Läkare / patientrelation

På nätterna får man som AT-läkare ansvaret för samtliga patienter på sjukhuset. Man styr skutan på egen hand. En skuta som är helt enorm, och står i lågor, och som man inte fått några egentliga instruktioner om hur man seglar.

När Adam Kay som nybakad läkare tillträder sin AT-tjänst i London börjar ett minst sagt utmanade yrkesliv. 97-timmarsveckor, beslut på liv och död, en ständig ström av kroppsvätskor och sämre betalt än parkeringsmätaren utanför sjukhuset. Det här kommer att göra ont består av hans dagboksanteckningar, hisnande bakom-kulisserna-vittnesmål som får läsare att ömsom skratta, ömsom gråta. Här finns hysteriskt roliga reflektioner, märkliga patientfall, hjärtskärande öden och oroväckande många främmande föremål på fel ställen.

Boken är också ett nödrop inifrån ett krisande sjukvårdssystem, och en gripande skildring av ett läkarliv som en dag blir för mycket.

Adam Kay är en brittisk före detta läkare. Han är i dag verksam som stå-upp-komiker och författare.

"Smärtsamt rolig" Stephen Fry

"Fantastiskt rolig och hjärtekrossande... jag tjöt av skratt, flämtade och kvävdes då och då av skratt... den här boken kanske gör ont, men på ett viktigt och nödvändigt sätt." Times

"Om du är det minsta känslig så rekommenderar jag att du läser den här boken liggande platt på rygg. Mer än en gång på min pendling, när jag rusade igenom Adam Kays otroligt roliga, hjärtekrossande bok, kände jag att knäna började vika sig... vissa inlägg är så roliga att man skrattar alldeles för högt." Daily Telegraph

Möter vi verkligen personer som utsätts för våld i nära relationer överallt i vården? Kan våra egna förutfattade meningar utgöra ett hinder i mötet med dem? Hur kan vi fråga om våld?

Vårdmöten vid våld i nära relationer bidrar till att svara på dessa frågor. Boken synliggör de som söker vård och är, eller har varit, utsatta för våld i nära relationer. Läsaren medvetandegörs om egna förutfattade meningar om våld i nära relationer, vem som kan vara utsatt och tecken på våldets konsekvenser.

Boken belyser mäns våld mot kvinnor, från ungdom till ålderdom, samt utsatthet i särskilt sårbara grupper. Den belyser också våld i samkönade parrelationer och därutöver finns kapitel om bland annat barn som upplever våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning och om mäns våldsutsatthet.

Boken är skriven utifrån klinisk erfarenhet och aktuell forskning. Den utgår från ett fenomenologiskt perspektiv som innebär att människan ses som en helhet där kropp, själ och existens inte kan separeras från varandra. Författaren diskuterar även hur frågan om våld kan ställas och hur svaret kan tas emot. Läsaren får också ta del av levda erfarenheter, såsom de beskrivits i forskningsstudier.

Boken vänder sig till studenter inom olika program inom hälso- och sjukvård samt till yrkesverksamma inom samma sektor.

Om författarenEva Sundborg, leg. sjuksköterska, med.dr, adjunkt på Karolinska institutet, avdelningen för omvårdnad och inriktningsansvarig för distriktssköterskeprogrammet. Hennes forskning handlar om distriktssköterskors och sjuksköterskors beredskap att möta våldsutsatta kvinnor.

Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på.

Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.

Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).

Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.

”Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.”

Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vården här.

Sagt om boken:

”Boken är väl strukturerad, pedagogiskt upplagd och försedd med fylliga fallbeskrivningar inte minst vad gäller mötet mel­lan autister och vården. Boken skulle kunna vara av intresse inte bara för vårdpersonal utan även för var och en som är intresserad av att bättre förstå autister och sig själv i relation till dem.” Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.”Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024

Hela människor handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Perioden är sent 1700-tal till 1924, en tid av revolutionerande förändringar både i tolkningen och hanteringen av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle bemötas. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel som animal magnetism och hypnos men var likafullt avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa har kommit att utformas in i vår tid.   

Boken belyser patientmötet ur behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur påverkades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?   

Med sitt historiska perspektiv öppnar Hela människor för diskussioner kring patientmötets form och betydelse, möjligheter och utmaningar. I grunden handlar det om den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man en människa att bli hel?    

