Juristförlaget i Lund – förlag

Proportionalitetsprincipen är en av de viktigare grundläggande rättsprinciperna, och den åberopas i dag i många olika sammanhang. Skatterätten är inget undantag. I denna bok studeras principens närmare innebörd på det skatterättsliga området. Inledningsvis redogörs för proportionalitetsprincipens ursprung och dess betydelse i tysk, fransk, engelsk och svensk rätt samt i Europarätten, dvs. i Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och i EG-rätten. Vidare beskrivs några metoder för intresseavvägningar. Mot denna bakgrund undersöks sedan hur principen kommer till uttryck i olika delar av skatterätten, framför allt i förfarandereglerna, i sanktionssystemet och i den materiella skatterätten. Avslutningsvis diskuteras vilken lagstiftningsteknik som i skilda sammanhang bör väljas för att låta principen på lämpligt sätt få genomslag i den svenska skatterätten. Christina Moëll är docent i finansrätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

I denna rättsfilosofiska studie uppmärksammar Ola Svensson den amerikanske filosofen John Rawls teori om rättvisa som skälighet. Svensson har i många år undervisat om denna teori på juridiska institutionen i Lund och framställningen bygger på hans föreläsningsanteckningar. Om du anser att det är viktigt att de lagar, om du har reflekterat över om det går att skapa en folkrätt som bygger på skäliga villkor för samverkan mellan folken har du nytta av att ta del av de synpunkter som Rawls har framfört. Teorin om rättvisa som skälighet tillhör redan idag klassikerna på området och det är en utbredd uppfattning att Rawls är en av de främsta politiska filosoferna under 1900-talet. Inte för att alla delar hans uppfattning (vilket många inte gör) utan därför att han har haft förmågan att sätta agendan och komma med ett utförligt svar på den tidlösa frågan om vad rättvisan kräver. I sin studie har Svensson haft ambitionen att presentera de grundläggande dragen av Rawls rättviseteori för en svensk publik.

