Alternativa trosföreställningar

I den mest uttömmande boken om Hilma af Klint som hittills getts ut, skriver 20 specialister inom modern konst, konsthistoria, idéhistoria och religionshistoria utifrån sin unika utgångspunkt och ger sin syn på af Klints konstnärskap. Ämnena rör sig från tidig abstrakt konst och inflytandet av Darwin och Goethes färglära till betydelsen av ockulta religiösa rörelser som teosofi och antroposofi, som även influerade de tidiga modernisterna. Här finns också inslag från Hilma af Klints personliga anteckningar och efterforskningar.

Boken baseras på det seminarium som hölls i samband med den häpnadsväckande framgångsrika utställningen Hilma af Klint A Pioneer of Abstraction på Moderna Museet i Stockholm 2013. Detta är en nyutgåva som innehåller ett nyskrivet bidrag av Kurt Almqvist, Hilma af Klints hemliga lära, budskap och livsåskådning, utifrån tidigare ej nyttjat källmaterial. Det bearbetar en del av historien som tidigare inte behandlats närmare: bakgrunden till Hilma af Klints lära och livsåskådning, samt utvecklingen efter hennes död 1944 och fram till bildandet av Stiftelsen Hilma af Klints verk 1972, och om den ende arvtagaren till Hilma af Klints verk, dess skapare och ende donator, antroposofen Viceamiral Erik af Klint (1901-1981). Boken har ett efterord av Daniel Birnbaum.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Du store Gud? är en svidande uppgörelse med religionens inflytande över människors livsvillkor hela världen. Christopher Hitchens budskap är tydligt och enkelt: Religionen förgiftar allt.

I Du store Gud? kombinerar Hitchens personliga historier, historiska anekdoter och kritiskanalys för att belysa hur religiösa yttringar skadar såväl den enskilda människan som samhället i stort.

Boken är ett skarpt argument mot organiserad religion. Utifrån religiösa texter visar Hitchens hur religionen uppmanar oss att förhålla oss till världen på ett fullständigt felaktigt sätt. Hans analys är ett försvarstal för det sekulära samhället som står på vetenskaplig grund.

Med förord av Dilsa Demirbag-Sten.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

“Vad är detta märkliga som jag känner igen som religion? Varför tycks det spela en så stor roll i mänsklig kultur? Och varför skrämmer och lockar det mig på samma gång?

Genom historien har religion format världsbilder, livshållningar och samhällen, gjort tillvaron svårtolkad, mångbottnad och motsägelsefull för människor, men också levande och meningsfull. Och oavsett vad vi tycker om den, visar religionen inga tecken på att försvinna. Varför är det så? Vad är det för längtan den svarar mot?

Tillvaron är full av sådant vars orsaker och verkningar vi kan överblicka och förstå. Men för många rymmer den också dimensioner som inte lika lätt låter sig fångas, sådant som bryter mot vardagens profana ordning: stämningar, känslor och upplevelser som tycks peka mot något bortom det vanliga, något förtrollat och besjälat.

I En lockton i ödemarken fortsätter David Thurfjell att utforska och upplösa gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck. Det blir en personlig berättelse som rör sig mellan olika världsdelar, tidsepoker och perspektiv, med nedslag i författarens egna erfarenheter såväl som i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.

"Fascinerande och skrämmande läsning"

BTJ, häfte nr 6, 2024

En unik, personlig skildring inifrån den kontroversiella scientologikyrkan. Mariette Lindstein var högt uppsatt inom scientologerna när hon under dramatiska omständigheter lyckades fly från högkvarteret i USA. Efter nio romaner där hon använt sina erfarenheter av sektmentalitet berättar hon nu för första gången sin egen historia. Som ung sökande kvinna drogs hon till scientologikyrkan i Malmö och tog sig sedan under tjugofem års tid genom alla nivåer i hierarkin till den allra högsta ledningen. I sin självbiografi ger hon läsaren tillträde till en sluten värld som varit otillgänglig för de flesta. Det är en berättelse om vad som får en människa att gå genom eld och vatten för att finna tillhörighet och till slut hitta hem.

