Hjärtproblem

Hur lever man med vetskapen om att hjärtat kanske inte orkar?

När Annika vid sexton års ålder får veta att hon bär på en ärftlig hjärtsjukdom – samma som redan tagit hennes mormor och morbror – rämnar världen. Men hon vägrar att låta diagnosen definiera hennes liv. Med ungdomlig kraft, envishet och en orubblig kärlek till livet ger hon sig ut på en sökande resa: genom sjukvårdens korridorer, in i träningens och kostens landskap, genom andliga rum och vetenskapliga svar. Medan hjärtat kämpar fysiskt, får det också utstå att bli krossat av kärlek, svek och vilsenhet. Det blir en resa genom sorg och förnekelse, via inre uppvaknande, till en djupare förståelse för livets mening och själens längtan.

Ett döende hjärtas slag är en verklighetsbaserad berättelse om att överleva – och om att verkligen börja leva. En bok för alla som någon gång undrat om kroppen kan läka, om själen orkar, och om det finns en väg till acceptans.

Annika Johnsson är uppvuxen i norra Skåne och har skrivit sedan barndomen. Med debutverket Ett döende hjärtas slag delar Annika med sig av sin mest personliga resa – med hjärtat i handen och pennan som kompass.

25-årige Adam Esser dog under en cykeltur i Spanien 2018. En timme senare började hans hjärta plötsligt åter att slå. Mot alla odds.

Läs den unika och fantastiska berättelsen om en ung man som fick sitt liv tillbaka och fick uppleva ett mirakel, efter att ha varit utan puls i över en timmes tid, något som chockerat en stor del av expertisen på området.

Det är en gripande, men också inspirerande historia om hopp och förtvivlan, smärta och glädje, sjukdom och läkande.Men även om föräldraskap, fotboll, musik, kärlek - och hur livet kan bli större, bättre och vackrare för den som en gång fått känna av dess oerhörda skörhet.

En bok om att tro på livet. En bok om att fortsätta kämpa. En bok om att vägra ge upp. Läs historien om Adam Esser, ett livs levande mirakel.

Sagt om boken:

"Stark berättelse om att aldrig ge upp, Esser var en gång i tiden lovande målvakt i IFK Göteborg."  Olof Lundh, Fotbollskanalen.

"En fantastiskt historia, en fin och stark bok måste jag säga. En bok med ett starkt anhörigperspektiv."  Kristin Kaspersen i podden "Nyfiken på".

"En fantastisk historia, en stark berättelse om ett mirakel. Boken är verkligen spännade att läsa!"  Malou von Sivers i "Malou efter tio".

Utdrag från boken:

Dagen som Adam ska dö är en strålande dag. Lika eländig som november tenderar att vara i Sverige, lika inbjudande är kusten i sydöstra Spanien denna lördag hösten 2018. Adam landade in i Alicante från Stockholm dagen innan, sedan direkt vidare till den lilla bergsbyn Polop De la Marina. Hans pappa Klaus har varit på plats några dagar och räknat timmarna till Adam ska anlända. Räknat och saknat på det där speciella sättet som föräldrar gör och som barn inte riktigt kan förstå förrän de själva plötsligt är föräldrar. 

Planen är några dagar med cykling och umgänge mellan far och son. Det är vindstilla, morgonsolen värmer och det klarblå Medelhavet syns från altanen när Klaus och Adam dukar fram kaffe, mackor och färskpressad juice från apelsiner inplockade direkt från trädgården. Adam tar ett foto och skickar till mamma Anna i Göteborg. Skickar iväg fotot med kommentaren ”Undrar om jag är lika pigg i eftermiddag efter cykelturen :)”.  

Även om Adam endast ska stanna över helgen är sol och ledighet en välkommen kontrast till vardagen i Stockholm. Jobbet som skattejurist är, som många andra jobb, krävande, arbetsdagarna är periodvis långa och han har jobbat hårt varför ett miljöombyte är både välkommet och välbehövligt. Inför resan har han kört extra cykelpass på sitt lokala gym och skaffat ny utrustning av märket Rapha, ett par cykelbyxor och en kortärmad, svart cykeltröja. Dagens träningspass utmanar med samma bergsklättringar som en av etapperna från förra årets Vuelta de España, det landsomfattande spanska cykelloppet. Nu ladda. Fokus. Njut.  

Träning har alltid varit en viktig del i Adams liv. Som tonåring elitsatsade han på fotboll och spelade i Blåvitt, dvs IFK Göteborg. Efter att han slutat med fotbollen har cykling istället blivit hans passion gällande träning. Förutom att träningen både är rolig och en del av Adams identitet så finns det ytterligare ett bra skäl för honom att hålla sig vältränad. Han föddes nämligen med ett hjärtfel och genomgick som femåring en stor hjärtoperation. I ytterligare en stor operation fick Adam en ny hjärtklaff när han var 15 år. Omfattande men absolut nödvändiga operationer utan vilka Adam sannolikt inte skulle överleva, än mindre kunna leva det aktiva liv han valt med elitidrott, krävande studier och hårt jobb.  

Hela familjen - Adam, pappa Klaus, mamma Anna och lillasyster Emilia - har alltid varit högst medveten om Adams hjärtproblem, och han har ända sedan han föddes gått på regelbundna uppföljningar hos sina läkare på Östra Sjukhuset i Göteborg, där han med åren blivit en omtyckt patient. Beskeden från hans kardiolog är numera goda, allt ser bra ut, lev som vanligt och träna som vanligt har budskapet varit. Och att äta frukost i solen i Spanien i november är ett bra sätt att leva. Inte ett moln på himlen - förutom den där detaljen att Adam ska dö samma dag.

Varför flög ost, smörgåsar och gröt från frukosten runt i matsalen en morgon?Hur kom det sig att man kunde höra högljudda samtal i korridoren nästan varje morgon?Och varför kände jag mig skamsen efteråt, när undersköterskan drog i väg med mig i rullstolen ner till sjön?Stroke drabbar ungefär 30 000 individer varje år i Sverige, enligt statistik, en person var 17:e minut!

Min Stroke är en stark berättelse om den långa resan tillbaka till sig själv efter en stroke. Eller kanske till en ny version av sig själv? En plötslig smäll i huvudet, minnesluckor, korta ofta sammanhängande minnesbilder och sedan hur det sakta går upp för en att ingenting är som förut. De mest vardagliga situationer kräver enorm ansträngning och att vara beroende av andras hjälp.

Det här är berättelsen om de första fyra månaderna efter en Stroke. Min Stroke börjar med den ”smäll” i huvudet jag fick en morgon. Akut ambulansfärd till Karolinska Sjukhuset. Sedan enligt det underliga jag minns, en mardrömslik vecka (utan verkliga minnen). Därefter ambulansfärd igen till Södersjukhuset, för att kontrollera epileptiska anfall. Återigen en lite konstig vecka med en mycket rörig hjärna. Den tredje veckan innebar förflyttning igen. Denna gång till Danderyds sjukhus. Det skulle bli mitt temporära ”hem” under nästan fyra månader.