Innehåll Författarpresentationer Bernard Johann Mulder, Niklas Selberg & Annamaria Westregård Birgitta Nyström Bernard Johann Mulder, Niklas Selberg & Annamaria Westregård Birgitta Nyström – English introduction Kerstin Ahlberg & Niklas Bruun Medling i arbetstvister – vad tror du att det hände sen? Johan Axhamn Upphovsrättslig offentlighet inom forskning och utbildning Sonia Bastigkeit Ericstam Algoritmisk arbetsledning – eller EU:s teknikreglering och arbetsledningsrätten Annika Blekemo Information enligt 19 § MBL kontra förhandlingsrelaterad information enligt 11 § MBL: En analys av informationsskyldigheternas dynamiska förhållande Laura Carlson Collectivism, mutual support and democracy in Swedish labour law Erik Danhard Arbetsrätten vid företags rekonstruktion – några nedslag David Dryselius Syftar syftet på syftet? Om att ändra relationen mellan bakgrunden, vad som ska göras och vad man vill säga Örjan Edström MBL och konfliktlösning Lennart Erlandsson Legalitet eller förvaltningsrättslig praktik ur ett barnperspektiv Stein Evju Tvungen lønnsnemnd – en norsk spesialitet Per Ewaldsson Medling för väl fungerande lönebildning Matthew Finkin On the Mathematical Management of People: Insight From the Ancient World Erik Grahn Medling i arbetstvister – 35 år senare József Hajdú Postgraduate Internships and Fair Remuneration: The Relevance of ECSR Collective Complaint No. 150/2017 for Hungary Mikael Hansson Om kvittning och korrigering av preliminär lön Ankie Hartzén Minimilönedirektivet och kollektivavtalets rättsliga ställning i EU-rätten Petra Herzfeld Olsson Vad kan skönlitteraturen göra för domaren? Johan Holm Arbetsmiljörättens gränser Andreas Inghammar & Erik Sinander EU-domstolen och den svenska arbetsrätten Staffan Ingmanson Omställningsstudiestödet – en del av LAS-uppgörelsen Andrea Iossa The collective agreement in EU law and Swedish labour law: a tale of mismatch Caroline Johansson På spaning efter tydlighet och förutsebarhet – Reflektioner över de nya reglerna vid uppsägning på grund av personliga skäl Jenny Julén Votinius Kollektivavtal för äldre arbets tagare i EU:s medlemsstater Anders Kjellberg Tripartism in the Nordic labour market models Merve Kutlu International Labour Organisation Fundamental Principles and The Right to Strike in Türkiye Emma Lindh Om motsättningar i sanktionssystemet och en försvagad ogiltighetstalan efter 2022 års LAS-reform Lars Magnusson The twist of Swedish Model and Regulation change in Sweden 1990–2020 Jonas Malmberg Tio år i Arbetsdomstolen Ruth Mannelqvist Arbetslinjen och omställning i sjukförsäkringen. En slank de hit, å en slank de dit, å en slank de ner i diket? Bernard Johann Mulder & Kristine Widlund Professoranställningen i skärningspunkten mellan arbetsrätt och förvaltningsrätt Alan C. Neal Ensuring Regulatory Compliance. In Praise of a “Dynamic” Risk Assessment Approach Ruth Nielsen Nye EU-regler om virksomheders due diligence |vedrørende arbejdsforhold og klima Per Norberg Reflektioner kring EU och Arbetsrätten Joel Nordström Arbetsrätten, en balansakt Ann Numhauser-Henning Ofrivillig pensionering i ett äldrerättsperspektiv Katarina Olsson Löpande förvaltning och verkställighet i stiftelser – särskilt om uppdrag och ansvar för en verkställande direktör Eva Ryrstedt Umgänge med barn – barnets rättighet eller förälderns? Mia Rönnmar Jämställdhet, diskriminering och industrial relations Monika Schlachter Collective bargaining versus equal treatment in EU law Eva Schömer När skyddslogiken urholkas: Arbetsrättens gränser i ljuset av personlig assistans Niklas Selberg & Erik Sjödin Teslakonfliktens odyssé genom rättssystemet Anna Sonnsjö Andersson Arbetsolyckor som brott mot liv och hälsa. Om kriminalisering i arbetsmarknadskontexten Maria Steinberg Rättsligt skydd mot mental ohälsa i arbetslivet i en internationell miljö – några nedslag Lena Svenaeus Arbetsdomstolen och hotet från kvinnorna. En dyster historia om blanketter, blockader och blindskär Ola Svensson Något om provocerade uppsägningar Jenny Söberg Anställdas (il)lojalitet – Skyddet för arbetsgivare och hur det kan stärkas Carin Ulander-Wänman Kollektivavtalet ett flexibelt regleringsinstrument och en utmaning för rättssäkerhet och rättslig efterlevnad Ulrika Wennersten The Protection of Trade Secrets in Research Institutions: A Brief Swedish Legal Overview Annamaria Westregård ”Tio procent eller dra åt helvete” – några personliga reflektioner från insidan av den stora bankkonflikten 1990 Sören Öman & Eira Arb Zackrisson Civilt tvångsarbete och farligt arbete vid höjd beredskap Niklas Selberg & Gunilla Wiklund Förteckning över Birgitta Nyströms skrifter 1983–2025

In 1961 at Columbia Law School the young lawyer Ruth Bader Ginsburg became a participant in a comparative project concerning civil procedural law. She was offered the Swedish part of it, and looked into the implementation of the new Swedish procedural law, Rättegångsbalken, which became effective in 1948. She learned Swedish and went to Sweden in 1962, where she met with her Swedish co-author Anders Bruzelius, a district judge from Lund, the old university town in southern Sweden. This part of the project resulted in a well-reviewed book, Civil Procedure in Sweden, and a translation of the Swedish procedural code into English. For these efforts each of them received an honorary degree from the Law Faculty at Lund University in 1969. In the 1970s Ruth Bader Ginsburg, then as a law professor at Columbia, became a national advocate for gender rights and took several landmark cases to the U.S. Supreme Court. From the early 1980s her career took a new turn. President Carter appointed her to serve on the U.S. Court of Appeals for the D.C. Circuit. President Clinton nominated her to be an associate Justice of the U.S. Supreme Court, a position she still holds. In this extensive conversation with professor Kjell Å Modéer from January 2014 she tells the story of her career, especially her Swedish experiences and her fights for gender rights and interests in comparative law.