"Läs och begrunda. Den här boken borde vara obligatorisk på högstadiet och i gymnasiet"

Ölandsbladet

"Kastar nytt ljus över det esoteriska inflytandet i modern svensk kultur." - DN  

"Det är en fröjd att läsa alla spännande historier om hemliga sällskap, magiska läror och mystiska riter som författaren bjuder på... Faxneld skriver kunnigt och medryckande om tro och vantro i detta vackra och slösande rikt illustrerade kulturhistoriska översiktsverk..."  Gotlands-Tidningar

"En utmärkt introduktion [och] en seriös genomgång [som] verkligen behövs." - Vetenskapsradion Historia, P1  

"En spännande lektion i kulturhistoria." - Forskning och framsteg  

"En intressant idéhistorisk och kulturhistorisk odyssé Mycket läsvärd och aktuell." - Magasin Opulens  

"Det är spännande att läsa Per Faxnelds välskrivna och vackert illustrerade bok." - Kulturdelen  

"En utmärkt och vacker introduktion." - Konstperspektiv  

"Boken är otroligt intressant. Därtill är den lättläst och välskriven Helhetsbetyg: 5/5" - Bibliotekstjänst  

"Det har hittills saknats en lättillgänglig introduktion till ämnet, men i Faxnelds bok guidas läsaren på ett förnämligt sätt genom denna epok i svensk historia." - Olav Hammer, professor i religionshistoria vid Syddansk universitet och författare till På spaning efter helheten: New age en ny folktro.

"En underbart redig och grundlig sammanfattning av det ockulta eller nyandliga sekelskifte där jag själv har härjat omkring i skönlitterär form. ( ) Det är en annan slags kvinnohistoria än den som sedermera skrevs i det rationella folkhemmet." - Anders Fager, författare till Svenska kulter.

Se de hemliga symbolerna och de dolda budskapen!  

Vad har Hilma af Klint, Ivan Aguéli, Tyra Kleen, Edith Södergran och August Strindberg gemensamt?

Alla verkade de runt sekelskiftet 1900 och alla var de starkt påverkade av så kallade esoteriska läror som genomsyrade epokens kulturliv.

I Det ockulta sekelskiftet leder religionshistorikern Per Faxneld läsaren genom rörelser som teosofi , alkemi och spiritism. Esoterikerna såg sig själva som vetenskapliga, andliga och moderna på en gång och deras idéer öppnade nya vägar i skapandet för konstnärer, kompositörer och författare.

Det ockulta sekelskiftet låser upp en försummad och spännande del av kulturhistorien. Här berättas om hemliga sällskap, magiska läror och mystiska riter. Boken avslöjar nya dimensioner hos kända verk och lär oss att se, läsa och lyssna på dem på nya sätt.

I Kriget mot livet tar journalisten Per Shapiro oss med på en fascinerande upptäcktsfärd till en uråldrig visdomstradition. Där hittar han en unik förståelse av Jordens ursprung och en ­möj­lig väg ut ur den högteknologiska dystopi vi har hamnat i.

Redan för tusentals år sedan långt innan det fanns ­avan­­cerad teknologi försökte shamaner varna för att en främ­­­mande intelligens skulle kunna ta män­niskor i ­besittning. Men bud­bärarna förintades och ­var­ningarna blev inte hörda. Vi människor har sedan, undan för undan, slitits loss från vår heliga förbindelse med planeten. Vi har fjärmat oss från ­naturen och från oss själva.

Detta krig mot livet är nu inne i sin turbulenta slutfas. Vi ­matas med budskapet att människans assimilering med den artifi­ciella intelligensen är något oundvikligt och att Homo sapiens om en genera­tion eller två kommer att vara ett ­minne blott.

»Vi är redan långt inne i den teknokratiska fällan. Förhäxade av våra skärmar sugs vi in i simuleringen, likt ett bytesdjur som fångas in av ormens ögon och inte förmår att röra sig. Den virtuella strypsnaran har oss hårt i sitt grepp, och ett ännu hårdare grepp har den om våra barn. Föreställningen om ett främmande, mani­pu­lativt ­inflytande över det mänskliga psy­ket och synen på planeten som ett ­levande väsen återfinns i olika tappning hos många ursprungsfolk. Särskilt väl finns denna världs­­­bild beskriven hos gnostikerna, de förkristna mystiker som förföljdes och utrotades av den romerska kyrkan under de första seklen av vår tideräkning. Fragment av deras lärdomar som kallats den mest censurerade kunskapen i människans historia har trotsat alla försök till utplåning som skett genom seklen. Som jag hoppas kunna visa kan gnostikernas urgamla läror hjälpa oss att förstå vår tids teknokratiska och livsfientliga världsutveckling. I dem finns svar på frågan hur vi har hamnat här och hur vi kan lära oss att återfå kontakten med planetens inneboende visdom.« PER SHAPIRO

Per Shapiro är undersökande journalist. Han har bland annat arbetat för Kaliber, P1 Dokumentär och Uppdrag granskning. Sedan några år tillbaka driver han den systemkritiska podden Folkets Radio. 

