Alternativa trosföreställningar

Du store Gud? är en svidande uppgörelse med religionens inflytande över människors livsvillkor hela världen. Christopher Hitchens budskap är tydligt och enkelt: Religionen förgiftar allt.

I Du store Gud? kombinerar Hitchens personliga historier, historiska anekdoter och kritiskanalys för att belysa hur religiösa yttringar skadar såväl den enskilda människan som samhället i stort.

Boken är ett skarpt argument mot organiserad religion. Utifrån religiösa texter visar Hitchens hur religionen uppmanar oss att förhålla oss till världen på ett fullständigt felaktigt sätt. Hans analys är ett försvarstal för det sekulära samhället som står på vetenskaplig grund.

Med förord av Dilsa Demirbag-Sten.

Alkemins etymologiska rötter återfinns både i de arabiska och grekiska språken, och syftar på den process av transmutation som leder till en fullständig återförening med den gudomliga ursprungsformen. Dock sträcker sig det esoteriska utövandet av alkemi ända till Indien och Kina och har praktiserats åtminstone sedan 300-talet.

Under medeltiden lockade alkemi många av tidens mest framstående lärda. Starkt influerade av den klassiska elementläran drev alkemisterna sina hypoteser utifrån Aristoteles idé att allt går att skapa genom olika proportioner av de fyra elementen.

Från 1800-talet och framåt har alkemin felaktigt reducerats till en primitiv pseudovetenskap med det enda målet att omvandla oädla metaller till guld. Denna snäva tolkning bortser dock från alkemins verkliga komplexitet och ignorerar dess djupa filosofiska och religiösa aspekter, samt dess avgörande bidrag till kemins framväxt.

I denna rikt illustrerade antologi presenteras en mångfald av perspektiv på hur ömsesidighet, metafysiska kopplingar och relationen mellan makrokosmos och mikrokosmos utgör kärnan i alkemins filosofi. Några av världens mest framstående forskare och akademiker samlas för att analysera den alkemistiska världsbilden och utforska hur esoteriska tankeströmningar har format kultur, samhälle och vetenskap. Boken finns även i engelsk utgåva.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det?I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom och orsakat omvärlden skada. Majoriteten av de drabbade tillhörde de lägre socialskikten, med enstaka undantag i högborgerliga och adliga kretsar. De allra flesta av de åtalade var kvinnor. Och ingen av dem hade, såvitt vi vet, verkligen gjort något ont. Hur kunde detta ske?

I Häxeri och trolldom i ondskans tid skildrar Dick Harrison med drivet berättande och sedvanlig uppslagsrikedom de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt. Särskilt fokus ägnar han åt Norden under 1500- och 1600-talen, då idel oskyldiga människor avrättades för brott som inte existerade annat än i fantasin. Egentligen handlade det om intolerans mot oliktänkande. Med hjälp av hypoteser om Satan och helvetet kunde de bisarra övergreppen rättfärdigas. Människan lärde sig konsten att förfölja sina fiender i organiserad form och skala, med fruktansvärda resultat.

»Harrison är en god berättare och här har han tillgång till ett färgstarkt material. Resultatet är en underhållande och bildande bok … Sammantaget är det intressant, allsidigt och väl berättat.« Svenska Dagbladet

"Kastar nytt ljus över det esoteriska inflytandet i modern svensk kultur." - DN  

"Det är en fröjd att läsa alla spännande historier om hemliga sällskap, magiska läror och mystiska riter som författaren bjuder på... Faxneld skriver kunnigt och medryckande om tro och vantro i detta vackra och slösande rikt illustrerade kulturhistoriska översiktsverk..."  Gotlands-Tidningar

"En utmärkt introduktion [och] en seriös genomgång [som] verkligen behövs." - Vetenskapsradion Historia, P1  

"En spännande lektion i kulturhistoria." - Forskning och framsteg  

"En intressant idéhistorisk och kulturhistorisk odyssé Mycket läsvärd och aktuell." - Magasin Opulens  

"Det är spännande att läsa Per Faxnelds välskrivna och vackert illustrerade bok." - Kulturdelen  

"En utmärkt och vacker introduktion." - Konstperspektiv  

"Boken är otroligt intressant. Därtill är den lättläst och välskriven Helhetsbetyg: 5/5" - Bibliotekstjänst  

"Det har hittills saknats en lättillgänglig introduktion till ämnet, men i Faxnelds bok guidas läsaren på ett förnämligt sätt genom denna epok i svensk historia." - Olav Hammer, professor i religionshistoria vid Syddansk universitet och författare till På spaning efter helheten: New age en ny folktro.

"En underbart redig och grundlig sammanfattning av det ockulta eller nyandliga sekelskifte där jag själv har härjat omkring i skönlitterär form. ( ) Det är en annan slags kvinnohistoria än den som sedermera skrevs i det rationella folkhemmet." - Anders Fager, författare till Svenska kulter.

Se de hemliga symbolerna och de dolda budskapen!  

Vad har Hilma af Klint, Ivan Aguéli, Tyra Kleen, Edith Södergran och August Strindberg gemensamt?

Alla verkade de runt sekelskiftet 1900 och alla var de starkt påverkade av så kallade esoteriska läror som genomsyrade epokens kulturliv.

I Det ockulta sekelskiftet leder religionshistorikern Per Faxneld läsaren genom rörelser som teosofi , alkemi och spiritism. Esoterikerna såg sig själva som vetenskapliga, andliga och moderna på en gång och deras idéer öppnade nya vägar i skapandet för konstnärer, kompositörer och författare.