Bemanningsarbete är ett fenomen som har blivit allt vanligare på många nationella arbetsmarknader under senare år. Avhandlingen undersöker hur man genom arbetsrättslig reglering och kollektivavtal valt att hantera avvägningen mellan å ena sidan verksamheters önskemål om flexibilitet i olika former och å andra sidan arbetskraftens önskemål om stabilitet och kontinuitet, i form av inkomst- och anställningstrygghet. Utgångspunkten för detta arbete är svensk rätt och kollektivavtalsreglering. Arbetet innehåller också vissa komparativa inslag där engelsk och tysk rätt beskrivs. Även den rättsliga utvecklingen inom ILO och EU belyses, liksom den politiskt svårlösta frågan om ett lönediskrimineringsskydd för bemanningsarbetskraft i relation till beställararbetskraft. Sammanfattningsvis framstår bemanningsarbetet idag som ett tidstypiskt uttryck för s.k. flexicurity, ett något motsägelsefullt begrepp som enligt EG-rättens gemensamma principer bl.a. innefattar anställningsavtal som är både flexibla och trygga på samma gång. Annika Berg är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

utländska myndigheters förvaltningsrättsliga beslut skall i stor omfattning gälla i Sverige. Exempelvis skall svenska myndigheter godta körkort, läkemedelstillstånd och universitetsexamina från många länder. När så sker får de utländska myndigheternas beslut i enskilda fall verkningar i svensk rätt. Regler och principer om erkännande av förvaltningsbeslut innebär en avvägning mellan upprätthållandet av svenska skyddsnivåer och behovet av att förenkla rörligheten över gränser. Denna intresseavvägning mellan nationellt självbestämmande och internationellt samarbete står i centrum för denna rättsvetenskapliga undersökning. I boken undersöks rättsliga regler och principer kring erkännande av utländska förvaltningsbeslut i folkrätt, EU-rätt och inhemsk svensk rätt. Bland annat behandlas de svenska myndigheternas skyldighet att erkänna utländska beslut och utrymmet att vägra erkännande på grund av brister i det utländska avgörandet. Författaren visar hur den svenska förvaltningsrätten delvis lämnar den traditionella anknytningen till den egna staten och dess territorium genom att även omfatta gränsöverskridande förhållanden. Henrik Wenander är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

Fri rörlighet för arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar är grundläggande i EU-rätten. I artikel 48 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) ges EU befogenhet att vidta åtgärder för att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. Förordning 1408/71 och dess ersättare förordning 883/2004 innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, när de förflyttar sig över gränserna. Att medlemsländerna behåller självbestämmanderätten över sina socialförsäkringssystem medför dock en rad problem när det gäller att fastställa vilket land som faktiskt har ansvaret för att utge förmåner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekundärratten i ljuset av de allmänna fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 FEUF har gjort det än svårare att dra gränserna för denna självbestämmanderätt. I den svenska kontexten har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen. Förutom de ovan nämnda problemen visar nämligen den normativa analys som görs i avhandlingen att föräldrapenningens struktur är svår att förena med sekundärrättens uppdelning mellan familjeförmåner och förmåner vid moderskap/faderskap. Synen på familjen skiljer sig också åt i det EU-rättsliga respektive det svenska systemet. Samtliga dessa aspekter försvårar den fria rörligheten för familjer. I boken undersöks den svenska föräldrapenningens relation till de EU-rättsliga principerna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i allmänhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis på detta område framkommer även generella slutsatser som gäller socialförsäkring och fri rörlighet i ett större perspektiv. Emma Holm är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

In this study, attention is drawn to a number of issues related to contract law. Topics that are addressed are the meaning of the concept of declaration of intent, what characterizes contract interpretation, the importance of formalism and pragmatism in contract law and what characterizes what is called genuine freedom of contract. Furthermore, attention is paid to the Unfair Contract Terms Directive and how this can be further developed. Finally, the relationship between genuine freedom of contract and collective agreements is analyzed. The presentation contains both more philosophically oriented parts and parts of a more practical kind. Ola Svensson is Professor Emeritus of Private Law and Reader of Jurisprudence at the Faculty of Law in Lund.

