Svenska litteratursällskapet i Finland – förlag

Hur ser Finlands svenska historia ut? Är det politiken, makten, språket eller kulturen som väger tyngst?

Utifrån betydelsefulla historiska skeenden sammanfattar Martin Hårdstedt här Finlands över tusenåriga svenska historia, från integrationen av de östra delarna i det svenska riket och rikssprängningen 1809 till Ålandsfrågan och dagens språkpolitiska utmaningar. Hur syns det svenska inflytandet i Finland, hur har relationen till Sverige utvecklats och vad symboliserar svenskspråkig identitet då och nu?

Hårdstedt tecknar Finlands svenska historia som en del av hela Finlands historia men samtidigt som en viktig del av Sveriges, och Nordens, historia. Det blir inte bara en berättelse utan flera, som innebär vitt skilda saker i olika tider.

Åbo i lågor är en sann berättelse om den historiska storbranden i Åbo den 4 september 1827. Hur var det att plötsligt befinna sig mitt i ett framrusande eldhav? Och vakna upp till en stad i spillror? Hannu Salmi bygger upp sin bok kring stadsbornas känslor och upplevelser före, under och efter branden. Genom några nyckelpersoner skildrar han desperation, sorg och girighet men också empati och generositet. Salmi reflekterar särskilt över frågan om skuld och den ryktesspridning som tog fart efter branden. Till grund för boken ligger brev, dagböcker, memoarer, kartor, tidningar, tidskrifter, skillingtryck, bilder och dikter.

Branden i Åbo förstörde tre fjärdedelar av stadens byggnader, också Åbo Akademi och akademins värdefulla bibliotek, och lämnade 11 000 mänskor hemlösa. Brandkatastrofen blev en av de första nyheterna från Finland som fick global spridning och väckte uppmärksamhet och medlidande runt om i världen.

Minnet av Åbo brand har levt vidare genom personliga berättelser om de drabbades öden, och så småningom blivit ett kollektivt, kulturellt minne.

Milsvida isvidder och strövande isbjörnar, en avlägsen plats höljd i mystik – det är sinnebilden av Arktis för många av oss. I själva verket är Arktis närmare än vi tror, och regionen påverkar oss alla.

I den arktiska regionen bor över fyra miljoner människor från fyrtio olika etniska grupper, däribland flera ursprungsfolk. De besitter avgörande kunskap om hur det unika ekosystemet i Arktis kan bevaras. Med temperaturer som stiger betydligt snabbare än den genomsnittliga temperaturökningen blir Arktis ett laboratorium som ger en inblick i vart planeten är på väg om ingenting görs. Samtidigt spelar Arktis en allt större roll i geopolitiken, när starka makter konkurrerar om regionens rika naturresurser såsom kritiskt viktiga mineraler. 

I boken diskuteras Arktis i förhållande till förståelsen av klimatförändringen, geopolitiken, den globala ekonomin och, till syvende och sist, mänsklighetens framtid.

Kvantdatorer – i framtiden kommer de att kunna utföra beräkningar som dagens snabbaste superdatorer inte är i närheten av. En kvalificerad gissning är att vårt dagliga liv och vår framtid kommer att ruskas om på ett mer genomgripande sätt än till exempel AI, artificiell intelligens, redan gjort.

I Kvantdatorer förklarar Mikael Johansson den revolutionerande kvantmekaniken och dess byggklossar. Genom att utnyttja de grundläggande fysikaliska lagarna kan de nya kvantdatorerna göra komplicerade uträkningar som avslöjar hur till exempel solceller och hjärnan fungerar. Han funderar också över de etiska aspekterna: Vad får man räkna? Vinner fördelar över nackdelar? Och med en näst intill oändlig datorkraft, vilka olösta gåtor kan vi tänka oss att äntligen få svar på och vilka frågor är för svåra till och med för kvantdatorer?

Mardrömmar – varifrån kommer de, och varför? Hur har de förklarats och tolkats under olika tider?

Deadline på jobbet, stress och skräckserier tar sig in i mångas nattsömn. Från antiken fram till i dag har man tänkt att mardrömmar är tecken på en ångestfylld kropp eller själ som vill göra sig hörd. Mardrömmar har också setts som varningar eller bestraffningar, som undermedvetna eller gudomliga budskap. Maran, det övernaturliga väsendet som särskilt förknippas med sömnparalys, gav sig enligt folktron på både människor och husdjur. I fiktionen har mardrömmar fått symbolisera övernaturliga fenomen i fler hundra år.

Författarna blickar bakåt ända till antiken och medeltiden men söker också svar på sina frågor i aktuell kulturforskning, psykologi och i personliga berättelser.

