlund, före detta universitetslektor i straffrätt vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet, rådman Mats Dahlström, samt juris licentiat Anette Strand, tidigare verksam inom kriminalvården. De tre författarna har tidigare även varit verksamma som lärare på Polishögskolan i Sörentorp.

Utvecklingen av brottsutredningsverksamheten sker allt snabbare och kraven på genomförandet av en rättssäker och objektiv utredningsverksamhet, bevissäkring och bevisning ökar ständigt För att kunna utreda effektivt och rättssäkert fordras därför omfattande kunskap om de rättsregler samt arbetssätt som gäller vid utredning av brott och som gäller vid såväl enkla utredningar som kvalificerade brottsutredningar. Författarens ambition har därför varit att skriva boken på ett sådant sätt, att den kan användas av såväl elever på våra polishögskolor, yrkesverksamma poliser, civila brottsutredare, förundersökningsledare, andra verksamma inom rättsväsendet och andra utredare vid myndigheter som utreder brott samt inte minst av en kunskapstörstande allmänhet. Denna upplaga som är uppdaterad t.o.m. den 1 januari 2026 innehåller flera nyheter och uppdateringar. Här kan närmast nämnas de i lagen om unga lagöverträdare och då särskilt de om hemliga och preventiva tvångsmedel när barn under 15 år begår brott. Av intresse är även 3 § skadeståndslagen där det framgår att om den som utsätts för brott i tjänsten får anses ha en särskild beredskap för angreppet, ska det särskilt beaktas om angreppet riktar sig mot den angripnes privata sfär eller är fysiskt. Utöver detta har ändringar även skett i RB, FUK, OSL och SoL. Innehållsförteckningen är uppdaterad med lagrum och egentillverkade överskrifter för att lättare kunna hitta olika avsnitt i boken. Avsikten med ”Lathundarna” är att på ett enkelt sätt påminna om vad som kan och bör göras under förundersökningen/utredningen med hänvisning till gällande lagstiftning. Det bör dock redan här påpekas, att redovisade åtgärder inte är tillämpliga i alla utredningar. Ove Bärgman har under ca 40 år arbetat som polis i olika delar inom polisen. Han har arbetat i yttre tjänst, som spanare, utredare och utredningschef m.m. Han har även tilldelats Svenska Carnegie Institutets polisstipendium år 2000 för sitt arbete som chef för en narkotikarotel. Vidarehar han under flera år utbildat poliser och polisiära förundersökningsledare avseende förundersökning/utredning. Han avslutade sin aktiva bana som chef för länskriminalpolisen i Halland.

Rättegångsbalken innehåller ett flertal olika straffprocessuella tvångsmedel som an-vänds i brottsutredande syfte och för att man ska kunna få till stånd en rättegång vid misstanke om brott. Mest känt är troligen polisens rätt att gripa en person vilket i sin förlängning kan leda till anhållande och häktning. Som andra exempel kan nämnas reseförbud, kvarstad, beslag, husrannsakan, kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Utöver detta finns även hemliga tvångsmedel. Till dessa räknas hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning. Då en utredning inleds vet man ofta inte vem som har begått brottet, men man kan ha mer eller mindre starka misstankar. Styrkan i misstanken, misstankegraden, styr möjligheten att använda sig av de ovan nämnda tvångsmedlen. I denna åttonde upplaga har jag beaktat lagändringar, JO-fall och rättsfall fram till den 1 januari 2026. De lagändringar som har skett har först och främst ägt rum i 24, 27 och 28 kap. Utöver detta har jag väsentligt utökat avsnittet om lag (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Möjligheterna att använda hemliga och preventiva tvångsmedel är många gånger avgörande för att förebygga, förhindra och utreda allvarlig brottslighet. Det gäller oavsett hur gammal gärningsmannen är. För att stärka de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn har i LUL införts bestämmelser som tillåter att hemliga tvångsmedel får användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2025. Även dessa regler i LUL behandlas i denna upplaga. Juris doktor Gösta Westerlund – före detta universitetslektor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och före detta huvudlärare vid Polishögskolan i Sörentorp förklarar i denna bok bestämmelserna och hur de ska tillämpas. Boken har skrivits på ett sådant sätt, att den ska kunna användas av elever på våra polishögskolor, yrkesverksamma poliser, civila utredare inom polisen men även av andra verk-samma inom rättsväsendet samt inte minst av en kunskapstörstande allmänhet. Westerlund, som skrivit flera uppskattade läroböcker, kan som få förena den praktiska verkligheten med rättsvetenskaplig noggrannhet och skärpa.

