Murbruk förlag – förlag

Maria Sandel var en av Sveriges första arbetarförfattare. Droppar i folkhavet, som gavs ut första gången 1924, skildrar den unga fabriksarbetaren Gerda som överges av sin fästman. Hon finner ett hem hos en gammal änka och tillsammans försöker de fattiga kvinnorna hålla ihop mot ett förtryckande samhälle och en fientlig omvärld. Med efterord av Tilda Maria Forselius och Eva Heggestad.

Med Socialismens utveckling från utopi till vetenskap (1880) försökte Friedrich Engels ge en kort introduktion till den socialistiska arbetarrörelsens framväxt och till den historiematerialistiska teori som han och Karl Marx utarbetat. Engels skriver om hur det kapitalistiska systemet och motsättningen mellan arbete och kapital uppstått. Men också om att kapitalismen och klassamhället har blivit ett hinder för utvecklingen. Det ekonomiska system som vi lever i nu varar inte för evigt. I stället kommer lönearbetarna att ta makten över produktionen. Det innebär socialism, klassernas avskaffande – och människans befrielse. Med förord av Madeleine Bengtsson.

När Norge bröt sig ur unionen med Sverige 1905 ville många svenska makthavare svara med militärt angrepp. Men bland svenska arbetare var sympatierna för Norge starka. Arbetarrörelsen bestämmer sig för att stoppa kriget till varje pris. Över hela Sverige anordnas fredsdemonstrationer under paroller som ”Rättvisa åt Norge – Fred med Norge”. De värnpliktiga uppmanas att vägra lyda order om de blir inkallade till krig. Fred med Norge är en historisk reportagebok om en av den svenska arbetarrörelsens största och mest bortglömda segrar.

Arbetarnas Stockholm beskriver dels hur arbetarrörelsen grundades och dels arbetarklassens vardagsvillkor kring förra sekelskiftet. Det var på många sätt en hård tillvaro med fattigdom och misär. Men berättelsen om Stockholms arbetarklass är absolut ingen eländeshistoria. Mest av allt är det en historia om kamp och motstånd, om män och kvinnor som organiserade sig för att skapa en bättre framtid. De började bygga upp en egen stad: sina egna fackliga och politiska organisationer, tidningar och möteslokaler. Ett arbetarnas Stockholm.

I juni 1905 bröt sig Norge ur den påtvingade unionen med Sverige. I den borgerliga pressen hetsades det mot norrmännen och militärled­ningen förberedde sig för ett väpnat angrepp. Kriget verkade hotande nära. Men inom fackföreningsrörelsen, socialdemokratin och de socialistiska ungdomsorganisationerna fanns starka sympatier för Norge. Arbetarrörelsen bestämmer sig för att stoppa kriget till varje pris. Över hela Sverige anordnas fredsdemonstrationer under paroller som ?Rättvisa åt Norge ? Fred med Norge?. De värnpliktiga uppmanas att vägra inställa sig om de blir inkallade till ett krig. Fred med Norge är en historisk reportagebok om en av den svenska arbetarrörelsens största och mest bortglömda segrar.

Den 14 maj 1931 demonstrerade tusentals arbetare i Ådalen i Ångermanland för att protestera mot att strejkbrytare tagits till trakten. Militären öppnade eld mot demonstrationståget och fem personer dödades. Birger Normans historiska reportagebok Ådalen 31 är en modern klassiker som gavs ut första gången 1968. Boken bidrog till att man åter började diskutera händelserna i Ådalen 1931. Nu håller de på att glömmas bort igen och det är därför dags att ge ut boken på nytt. Denna utgåva innehåller också ett nyskrivet extramaterial i form av intervjuer med tre ögonvittnen från Ådalen 1931.

I maj 1675 bryter vansinnet ut i den lilla ångermanländska socknen Nordingrå. Över 100 personer, mer än en tiondel av Nordingrås befolkning, anklagas för att åka till Blåkulla och festa med Djävulen. Ungefär 200 personer, mest barn och ungdomar, uppträder som vittnen. De berättar om hur de tvingats åka med till Blåkulla och delta i Satans orgier. Men bakom de absurda historierna om Blåkulla skymtar en överklass som försöker kontrollera den egna befolkningen och hitta syndabockar för svälten och missväxten. Prästerna och de statliga ämbetsmännen hetsade fattigbönderna mot varandra och ville få så många som möjligt dömda och avrättade. Av det bevarade protokollet från Nordingrå framgår tydligt att den som vägrade ange sina föräldrar och grannar blev anklagad själv i stället.