I denna rättsfilosofiska studie uppmärksammar Ola Svensson frågan i vilken omfattning som avtalsfrihet bör råda och hur avtalsfrihet kan förenas med kravet på rättvisa. Ett huvudtema i hans arbete är att det går att skilja mellan två olika avtalsfrihetsbegrepp: dels avtalsfrihet i form av frånvaron av enbart legala hinder, som han valt: att kalla legal avtalsfrihet, dels avtalsfrihet i form av frånvaron av alla typer av hinder för att sluta ett avtal, som han valt att kalla för genuin avtalsfrihet. Genuin avtalsfrihet förutsätter enligt Svensson även en förmåga att välja, något som han kallar för en subjektiv betingelse för genuin avtalsfrihet. Vidare har Svenssons teori om legal och genuin avtalsfrihet inordnats i en teori om avtalsrättvisa, där både det som kallas bakgrundsrättvisa och det som kallas betingelser för rättvisa avtal ingår. Framställningen anknyter även till svensk rätt och senare års strävan att harmonisera avtalsrätten i Europa och syftet med dessa delar av framställningen är att undersöka i vad mån reglerna går att rättfärdiga utifrån en teori om avtalsfrihet och avtalsrättvisa. I studien har Svensson också använt sig av ämnen som ekonomi och psykologi för att i vissa avseenden illustrera vilka praktiska konsekvenser som en teori om avtalsfrihet och avtalsrättvisa kan ha. Ola Svensson är verksam som lärare och forskare vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

The internationalization and globalization of the law has been one of the greatest challenges to the modern nation state. The Maastricht Treaty of 1992 emphasized the diversities of the member states in the EU regarding language, history and culture. In late modern jurisprudence the disciplines legal history and comparative law, representing the perspectives of time and space within the law, have increasingly interacted towards a merge. In Europe as well as in the U.S. the field of comparative legal history has been introduced in the curriculum at many law schools, and the need is great for theoretical and methodological discourses and for class material in this field. The legal historians at the Faculty of Law at Lund University Sweden arranged in 2009 together with European and American colleagues an international workshop on the topic How to Teach European Comparative Legal History. The papers at this workshop are published in this volume. It not only gives interesting theoretical perspectives. It also contributes to the description of the state of art of this expanding and dynamic discipline within the law. Participants at the meeting at Lund met in June 2010 in Valencia Spain to inaugurate the European Society for Comparative Legal History (ESCLH).