Feminism väcker känslor och har historiskt sett pendlat mellan framsteg och bakslag. Trots att kvinnorörelsen har över hundra år på nacken och feministiska teman diskuterats offentligt dubbelt så länge, ses feministiska värderingar sällan som något neutralt.

Heidi Kurvinen tecknar feminismens historia med breda penseldrag. Hon visar hur rörelsen varit en av de centrala drivkrafterna i det västerländska moderniseringsprojektet. Det handlar inte om hur radikal feminismen varit, utan om hur maktrelationerna mellan könen uppfattats under olika tider. Länge handlade det i första hand om att driva kvinnors rättigheter, men från slutet av 1900‑talet har feminismen betonat synen på jämlikhet mellan människor och hur olika former av ojämlikhet korsar varandra. I dag har nykonservatism och sociala medier medfört ett nytt skärpt tonläge men också lett till att feministiska kampanjer sprids snabbare över nationsgränserna.

Heidi Kurvinen är docent och verksam vid universitetet i Bergen. I sin forskning förenar hon genus- och mediehistoriska perspektiv och har bland annat studerat feminismens historia i Finland och mer allmänt i Norden.

Det här är berättelsen om ett äktenskap, om friherrinnan Ellan de la Chapelle och konstnären Albert Edelfelt. Här vävs tvåsamhetens glädje och vänskap samt tvister och bekymmer samman med samtida skönlitteratur och det sena 1800-talets tidsanda, där det moderna genombrottet stod inför dörren. Hur skulle man förhålla sig till manliga och kvinnliga roller, sedesamhet och dubbelmoral? Och hur skulle man välja den rätta när både känslor och släktbakgrund spelade roll?

Ellan och Albert, som båda ställt sig tveksamma till giftermål, bildade ett till synes lyckat förbund. Men bakom kulisserna knakade det i fogarna när en framåtblickande kvinnas ambitioner och en konstnärs brokiga liv skulle anpassas efter omvärldens förväntningar. Parets självskrivna plats i Helsingforssocieteten och i de parisiska salongerna väckte gång på gång knepiga frågor om ekonomiska resurser, inflytande och social position. Ett gott parti skisserar fram ett äktenskap i tiden, och samtidigt ett samhälle i miniatyr.

Är straff alltid det enda rätta? Strafftänkandet genomsyrar hela vårt samhälle och vi är sällan förmögna att tänka i andra banor än att de som bryter mot lagar och regler ska straffas. Men går det att tänka annorlunda? Finns det alternativ till det förhärskande så kallade retributiva tänkandet?

Heidi Jokinen och Pia Slögs utmanar oss att kritiskt reflektera kring brottspåföljder och straff och slår ett slag för den restorativa rättvisan. I boken diskuteras också i vilka sammanhang traditionella strafformer som frihetsberövande och böter är ändamålsenliga. Genom exempel från juridik, filosofi och samhällsvetenskaper visar författarna hur konflikter mellan förövare och offer kan hanteras mer konstruktivt med hjälp av medling. En historisk överblick visar hur man tänkt kring straff under olika tider.

Finlands skogshistoria kantas av både framgångar och konflikter. Skogen har i långa tider varit mångas levebröd och en räddare i nöden i kristider. Men när det gäller frågan om hur skogarna ska användas, skötas och skyddas har meningarna ofta gått isär.

Jan Kunnas börjar med 1700-talets svedjebruk, tjärbränning och åkerröjning och fortsätter via 1800-talets sågverks- och pappersindustri fram till dagens bioekonomi. Vad händer när gammelskogen möter kvartalsekonomin? Där skogsindustrin riktar in sig på tre månader åt gången är skogens kvartal minst 25 år. Det tar nämligen upp till hundra år innan tall och gran växt klart och är redo för avverkning. Ur ett gammelskogsperspektiv är hundra år inte ens ett kvartal.

I skogen ska allt från försörjning, fritid och naturresurser till biologisk mångfald och kolsänkor samsas. Hur ska skogen brukas på bästa sätt, nu och i framtiden?

Vem möter du i spegeln? Spegeln har genom tiderna varit en återkommande symbol inom litteratur, bildkonst och filosofi. Att se sig i spegeln innebär att betrakta och pröva sina tankar, motiv och handlingar, sitt sätt att leva. Vi speglar oss i andra människor, i naturen och i den mångfald av kulturella uttryck som omger oss.

Speglingar utforskar hur språket, litteraturen och konsten reflekterar våra föreställningsvärldar, hur vi uppfattar verkligheten. Sari Kivistö och Sami Pihlström visar hur spegeln som metafor har använts i myter, sagor och populärkultur, och vilka symboliska och moraliska dimensioner som förknippas med den. De belyser också hur den moderna filosofin laborerar med spegelmotivet för att göra relationen mellan oss själva och världen begriplig.