Cecilia Riving är docent i historia vid Lunds universitet och bibliotekarie. Hennes forskning rör bland annat psykisk ohälsa i historisk tid, alternativa strömningar i det sena 1800-talets kunskapskultur samt fantasins roll i läsfrämjande verksamhet för barn och unga.

Bedömning och prioritering av patienters symtom och besvär samt att ge hälso- och sjukvårdsråd utan ett fysiskt möte, ställer höga krav på konsten att samtala, medicinsk kunskap och tekniska färdigheter. Professionella möten på distans ger läsaren en gedigen genomgång av metoder för personcentrerade och patientsäkra samtal samt om utmaningar, fallgropar och risker att vara uppmärksam på. Samtalsmodellen samtalsprocessen, som utvecklats genom beprövad erfarenhet och evidens, är detaljerat beskriven i flera kapitel.

Boken spänner över en bredd av verksamheter och områden som bedömning av allmäntillstånd, akut medicinsk rådgivning, tolksamtal, bedömning av barns och äldres tillstånd, samtal med personer med psykisk ohälsa och rådgivning vid särskilda händelser. Svåra samtal om kriser, suicidalitet eller våldsutsatthet behandlas också. Med hjälp av läraktiviteter, fallbeskrivningar och reflektionsfrågor får läsaren möjlighet att fördjupa sina kunskaper.

I kapp med samhällets tekniska utveckling förändras förutsättningarna för distansrådgivning och den sista delen av boken fokuserar på utveckling, kvalitet och arbetsmiljö samt grundläggande juridiska aspekter.

Boken vänder sig till sjuksköterskor i olika verksamheter och till sjuksköterskestudenter på både grund- och avancerad nivå. Innehållet är lika värdefullt för andra professioner både inom och utanför hälso- och sjukvården samt för personer som arbetar med stödsamtal, som till exempel vid Kvinnofridslinjen.

Sagt om bokenBokens 540 sidor är mycket pedagogiskt skrivna, informativa och innehållsrika för att förmedla kunskap, som kan användas för digitala möten inom vårdsektorn för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter inom grund- och avancerad nivå, men även för andra professioner." Helhetsbetyg 5 av 5, Margareta Fridstjerna, lektör, BTJ-häfte nr 15 2022.

Om författarnaRedaktörer: Marianne Spante är universitetsadjunkt vid Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna samt distriktssköterska och avancerad specialistsjuksköterska.Elisabeth Almgren Eriksson är leg. sjuksköterska, omvårdnadshandledare, utbildare och föreläsare samt metod- och utbildningsansvarig på Inera.

Vad händer när man som läkare själv insjuknar och blir en sårbar patient? I denna bok skriver läkare över sina egna erfarenheter av att bli inlagd och träffa gamla kollegor på andra sidan om operationsbordet. Hur påverkas ens självbild som läkare och hur lyckas man vara ödmjuk inför att behöva förlita sig på andras medicinska expertis?

I tio texter reflekterar lika många läkare över hur det är att gå från en frisk vårdgivare till en sjuk vårdtagare. Och hur man som läkare i konvalescens efter sjukdomen försöker att hitta tillbaka till vardagen.

Med ett förord av läkaren och författaren PC Jersild.

Relationella perspektiv på handledning betonar hur samspelet som uppstår mellan patient och terapeut, och även mellan terapeut och handledare, kan användas för att hjälpa patienten att tillfriskna och terapeuten att utvecklas.

Boken grundar sig på teoretisk litteratur och empirisk forskning som i allt högre grad understryker relationens betydelse för såväl behandling som handledning. Kapitlen i boken tar upp frågor som relationella perspektiv på handledning av individuell psykoterapi, gruppbehandling, arbete med barn och ungdomar, socialt arbete, familjeterapi, läkares arbete, internetbaserade behandlingsinsatser och psykoterapiutbildning.

Relationella perspektiv på handledning vänder sig till personer med olika yrkesbakgrund och teoretiska utgångspunkter och är relevant för alla former av behandlingsarbete där människor möts. Med hjälp av praktiska exempel illustrerar författarna hur relationella perspektiv kan användas och integreras i arbete med utmanande kliniska situationer för att öppna dörrar till förändring.

Om författarnaRedaktörer för boken är Rolf Holmqvist, professor emeritus i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, psykolog och psykoterapeut och David Clinton, docent i psykologisk medicin vid Karolinska Institutet i Stockholm, forskningschef vid Institutt for spiseforstyrrelser i Oslo, psykolog, psykoterapeut och psykoanalytiker.