En debattantologi om arbetarrörelsens och vänsterns utmaningar inför framtiden. Med texter av Kajsa Borgnäs, Lars Ekdahl, Aron Etzler, Göran Greider, Stig-Björn Ljunggren, Diana Mulinari, Lars-Olof Pettersson, Tiina Rosenberg, Frida Röhl, Olle Sahlström, Hans Tilly, Frances Tuuloskorpi, Sofie Wiklund.

Familjen Vinge, som gavs ut första gången 1909, handlar om en grupp människor i Stockholms arbetarkvarter. Det är ont om bostäder och svårt att få jobb. Många försöker dränka sina sorger i alkohol. Andra väljer att sparka neråt och lura sina fattiga medmänniskor på pengar. Men här finns också människor som försöker hålla ihop och klara sig på det lilla man har. De hjälper sina grannar, går på fackföreningsmöten, läser böcker, målar tavlor, skriver verser och bjuder på kaffe. Liksom Maria Sandels andra böcker är Familjen Vinge en realistisk skildring av förtryck och människors lidanden. Men också av hur vänskap och solidaritet lyckas överleva mitt i eländet. Familjen Vinge är knappast det som brukar ses som traditionell kärnfamilj – utan snarare det som i dag kallas ”stjärnfamilj”, med en ensamstående änka i spetsen. Bland storstädernas arbetare var det mycket vanligt med ensamstående föräldrar och olika typer av kollektivboende. Maria Sandel var en av de första författare som beskrev den verkligheten. Familjen Vinge publicerades från början som följetong i dagstidningen Social-Demokraten. En reviderad version gavs ut av Bonniers förlag 1913. Detta är ursprungsversionen.

Året är 1659. Sverige har startat krig mot Danmark och nu behöver den svenska armén fler soldater. Men måste man verkligen lyda order? Bönderna i Uggledalen har inte alls någon lust att vara med i kriget. Dom börjar smida planer för att kunna slippa undan på något sätt. Tiden är knapp – arméns rekryterare är redan på väg …

Sundsvallsstrejken 1879 var en av de första stora strejkerna i Sverige. Tusentals sågverksarbetare lade ner arbetet i protest mot lönesänkningar. Alfred Kämpe bok Den stora strejken, som gavs ut första gången 1929, beskriver bakgrunden till strejken och dess förlopp. Alfred Kämpe var aktiv inom Lantarbetarförbundet och en av Sveriges första arbetarförfattare. Med förord av LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

En framtidsroman som ger en kritisk syn på vår nutid. I boken har det gått tusen år och små grupper av människor försöker överleva i en värld som ödelagts av krig och miljöförstöring. De ser tillbaka på oss och vad vi ställde till med.

Hjalmar Branting var Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Av vissa har han setts som landsfader och som arbetarnas hövding. Andra har tyckt att han var en svikare som förrådde arbetarklassen och socialismen. I talet Hvarför arbetarerörelsen måste bli socialistisk (1886) argumenterar Branting för en självständig arbetarrörelse, fri från liberalerna. Talet lade på många sätt grunden till den moderna arbetarrörelsen, och därmed till demokratins genombrott och folkhemsbygget. Det är ett viktigt historiskt dokument , oavsett om man tycker Branting var en hjälte eller en skurk. Med förord av Josef Taalbi.

Det är år 2025. En man sitter i en lägenhet i Skärholmen i Stockholm och tänker tillbaka på sitt liv. På uppväxten i ett arbetarhem på Söder, åren som typograf under efterkrigstidens välfärdsbygge och tiden som arbetarförfattare under 1970-talets vänstervåg. Nu ska han fylla 100 år i ett EU-Sverige där de sista resterna av välfärd och demokrati slagits till spillror. Ett författarliv är en berättelse om 100 år i Sverige, om hur vårt land förändrats genom klassernas kamp och om vad som kommer att hända med det nu.