Innehåll Förord Författarpresentationer Hanna Almlöf Familjens stiftelse, men inte en familjestiftelse Jan Andersson Varför känner så få svenska jurister till SSRN? Martin Berglund Om gränsen mellan allmän och enskild nytta i stiftelsebeskattningen Michael Bogdan Något om s.k. gyllene pass Tore Bråthen & Inger Julie Grimsrud Aasland Norske sparebankstiftelsers rolle og funksjon Caroline D Ditlev-Simonsen & Anna Carolina Czerwinska Realizing a Missed Opportunity: How PRME and UNGC developed constructive collaboration Rolf Dotevall Något om konkurrensklausulers skälighet Kerstin Fagerberg, Brita Löfgren Lewin & Lynda Ondrasek Olofsson Blandad verksamhet i stiftelser – en praktikers mardröm? Rasmus Kristian Feldthusen Aktuelle udfordringer for almennytten i dansk skatteret Ole Gjems-Onstad Net wealth taxation: the Norwegian tax exodus Yngve Kihlström Något om anknuten förvaltning av stiftelser samt en praktikers reflektioner på några tillämpningsfrågor Gudmund Knudsen Oppretterens stilling i norsk stiftelsesrett Rune Lavin Högsta förvaltningsdomstolen och stiftelserätten Patrik Lindskoug Något om det fiduciariska rättsförhållandet Martin Löfman Allmän nytta via näringsidkare – en skatterättslig analys över kriterierna för allmännyttighet i Sverige och Finland Terhi Maijala Stiftelsestyrets aktivitetsplikt Titti Mattsson & Lotta Hahn Kamprad, stiftelsen och forskningen Lotta Maunsbach Lojalitetsplikt och god advokatsed Ulf Maunsbach Om stiftelsers exklusivitet Jukka Mähönen Foundation in the sustainable value creation toolbox Birgitta Nyström Offentlig upphandling och arbetsrättsliga villkor Vilhelm Persson Mer akademisk frihet i ny associationsform? Victoria Resch & Ulf Larsson-Olaison Foundations of Power: The Use of Foundations for Corporate Control in Sweden Charles E. Rounds, Jr. A Civil Law Practitioner’s Guide to the Uniform Trust Code (U.S.): Content, Context and Critique Eva Ryrstedt Barnets bästa och rätt att komma till tals – bättre och bättre, men inte bra Niklas Selberg Konkurrensklausuler i anställningsavtal: rätts utvecklingen i aktuell skiljenämndspraxis Erik Sjöman Offentliga uppköpserbjudanden och tillämplig lag Panu Ståhlberg Varför har Finland inga stora näringsdrivande stiftelser? Ola Svensson Otillbörliga påtryckningsmedel inom avtalsrätten och marknadsrätten Carl Svernlöv Till frågan om kapitaltäckningsgarantier Steen Thomsen Fonden og formålet Margareta Troein & Ingemar Petersson Vikten och värdet av stiftelser för medicinsk forskning – den juridiska grunden är avgörande Hans-Heinrich Vogel Om den tyska banken WestLB – Tre affärer och tre prejudikat Mark Ørberg & Anker Brink Lund Fællesskabsfonden – en demokratisk model for selvejende institutioner Jessica Östberg Om syfte och verksamhetsföremål i stiftelse respektive aktiebolag – Särskilt om gränserna för beslutsfattandet och om befogenhetsöverskridande Förteckning över Katarina Olssons skrifter 1996–2025

Uppsatserna i denna bok har alla publicerats i sammanhang där de inte varit helt lätta att få tag i - mestadels i olika festskrifter. Det har därför verkat motiverat att ge ut dem i bokform, liksom författaren har gjort tidigare med en rad äldre artiklar (14 uppsatser, 1992). I några fall har författaren gjort korta tillägg, främst hänvisningar till senare rättspraxis av intresse. Bertil Bengtsson har bland annat varit justitieråd och adjungerad professor i civilrätt vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.

This book deals with the effects and implications of the rules of origin contained in the EU common commercial and development policies from a legal point of view. If focuses on how the rules are designed, implemented, interpreted and applied in trade with developing countries. A major consideration throughout this work is understanding the roles played by the different stakeholderrs and their respective interests in relation to the rules of origin. EU trade with Vietnam serves as a concrete illustrative example in this regard. Another objective of the study is to investigate how the rules are designed, interpreted and applied in a specific sector of trade. The textile and clothing sector has been selected as a case study for this part of the project since it has been one of the most dynamic sectors of trade over the last two decades. The study also considers the characteristics of the EU rules of origin in comparison with the rules of origin applied by another major trading entity - the United States. Christina Moëll is Professor of Fiscal Law, Lund University.

This book presents an overview of labour and employment law in Sweden. In addition to factual information, it provides glimpses of the historical background and development of Swedish regulation and also some analysis. The influence of EU regulation is examined. The legal features of the "Swedish model" for industrial relations are highlighted. Most prominent are the very hight unionisation rate, the pragmatic and co-operative attitude of the labour market actors and the remarkable continuity of Swedish industrial relations. The highly centralised and collectivist nature of labour and employment regulation are pinpointed and so is the intimate interplay between statutory regulation and regulation in collective agreements. Reinhold Fahlbeck is professor emeritus of labour law at the Law Faculty of Lund University. Bernard Johann Mulder is assistant professor at the Kristianstad University College and at the Law Faculty of Lund University.

Axel Adlercreutz, juris doktor 1954, var docent och preceptor i civilrätt vid Juridiska fakulteten till 1967, därefter professor i handelsrätt vid Samhällsvetenskapliga till 1983, allt i Lund. Boken innehåller dels personliga minnen av mestadels universitetshistoriskt innehåll, dels uppsatser i spridda ämnen, arbetsrätt, allmän avtalsrätt, sak- och krediträtt. Det mesta men inte allt har funnits publicerat i olika festskrifter och tidskrifter.

