Klassisk musik, konstmusik och orkestermusik

Vart är världen på väg? Tonsättaren Hugo Alfvén slog igenom på 1890-talet, i en tid när gamla sanningar utmanades av vetenskapliga genombrott, industrialisering, urbanisering och internationalisering, av religionskritik och ny filosofi, och av sociala och politiska massrörelser. På många sätt liknar den tiden vår egen.

Kan då symfonier och orkestermusik som Midsommarvaka ha något med allt detta att göra? Ja, menar Tobias Lund, som tolkar en rad av Alfvéns större verk som musik om världen och människans vanskliga plats i den. Starkast och uthålligast sjunger Alfvén om sinnlighetens, kärlekens och sexualitetens förmåga att hela en brusten värld, åtminstone tillfälligt.

Författaren visar också att Alfvéns musikskapande var intimt förbundet med internationella trender inom litteratur, bildkonst och livsåskådning, förmedlade av vänner som Ellen Key, Karl-Erik Forsslund, Alice Nordin, Verner von Heidenstam och Carl Milles.

Speltoken Hugo Alfvén och rosens klang gör inte bara klart att Alfvéns musik är långt mera komplex och innehållsrik än vad man ofta har antagit, utan öppnar också ett nytt, musikhistoriskt perspektiv på ett avgörande skede i Sveriges moderna historia.

Tobias Lund är musikvetare verksam vid Lunds universitet, musik- och operakritiker, författare och föreläsare. Speltoken är hans tredje bok, efter doktorsavhandlingen om Franz Schuberts tidiga sånger (2009) och en bok om Eduard Tubin (2011) som han skrev tillsammans med tonsättarens son, Eino Tubin.

Med denna bok inleds en ännu pågående omvärdering av Gustav Mahlers musik. Mahlers enastående förmåga att använda de traditionella formerna på ett sätt som tvingar dem bortom sig själva gör honom, slår Adorno fast, till en centralgestalt i den tidiga modernismen. Detta är också en bok som intar en särställning i författarens eget verk. Mer än någon annanstans sätter Adorno här sin filosofi på spel i mötet med musiken. Den »långa blick« han finner hos Mahler är också hans egen, vänd bakåt i ett försök att frilägga en annan relation mellan det förflutna och nuet. 

Theodor W. Adorno (1903-1969) var en ledande företrädare för den så kallade kritiska teorin, inte minst genom sina studier av musik, litteratur och filosofisk estetik.

Mahler: en musikalisk fysionomi, ursprungligen utkommen 1960, är första titeln i bokförlaget Faethons serie med ett översatt urval av Adornos texter om musik. 

"Likt ett skeleton" är den första historiska biografin om Johan Helmich Roman, Sveriges ende store aktör på 1700-talets europeiska musikscener. Sju år gammal visades han fram vid hovet som musikaliskt underbarn. Efter sin död föll han i glömska. Bildporträtt saknas helt och personbeskrivningarna begränsas till en försvunnen självbiografi. Med stor forskarmöda levandegör Ernst Brunner tonsättaren och människan Roman, liksom hans samtid, den mest omvälvande i Sveriges historia.

Dom spelar fel! ropade han från fåtöljens djup. Och visst spelades en ton fel i inspelningen av Dmitrij Sjostakovitjs fjärde stråkkvartett op. 83. Bara en halvton fel, men vilket avgörande fel. Det som musikprofessorn kallar för »den lilla sucken« ett halvtonssteg upp och ner den försvann ju. I stället gjordes det radioteater om halvtonen, en konsertturné i Mellansverige, en dokumentärfilm i Leningrad, och nu denna bok.

På vår jakt efter den sovjetiska musiken stöter vi på ett ryskt brudpar, en urgammal cellist i ett tomt konserthus, en filosof som trodde på vetandet, en författare som har svårt att hålla sig till ämnet.

Med en stillsam och lågmäld humor berättar Henric Holmberg om vad som hände efter att han upptäckt en märklig felspelning på inte bara en utan två olika CD med väletablerade internationella stråkkvartetter.

Berättelsen om Sveriges professionella symfoniorkestrar tar oss från 1700-talets första försök i Stockholms Riddarhus och Göteborgs Rådhus, via 1800-talets många musikaliska sällskap och 1900-talets orkesterföreningsgrundande till 2000-talets politiska utmaningar. I bokens första del beskrivs tillkomsten av yrkesorkestrarna en och en. Det inleds med Göteborgs Symfonikers lokalt finansierade start 1905. Särskild vikt läggs vid Kungliga Musikaliska Akademiens folkbildningsinitiativ "Musiklifvets höjande" från 1909 som resulterade i de första statliga orkesterbidragen och tillkomsten av orkestrarna i Helsingborg, Gävle och Norrköping. Stockholmsfilharmonikerna fick motsvarande arbetsvillkor 1914. Tillkomsten av orkestrarnas konserthus uppmärksammas också. Ett brann upp, ett revs sedermera men några är nu nästan hundra år. En orkester lovades ett eget konserthus redan på 1930-talet men fick vänta på det ända till slutet av seklet.