Jesper är trött på sitt tråkiga butiksbiträdesjobb, på sin obildade chef, på borgarna, på sig själv och på landet han bor i. Ett land där journalisterna ljuger och riksdagen förbjuder fildelning på order av EU. Tillsammans med några kompisar startar han en ironisk kampanj om att bibliotekslån är ett hot mot upphovsrätten. Tanken är att få folk att inse hur dumt det är att förbjuda fildelning. Men den ironiska kampanjen tas på alldeles för stort allvar och gänget dras in i en utveckling som de inte längre kan kontrollera. Bränn biblioteken är en satirisk arbetarroman som utspelar sig i ett sönderfallande Stockholm. Den handlar också om hur svårt det är att leva upp till sina egna ideal och hur illa det kan gå om man tar efter fiendens metoder. Pressröster: "Bränn biblioteken är en provokation som Sverige förtjänat." (Arbetarbladet) "mycket begåvad och med spännande infallsvinklar." (Aftonbladet) "det är riktigt, riktigt roligt. Och som sig bör riskerar skrattet hela tiden att fastna i halsen." (Flamman) "ett stycke bitande och rolig satir av hög angelägenhetsgrad." (Dala-Demokraten) ?Nästan varje mening i den här boken är en tänkvärd känga mot någon? (Dagens bok) "en underhållande och realistisk parodi" (Biblioteksbladet) "Berättelsen, som med mörk humor rullar på, blir kuslig just eftersom dess satiriska inslag ligger tätt inpå verkligheten." (Helsingborgs Dagblad)

En dag har den svenska arbetarklassen fått nog. Anställda tar över sina arbetsplatser, hus som står tomma ockuperas och eleverna tar makten på skolorna. På tunnelbanor och bussar börjar folk åka gratis. Sven Wernströms roman från 1971 skildrar hur en svensk revolution hade kunnat se ut. Man kan läsa den både som en historisk dokumentation av 1970-talets vänstervåg och som en grundkurs i socialistisk samhällssyn. Varför ser Sverige ut som det gör och hur skulle vi kunna ha det istället?

Varför finns EU? Hur styrs EU? Vad sysslar egentligen EU med? EU är en av vår tids viktigaste politiska frågor. Samtidigt är den mesta information som finns att tillgå tillverkad av EU självt eller av dess uttalade anhängare. Imperiet är en kortfattad studiebok om Europeiska unionen, skriven ur ett kritiskt perspektiv.

Eileen växer upp i Londons slum, bland ruckel och fallfärdiga skjul längs Themsen. Hon träffar den svenske sjömannen Hjalmar och flyttar till Göteborg – hamnstaden dit det kommer båtar från hela världen. En stad präglad av fattigdom och brutala klasskillnader. Medan Hjalmar och Eileen försöker skapa sig ett hem i Haga ekar stöveltramp över Europa. Även i Sverige växer nazismen. Men överallt finns människor som gör motstånd och står upp för människovärdet. Alla röster, alla ljus berättar Göteborgs vänsterradikala historia ur ett gräsrotsperspektiv. Det är en roman om det glömda Göteborg. Om sjömännens, sömmerskornas, kommunisternas, judarnas och flyktingarnas stad.

Ulla Johansson är författare och debattör med en lång erfarenhet från svensk vänsterrörelse. Frånstulna framtidens samhälle innehåller litterära essäer och politiska debattinlägg om vänsterns kris, en triumferande borgerlighet och ett hårdnande marknadssamhälle med växande rasism och andlig vidskepelse.

I Den här platsen faller samman rapporterar Klas Lundström från Västsahara, Nicaragua, Salomonöarna, Kuba, Jamaica, Filippinerna, Brasilien och Venezuela. Boken är en samling reportage om globaliseringens mänskliga minoriteter och industriella centrum.

Moa växer upp på den skånska landsbygden på 1950-talet. Hennes mor är psykiskt skör, så Moa får tidigt ta ansvaret för syskonen. Fadern är hennes räddning – när han kommer hem från fabriken försvinner skuggorna. När Moa blir äldre engagerar hon sig i Vietnamrörelsen och den nya vänstern. Hon slåss för rättvisa och vill krossa allt förtryck. Samtidigt lever hon i en relation där hon blir misshandlad. Knuten näve, öppen hand är en skånsk arbetarskildring. Det är även en berättelse om 68-vänstern, kvinnoförtryck och kärleken till livet.

Gustaf Fröding (1860–1911) är en av våra mest folkkära poeter. Hans verk är en viktig del av Sveriges kulturarv. I dag är Fröding mest känd för sina dikter om bergtroll, trallande jäntor och olycklig kärlek. Men han var även en politisk poet som skrev dikter om att sätta ett vitglödgat spett i nacken på förtryckarna. I Ett spett i nacken finns några av hans vackraste, argaste och mest radikala dikter samlade.