Speglingar är en bok om hur vi ser oss själva.

I och med den växande oron över digital manipulation och Rysslands invasion av Ukraina har olika typer av propaganda fått ny aktualitet. Ordet propaganda odlas synnerligen flitigt i medier och offentlig debatt. Men hur relateras dagens informationspåverkan till historisk krigspropaganda? Hur skiljer sig propaganda från public relations och reklam? Vilken är relationen mellan propaganda och desinformation?

Mats Bergman ger en koncis överblick över propaganda genom tiderna, allt från de begreppsliga rötterna i den katolska motreformationen till diskussioner om dagens automatiserade och deltagande propaganda. Och vi får exempel på hur propaganda utnyttjats för mångahanda syften, till exempel i finländsk mjölkpropaganda och i tobaksindustrins kampanjer. Bergman utmanar oss att reflektera över propagandans närvaro, utsikter och faror i vår tid. Är propaganda förkastligt under alla omständigheter, ett nödvändigt ont eller ett neutralt redskap som vi kan använda också för ”goda” ändamål?

Humor är ett bekant fenomen för gemene man och vi är alla var experter på vår egen humor. När något skojigt händer noteras det genast och folk brister ut i skratt. Men ibland skrattar vi åt helt olika saker och en osäkerhet infinner sig. Är det något fel på min humor eller ligger felet hos de andra? Hur ska vi egentligen tänka kring humor?

Jarno Hietalahti dyker ner i humorns djupaste filosofiska frågor och visar att humor är en väsentlig del av det mänskliga. I alla kulturer under alla tider har det skrattats, men alltid utifrån den tidens villkor. Också mänsklighetens historia har färgats av humoristiska aspekter och det är upp till oss själva vilken betydelse vi ger skrattet i våra liv och vad vi använder humorn till.

Elin Danielson-Gambogi (1861–1919) hörde till de skickligaste konstnärerna under den finska konstens guldålder. Hon var egensinnig, emanciperad, bohemisk, älskade storstädernas myller och nya upplevelser och var obrydd om konventionerna i det borgerliga samhället. Konstnärskapet och konstnärsvännerna var hennes allt. Särskilt viktigt var umgänget och friluftsmåleriet i konstnärskolonin i åländska Önningeby dit hon återvände år efter år. I Paris och Bretagne upptäckte Elin ljuset, naturalismen och realismen. Men hon avbildade ofta sådant som inte ansågs lämpligt, i synnerhet väckte hennes fördomsfria och djärva skildringar av kvinnor uppmärksamhet.

I Florens blev Elin bekant med den yngre generationen italienska konstnärer och hon förälskade sig i den betydligt yngre blivande maken Raffaello Gambogi, också han konstnär. Livet i Italien kom att innehålla en hel del både framgångar och tragik. På tröskeln till ett internationellt genombrott och precis när hon hade lyckats övertyga sin italienska omgivning om sin begåvning hamnade äktenskapet in i en djup kris. Och med det förödande första världskriget bröts så småningom kontakten till Finland och Elin och hennes konst glömdes bort i decennier. Varför gick det så?

Salla Leponiemi skriver i den första mer omfattande biografin om Elin Danielson-Gambogi inkännande om hennes händelserika liv och passion för konstnärskapet. Elins ovanliga historia blir levande med hjälp av en stor mängd efterlämnad korrespondens och i de många konstverken i boken får vi följa de strömningar och spår som påverkade Elin och blev hennes signum.

Salla Leponiemi är konsthistoriker och sångerska bosatt i Florens. Biografin om Elin Danielson-Gambogi utkom på finska 2021 (Gummerus).

En gåva från gudarna eller en förrädisk frestare? Ett bär som skadar hälsan – eller främjar den? Blåbäret har genom tiderna varit både uppskattat och föraktat. I dag är det upphöjt till ett superbär och ses som en synnerligen mångfasetterad växt, oavsett om man betraktar det med naturvetenskapliga eller humanistiska ögon.

I centrum för Laura Jaakolas och Hannele Klemettiläs populärvetenskapliga bok står skogsblåbäret – Vaccinium myrtillus – som växer vilt i Europa och Asien. Tillsammans med lingonet är det i dag Nordens viktigaste vilda bär, både ekonomiskt och ur ekosystemens perspektiv. Boken behandlar blåbärets arter och växtmiljöer samt dess betydelse som föda, medicinalväxt och nyttoväxt genom tiderna. Dessutom fördjupar författarna sig i blåbärets symbolik och föreställningsvärld – i de uppfattningar, trosföreställningar och attityder som präglat olika epoker.