Bokens andra del beskriver tematiskt bland annat hur sju ytterligare orkestrar kommit till, flera nya konserthus, de första utlandsturnéerna, de kvinnliga dirigenternas intåg, orkesterutredningarna och vår samtids uppdrag till orkestrarna från deras ägare och finansiärer. Texten befolkas av både mångåriga, stationära kapellmästare och gästande internationella dirigentstjärnor. Musikerna hade till att börja med så knappa löner att somliga drabbades av svält. Du möter såväl lyriska som föga imponerade recensenter. De ständiga budgetproblemen framträder i 1920-talets hot om nedläggning likaväl som i politiskt ifrågasättande ett sekel senare. Det blir uppenbart att varje år av de svenska orkestrarnas livstid har varit spännande.

Staffan Albinsson är sedan 2010 knuten till Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Dessförinnan verkade han i flera decennier som bland annat länsmusikchef, orkesterchef och konserthuschef. Hans musikekonomiska artiklar har publicerats i flera internationella vetenskapliga tidskrifter. På Gidlunds förlag har han tidigare publicerat boken En miljard till svensk musik: Riksdaler och kronor i tjänst hos Kungl. Musikaliska Akademien under 250 år.

MUSIKBOKEN är en introduktion till den klassiska musikens värld. Här finns musikhistoria med presentationer av många av de mest betydande kompositörerna och musikerna från 1100-talet till i dag. Här finns också grunderna i musikteori och fakta om symfoniorkesterns instrument. Allt är rikt och roligt illustrerat. Till texterna hör även en mängd utvalda lyssningsexempel.

MUSIKBOKEN riktar sig till barn, unga, familjer och alla som är intresserade av klassisk musik. Den är också tänkt för grundskolans musikundervisning, skolor med musikprofil, musikklasser, körverksamhet och Kulturskolan. Bakom boken står författaren Gitten Skiöld, tidigare musikläraren vid Adolf Fredriks musikklasser Bo Johansson och illustratören Fibben Hald. Musikbibliotekarien Evabritt Selén har varit sakkunnig.

MUSIKBOKEN utkom första gången år 1998 och är nu reviderad, uppdaterad och kompletterad med ett 60-tal nya texter. Boken ges ut med stöd av Kungl. Musikaliska Akademien och har nummer 160 i dess skriftserie. På KMA:s hemsida finns en kostnadsfri lärarhandledning för nedladdning samt länkar med lyssningstips. 

När Horace Engdahl är femton år hör han för första gången en viss tonsättning av Frédéric Chopin, en händelse som förändrar hans liv. Stycket väcker hans lust att själv spela piano och öppnar vägen till musiken, som sedan ska bli hans ständiga följeslagare. "Själen och musiken" innehåller fyra essäer om kompositörerna Chopin, Wagner och Brahms samt om poeten Mallarmé. Boken är samtidigt en resa i minnet för att spåra en själs tillblivelse. Resultatet är ett slags självbiografi speglad i konsten och en berättelse om musikens omvälvande kraft.

Eliassons musik fortsätter att fascinera och nå nya lyssnare. ”... jag kan inte i ord fånga de märkliga, fängslande kvaliteterna i Eliassons verk, deras väsen trotsar beskrivning”, skrev en tagen amerikansk kritiker om en cd med bland annat fjärde symfonin. Ja, skulle Anders Eliasson ha sagt, för musiken finns för det som inte kan uttryckas i ord. Hans musik är djupt personlig men finner sig väl tillrätta i den stora klassiska musiktraditionen, bland mästarna. Han gjorde en bildningsresa när han i unga år tog sig från arbetarhemmet i Borlänge till musikhögskolan i Stockholm. Under 1970-talet började han uppmärksammas, och det fulla mästerskapet var ett faktum från ungefär 1980 och framåt. Själv sa han att musiken måste få formulera sig själv, att han bara var behjälplig. Han följde inga trender, för det var ju musiken som visade vägen. ”Musikängeln”, kallade han henne.

Tony Lundman är redaktör vid Konserthuset Stockholm och var tidigare musikkritiker för Svenska Dagbladet. Han debuterade som författare med biografin om Anders Eliasson (2012). Han har sedan dess även skrivit spänningsromanen ”8” (2019) – om Jean Sibelius gåtfulla åttonde symfoni, och romanen ”Tiden enligt Bologna” (2021) – om ungdomlig kärlek i skuggan av ett historiskt attentat.

Den klassiska musiken har en motsägelsefull ställning i det moderna mediesamhället. Å ena sidan hävdas med jämna mellanrum att den är otidsenlig och irrelevant, att det främst är äldre generationer som intresserar sig för den och att den kan överleva endast genom massivt statsunderstöd. Å andra sidan dyker den upp i alla möjliga sammanhang, från memer på nätet, filmer och tv-serier till påkostade reklamkampanjer för symfoniorkestrar och operahus i våra stadsrum.  

I denna bok analyserar nio musikforskare den klassiska musiken som ett kulturellt och medialiserat samtidsfenomen, från skildringar av dirigenter och operadivor på film till skivomslag och naturfilmer med klassisk musik på Youtube. Vilka föreställningar om klassisk musik är det som sprids i det moderna mediesamhället? Hur formas samtidens förståelse av den klassiska musiken i den digitala tidsåldern? Och i vilken utsträckning reproduceras traditionella idéer om klassisk musik och klassiska musiker?  

Medverkande författare: Åsa Bergman, Thomas Bossius, Johanna Ethnersson Pontara, Cecilia Ferm Almqvist, Sverker Hyltén-Cavallius, Inka-Maria Nyman, Tobias Pontara, Erik Wallrup, Ann Werner