Kriget mot livet utges av Folkets Radio och distribueras av Karneval förlag

SAGT OM BOKEN»Ska vår allt kraftfullare teknik gynna eller ersätta livet på jorden? Man behöver inte hålla med om allt i denna välskrivna och tankeväckande bok av en av våra modigaste journalister för att uppskatta den som ett oerhört angeläget inlägg i vår tids viktigaste diskussion.« MAX TEGMARK, AI-forskare och professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology, MIT

»Kriget mot livet är en bok om att se det mänskliga och det vackra som finns runtomkring oss och som vi behöver värna nu om vi vill bevara det för kommande generationer. Boken handlar om den värld vi riskerar att förlora om vi fortsätter fjärma oss från verkligheten och överlämnar oss till artificiella lösningar, system och en skenbart oundviklig samhällsutveckling. Det är en bok som ger lust och mod att återerövra ansvaret för vår samtid och andras framtid.« SUSANNE DODILLET, idéhistoriker

»Du kan läsa Kriget mot livet som vilken annan populärvetenskaplig bok som helst. Då är det en spännande och välskriven bok om uråldrig visdom. Men du kan också välja att vara öppen för det magiska, och ta in bokens budskap på dess mystiska nivå. Gör du det kan Kriget mot livet bli livsomvälvande. Den kan hjälpa dig att återfå den ­förlorade kontakten med Moder Jord och få syn på vad som nu hotar mänskligheten. Kriget mot livet är en sann ögonöppnare.« KARIN NORDLANDER, samtalsterapeut, författare och mystiker

»Ett sofistikerat perspektiv, helhetsgrepp och nyanserat utforskande av vad som går att läsa mellan våra historieböckers rader. Ett ödmjukt sammanflätande av dåtid, nutid och framtid förankrat i en research som saknar motstycke. Kanske kan de olika forskarnas teorier som presenteras och flätas samman kännas otippade eller till och med fullkomligt omaka för det ovana ögat. Men ge pusslet sin tid, låt de olika aspekterna få tala till punkt. Det här är grävande journalistik på sin mest essentiella nivå.« ANNA VILD, musikpoet & aspirerande etnolog/kulturanalytiker

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom och orsakat omvärlden skada. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. De allra flesta av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?

I Häxeri och trolldom i ondskans tid skildrar Dick Harrison med drivet berättande och sedvanlig uppslagsrikedom de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt. Särskilt fokus ägnar han åt Norden under 1500- och 1600-talen, då idel oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande. Med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form och skala, med fruktansvärda resultat.

»Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok … Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« Svenska Dagbladet

»Levandegör den vetenskapliga upptäcktens essens, som har gjort livet meningsfullt för Dawkins själv.« – The Guardian

Behöver vi Gud för att förklara universums existens? Behöver vi Gud för att bli goda människor? Kort och gott: Bör vi tro på Gud? I denna kortfattade introduktion till modern ateism förklarar en av världens främsta vetenskapsförfattare varför vi inte borde göra det.

I tolv kapitel diskuterar evolutionsbiologen Richard Dawkins några av den mänskliga existensens mest grundläggande frågor. I dialog med vetenskap, filosofi och modern religionssyn förklarar Dawkins för läsare i alla åldrar hur livet uppstod utan en skapare, hur evolution fungerar och hur världen blev till. Hejdå Gud! är en kortfattad guide till att tänka själv.

För alla som brottas med tankar som rör meningen med livet och vad man egentligen ska tro på erbjuder Hejdå Gud! en utmanande, hänförande och avslöjande läsning.

Förlorade vi språket för våra existentiella funderingar i takt med att det svenska samhället sekulariserades? Livsfrågorna finns hos alla, men var finns de resurser för tolkning som varje människa och samhälle behöver? Har vi blivit ett folk som är materiellt rikt men existentiellt fattigt? I Bråddjup och bärkraft försöker biskop Fredrik Modéus hitta vägar till ökad existentiell hållbarhet. Det finns sätt att föra kristendomens arv vidare i en tid som är besatt av yta, självbespegling och rädsla för döden. Kyrkan och den kristna traditionen med dess praktiker menar han har viktiga bidrag att ge.