Dagligen uppstår frågor av civilrättslig karaktär som polisen på ett eller annat sätt måste ta ställning till i sin dagliga verksamhet. Som exempel kan nämnas allemansrätten och hittegodslagen men även frågor om vad som gäller i förhållande till störande grannar. Många straffbestämmelser grundas på civilrättsliga begrepp. Vid brottsutredningar är det viktigt att känna till dessa. Så är t ex fallet med många förmögenhetsbrott respektive förfalskningsbrott. Några exempel på sådana grundbegrepp är äganderätt, besittning, fullmakt och urkund. I konflikter och våld i nära relationer eller mellan grannar har kunskaper i familjerätt respektive hyresrätt ofta visat sig vara av stort värde i kommunikationen med parterna. Här kan särskilt nämnas ändringar i Jordabalken som har förbättrat villkoren för en hyresgäst som utsatts för våld av en närstående att få överta ett hyreskontrakt. Därför behandlas dessa ändringar utförligt i denna upplaga. Boken är en handledning i när polisen får, respektive inte får, befatta sig med civilrättsliga problem. När polisen inte får agera, ges råd om vilken information som kan lämnas. Efterfrågan på denna bok har varit så stor, att vi nu har valt att ge ut en ny uppdaterad femte upplaga. Författarna har samtliga erfarenhet av praktisk juridisk verksamhet varför även denna upplaga har fått en klar och pedagogisk utformning. Redaktionellt ansvarig är jur.dr. Gösta Westerlund.

Den 1 juli 2026 trädde lagen om polisens användning av skjutvapen i kraft. Författarna går igenom lagens olika bestämmelser och förklarar dem genom att pröva dem mot olika händelser som inträffat i verkligheten. Boken vänder sig främst till poliser och polisstudenter.

Utöver nämnd lag behandlas även regeringsformen, EKMR och polislagen för att ge läsaren en bredare förståelse. Vidare tar författarna även upp vad som gäller kring ansvarsfrihetsgrunderna enligt brottsbalken samt vid vådaskott.

För att få djupare förståelse behandlas även hur akut stress kan påverka beslutsfattandet, vad som gäller kring utredning efter att en polis har skjutit samt ett avslutande kapitel om statistik. Det huvudsakliga fokuset för boken är dock när poliser har rätt att använda skjutvapen.

Boken ges ut i sin 4:e upplaga. Den är i stort sett helt omarbetad och med ett nytt pedagogiskt upplägg där de refererade händelserna tas upp och bedöms i samband med genomgång av tillämpligt regelverk.

Boken är skriven av Magnus Wahlund, utbildad polis och jurist och tidigare chef vid polisens rättsavdelning och Linus Hagstedt, utbildad polis och tidigare ämnesansvarig för vapenutbildningen vid Polishögskolan i Solna.

Offentlighet och sekretess inom polisen behandlar lagstiftningen kring offentlighet och sekretess med fokus på polisiär verksamhet. Författarna kommenterar och förklarar tillämpliga lagrum i tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen m.fl. författningar samt redogör för praxis i form av rättsfall och JO-beslut.

Denna andra upplaga är uppdaterad med de nya hänvisningarna i tryckfrihetsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2019. Vidare är den kompletterad med de nya reglerna i rättegångsbalken om misstänkts insynsrätt under förundersökningen. Även nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som är av intresse för den polisiära verksamheten har tillförts. Utöver detta har hela sammanställningen uppdaterats med nya rättsfall och JO-beslut.

För att underlätta för läsaren och visa på den praktiska tillämpningen av teorin följer boken ett återkommande exempel för att visa på olika situationer i den polisiära vardagen där frågor om sekretess kan uppkomma.

Offentlighet och sekretess inom polisen vänder sig till såväl studenter på polisprogrammet som vidareutbildningar inom polisen men även till yrkesverksamma poliser.

Eftersom boken behandlar sekretess vid förundersökning kan den även användas av åklagare och andra myndigheter som bedriver förundersökning.

Boken omfattar 137 sidor och har ett omfattande sakregister.

Ulrika Rosén är kammaråklagare vid Södertörns åklagarkammare i Stockholm. Hon har även arbetat som adjunkt i straff- och processrätt vid Polishögskolan i Solna och Stockholms universitet.

Magnus Wahlund är polis och jurist, har arbetat som såväl polis som jurist vid polisen i Stockholm. Han har även arbetat som lärare vid Polishögskolan i Solna där han bl.a. har undervisat i offentlighet och sekretess.

Detta studiematerial är avsett att användas i undervisningen i kurser i straffrätt. Det är tänkt som ett komplement till de mer omfattande läroböckerna. Här beskrivs på ett pedagogiskt sätt, i stencilform, många frågeställningar inom den allmänna straffrätten. Bland mycket annat behandlas brottets objektiva och subjektiva sida, konkurrensfrågor, nödvärnsrätt, stämpling, förberedelse och försök, polisens rätt att använda våld och medverkansfrågor. Vidare beskrivs ett stort antal av brottsbalkens brott på ett schematiskt sätt för att underlätta inlärningen. Boken avslutas med över 230 frågor med facit som fungerar som ett diskussionsunderlag.

Gösta Westerlund är jur.dr. och har bland annat varit ansvarig för straffrättsutbildningen vid Polishögskolan och vid Göteborgs universitet. Han är författare till ett flertal böcker inom straffrätt, t.ex. Brott och påföljder som utkom i en femte upplaga 2014.