In January 2007 the Faculty of Law at Lund University celebrated the centennial in 2006 of Suffolk University Law School in Boston, Mass., with a symposium entitled Globalization and the U.S. Law School: Comparative and Cultural Perspectives, 1906-2006. The symposium was organized by the professors Stephen C. Hicks (Suffolk) and Kjell Å. Modéer (Lund). The lecturers from this symposium are published in this volume, edited by Professors Hicks and Modéer. The main theme for the symposium was a hundred years of legal education. The first part presented the cultural and educational context at the time of the foundation of the Suffolk Law School in 1906 in the U.S. and Sweden. The second part considerad post-war U.S. law schools with their modern concepts derived from legal realism and their new international academic émigrés from Europe. The third and last part described the current condition of legal education with an increasingly international and transnational paradigm of global law and global law and global law schools.

I boken presenterar sex regeringsråd Regeringsrättens avgöranden i förvaltningsmål under åren 2001-2007. Var och en täcker in en tremånadersperiod och baserar sin artikel på det material i form av domar och beslut som domstolens kansli tillhandahållig regeringsråden. Av särskilt intresse är att domare, som tagit aktiv del i materialets tillkomst, ger till känna hur de uppfattar innebörden och betydelsen av Regeringsrättens avgöranden. Om målen finns upptagna i Regeringsrättens årsbok, hänvisas till referat- och notisnummer i denna publikation. I annat fall redovisas ett mål med enbart målnummer. Boken har försetts med ett rättsfallsregister och ett omfattande sakregister.

Boken innehåller en studie av relevant marknad - ett av de viktigaste begreppen i konkurrensrätten. Att avgränsa en relevant marknad består till stor del i att hantera ekonomiska uppgifter i en juridisk omgivning och är ett verktyg för att bedöma vilket inflytande ett företag har på en marknad. I boken presenteras begreppet relevant marknad i en rättslig miljö där det svenska och EG-rättsliga regelsystemet står i fokus. I en undersökning av publicerade domar och beslut från främst Marknadsdomstolen under perioden 2000-2008 redovisas hur begreppet relevant marknad hanteras i diskussion och argumentation.

Denna skrift belyser den svenska lagprövningsrättens tillkomsthistoria. Den tidiga svenska lagprövningsdebatten (1955-1966) mellan Gustaf Petrén, Östen Undén och Stig Jägerskiöld utgör en del av en viktig rättspolitisk diskurs och är en markör för den växelverkan som finns mellan rättsvetenskap, domstolspraxis och lagstiftningsarbete. I fokus står ansats och bärkraft hos den respektive debattörens argumentation och dennes rättsvetenskapliga självsyn vis-à-vis ett känsligt juridiskt-politiskt ämne. Undersökningen är grundad på ett antal artiklar i juridiska tidskrifter och dessutom på parlamentariskt material.

Arbete är centralt i det moderna samhället. Samtidigt står många människor av olika anledningar utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Att detta i särskild utsträckning gäller personer med funktionshinder har i många länder fått till följd att lagstiftning används för att öka arbetskraftsdeltagandet för denna grupp. De bestämmelser som reglerar arbete och funktionshinder spänner över områden som aktiva arbetsmarknadsåtgärder, anställningsskydd och diskrimineringslagstiftning. I denna bok behandlas utformning och tillämpning av dessa regler i svensk, engelsk och tysk rätt och även EU-rättens förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. Boken innehåller rättsdogmatiska och komparativa analyser av regler kring aktiva åtgärder som till exempel kvotering och skyddade anställningar och kring anställningsskydd och diskriminering. Bland annat analyseras hur funktionshinder definieras och hur definitioner påverkar användningen av olika regelsystem. Dessutom understryks hur rättsreglerna ger uttryck för spänningar mellan olika intressen - normativa grundmönster - och hur korrelationen mellan rättigheter och skyldigheter kommer till uttryck i de undersökta rättsrelgerna. Andreas Inghammar är verksam vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.