Det ockulta sekelskiftet låser upp en försummad och spännande del av kulturhistorien. Här berättas om hemliga sällskap, magiska läror och mystiska riter. Boken avslöjar nya dimensioner hos kända verk och lär oss att se, läsa och lyssna på dem på nya sätt.

»Levandegör den vetenskapliga upptäcktens essens, som har gjort livet meningsfullt för Dawkins själv.« – The Guardian

Behöver vi Gud för att förklara universums existens? Behöver vi Gud för att bli goda människor? Kort och gott: Bör vi tro på Gud? I denna kortfattade introduktion till modern ateism förklarar en av världens främsta vetenskapsförfattare varför vi inte borde göra det.

I tolv kapitel diskuterar evolutionsbiologen Richard Dawkins några av den mänskliga existensens mest grundläggande frågor. I dialog med vetenskap, filosofi och modern religionssyn förklarar Dawkins för läsare i alla åldrar hur livet uppstod utan en skapare, hur evolution fungerar och hur världen blev till. Hejdå Gud! är en kortfattad guide till att tänka själv.

För alla som brottas med tankar som rör meningen med livet och vad man egentligen ska tro på erbjuder Hejdå Gud! en utmanande, hänförande och avslöjande läsning.

Förlorade vi språket för våra existentiella funderingar i takt med att det svenska samhället sekulariserades? Livsfrågorna finns hos alla, men var finns de resurser för tolkning som varje människa och samhälle behöver? Har vi blivit ett folk som är materiellt rikt men existentiellt fattigt? I Bråddjup och bärkraft försöker biskop Fredrik Modéus hitta vägar till ökad existentiell hållbarhet. Det finns sätt att föra kristendomens arv vidare i en tid som är besatt av yta, självbespegling och rädsla för döden. Kyrkan och den kristna traditionen med dess praktiker menar han har viktiga bidrag att ge.

“Vad är detta märkliga som jag känner igen som religion? Varför tycks det spela en så stor roll i mänsklig kultur? Och varför skrämmer och lockar det mig på samma gång?

Genom historien har religion format världsbilder, livshållningar och samhällen, gjort tillvaron svårtolkad, mångbottnad och motsägelsefull för människor, men också levande och meningsfull. Och oavsett vad vi tycker om den, visar religionen inga tecken på att försvinna. Varför är det så? Vad är det för längtan den svarar mot?

Tillvaron är full av sådant vars orsaker och verkningar vi kan överblicka och förstå. Men för många rymmer den också dimensioner som inte lika lätt låter sig fångas, sådant som bryter mot vardagens profana ordning: stämningar, känslor och upplevelser som tycks peka mot något bortom det vanliga, något förtrollat och besjälat.

I En lockton i ödemarken fortsätter David Thurfjell att utforska och upplösa gränsen mellan religiösa och sekulära uttryck. Det blir en personlig berättelse som rör sig mellan olika världsdelar, tidsepoker och perspektiv, med nedslag i författarens egna erfarenheter såväl som i myter, riter och maktstrategier i världens olika religiösa traditioner.

"Fascinerande och skrämmande läsning"

BTJ, häfte nr 6, 2024

En unik, personlig skildring inifrån den kontroversiella scientologikyrkan. Mariette Lindstein var högt uppsatt inom scientologerna när hon under dramatiska omständigheter lyckades fly från högkvarteret i USA. Efter nio romaner där hon använt sina erfarenheter av sektmentalitet berättar hon nu för första gången sin egen historia. Som ung sökande kvinna drogs hon till scientologikyrkan i Malmö och tog sig sedan under tjugofem års tid genom alla nivåer i hierarkin till den allra högsta ledningen. I sin självbiografi ger hon läsaren tillträde till en sluten värld som varit otillgänglig för de flesta. Det är en berättelse om vad som får en människa att gå genom eld och vatten för att finna tillhörighet och till slut hitta hem.

"Läs och begrunda. Den här boken borde vara obligatorisk på högstadiet och i gymnasiet"

Ölandsbladet

Är svenskarna världens mest sekulariserade folk? Varför tycker många att det är lite pinsamt att vara kristen? Varför upplevs buddhismen som sympatisk medan islam känns hotfull och främmande?I Det gudlösa folket följer David Thurfjell uppkomsten och utvecklingen av de idéer om religion som vi idag tar för givna, från 1500-talets reformation via pietismen, upplysningen, teosofin och kolonialismen till 2000-talets religionsdebatter. Det blir till en berättelse om vilka vi - de sekulära svenskarna - är, varför vi tänker som vi gör och om hur vår internationellt sett unika religionssituation har uppkommit.David Thurfjell är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola.

I förmodern tid levde befolkningen i en förtrollad värld där det var självklart att övernaturliga makter och magiska krafter spelade en viktig och framträdande roll i tillvaron. Dessa föreställningar märktes bland annat i häxprocesserna som drevs runtom i Europa under 1500- och 1600-talen. Men hur ska vi förstå den världsbild som genomsyrade tiden?

Genom dokument från trolldomsrannsakningarna i Bohuslän under slutet av 1600-talet kan vi komma nära människorna och deras tankar om magi, drömmar och ordens makt. I rättsprotokollen studerar Göran Malmstedt olika aspekter av verklighetsuppfattning och mentalitet: domarnas frågor, vittnenas berättelser och de anklagades svar vittnar om hur människorna uppfattade sin omvärld. Hur kunde trolldom och till synes skiftande skepnader spela in i verkliga skeenden? Guds och djävulens plats i tillvaron tillhör också de fenomen som Malmstedt belyser.

Denna fängslande studie vänder sig till såväl forskare som till läsare utanför universiteten.