Den medicinska professionen

Boken, som bygger vidare på den tidigare utgivna Att förstå sin egen utsatthet, är pedagogiskt utformad med empiriska exempel och visar med konkreta verktyg hur yrkesverksamma inom människovårdande yrken kan upptäcka sin egen kompetens. Den hjälper läsaren att reflektera över sin yrkesroll och ger tips på hur man kan träna sin kompetens för att alltmer förstå dess möjligheter och utvecklas i sitt yrke.

Kompetens inom människovårdande yrken inbegriper inte bara den formella kunskap vi har skaffat oss under vår utbildning. Kompetens handlar också om vår förmåga att i mötet med utsatta människor hantera och lösa obekanta situationer, där vi på förhand saknar visshet om vad som ska göras. Det ställer prov på vår kreativitet, fantasi och flexibilitet men utgör också en möjlighet att fördjupa vårt kunnande i det dagliga arbetet.

Hur förhåller sig människovårdande kompetens till vetenskapliga studier och yrkesmässig erfarenhet? Är kompetens bara något som står att finna i böcker, kurser och artiklar om evidensbaserade studier, eller hör den samman med att lära sig av själva arbetet, de många möten jag har med människor i olika utsatta situationer och min förmåga att sammanföra olika upplevelser och erfarenheter till en helhet?

Vem gör bäst: den som läst mest eller jobbat längst, eller finns det ytterligare faktorer som avgör vad som är kompetens i människovårdande yrken?

Frågor som dessa kommer författarna att undersöka, problematisera och söka besvara i boken.

Boken lämpar sig för alla som arbetar med människor i utsatta livssituationer. Den kan användas av den som är yrkesverksam eller under utbildning till socionom, psykolog, psykoterapeut, lärare, sjuksköterska, diakon, präst och liknande kontaktyrken.

Jakob Carlander är leg. psykoterapeut och teologie licentiat.

Andreas Wedeen är leg. psykolog. Båda är verksamma i Linköping.

På nätterna får man som AT-läkare ansvaret för samtliga patienter på sjukhuset. Man styr skutan på egen hand. En skuta som är helt enorm, och står i lågor, och som man inte fått några egentliga instruktioner om hur man seglar.

När Adam Kay som nybakad läkare tillträder sin AT-tjänst i London börjar ett minst sagt utmanade yrkesliv. 97-timmarsveckor, beslut på liv och död, en ständig ström av kroppsvätskor och sämre betalt än parkeringsmätaren utanför sjukhuset. Det här kommer att göra ont består av hans dagboksanteckningar, hisnande bakom-kulisserna-vittnesmål som får läsare att ömsom skratta, ömsom gråta. Här finns hysteriskt roliga reflektioner, märkliga patientfall, hjärtskärande öden och oroväckande många främmande föremål på fel ställen.

Boken är också ett nödrop inifrån ett krisande sjukvårdssystem, och en gripande skildring av ett läkarliv som en dag blir för mycket.

Adam Kay är en brittisk före detta läkare. Han är i dag verksam som stå-upp-komiker och författare.

"Smärtsamt rolig" Stephen Fry

"Fantastiskt rolig och hjärtekrossande... jag tjöt av skratt, flämtade och kvävdes då och då av skratt... den här boken kanske gör ont, men på ett viktigt och nödvändigt sätt." Times

"Om du är det minsta känslig så rekommenderar jag att du läser den här boken liggande platt på rygg. Mer än en gång på min pendling, när jag rusade igenom Adam Kays otroligt roliga, hjärtekrossande bok, kände jag att knäna började vika sig... vissa inlägg är så roliga att man skrattar alldeles för högt." Daily Telegraph

I ett yrke där sekunder kan avgöra liv eller död har Mikael Sandström sett det mesta – från dramatiska räddningsaktioner på operationsbordet till situationer där det enda han kan göra är att hålla någons hand. Som narkos- och intensivvårdsläkare har han lärt sig att alltid vara beredd på det oväntade, oavsett om det handlar om en kungskobra på ett tåg, en landshövding som flyger ur en travsulky eller en födelsedagsfirare som tar ett par Viagra för mycket.

Med en stor dos humor och självdistans berättar han om de mest minnesvärda ögonblicken från sin karriär – de hjärtskärande, de absurda och de helt oförglömliga. Och mellan adrenalinkickarna och de svåra besluten får vi en fascinerande inblick i en värld där allt kan hända – och oftast gör det.

Mikael Sandström är narkos- och akutläkare med över 35 års erfarenhet. Han syns ofta som expert i Nyhetsmorgon i TV4 där han en gång framträdde med kraftig solbränna och kallas därefter Soldoktorn.

Vårdhygien är samlingsnamnet för alla de rutiner och åtgärder som görs för att minska antalet vårdrelaterade infektioner. Enligt forskning borde 30 procent eller fler av de vårdrelaterade infektionerna kunna förebyggas. Vårdhygien hamnar i fokus när spridningen av antibiotikaresistenta bakterier ökar och nya typer av samhällsfarliga epidemiska infektionssjukdomar uppstår.

I boken beskrivs de mikroorganismer som orsakar vårdrelaterade infektioner, principer för antibiotikabehandling, antibiotikaresistenta bakterier, infektionsrisker vid olika typer av behandlingar och ingrepp, förebyggande åtgärder, hur smittspridning går till inom sjukvården, åtgärder för att förhindra smitta, rutiner som ska fungera – som till exempel städning, tvätthantering och desinfektion. Vidare görs en genomgång av hur smittskydd och vårdhygien är organiserat i Sverige, av lagar och förordningar, föreskrifter och allmänna råd och slutligen vart en patient som har synpunkter eller klagomål kan vända sig.

Boken riktar sig till studerande och yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården. Den kan med fördel även läsas av beslutsfattare inom hälso- och sjukvården, journalister och allmänhet för att ge ökad kunskap på området.

Om författarenGöran Hedin är legitimerad läkare, specialist i klinisk mikrobiologi, medicine doktor och även magister i smittskydd och vårdhygien. Han har forskat om laboratoriemetoder för att upptäcka antibiotikaresistens hos bakterier och smittspridningsvägar inom sjukvården.

Sin nuvarande yrkesroll har han inom klinisk mikrobiologi men han har även arbetat som hygienläkare, bland annat på Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. Inom CEN, den europeiska standardiseringsorganisationen, representerar han Sverige som specialist på desinfektionsmedel.

Sagt om boken"En god introduktion till det breda ämnet vårdhygien", menar Jon Edman Wallér, doktorand, ST-läkare i klinisk mikrobiologi och vårdhygien, i Lakartidningen.se 2021-01-18.

"Boken är ytterst genomarbetad och detaljerad. Vissa avsnitt övergår lekmannens nivå men ansatsen och bredden i framställningen i kombination med angelägenhetsgraden gör Vårdhygien till obligatorisk läsning inom vård och omsorg." Helhetsbetyg: 4. Publicerat i BTJ-häftet nr 21, 2020. Skrivet av lektör Matts Lindberg.

Motiverande samtal, MI (motivational interviewing), passar i alla sammanhang när man vill stimulera en annan person att förändra ett beteende. MI-metoden är evidensbaserad och används i dag på hela livsstilsområdet. 

I den här boken får läsaren en lättillgänglig introduktion av MI med teoretisk grund, steg-för-steg-anvisningar för tillämpningen och många praktiska exempel i dialogform. Bokens exempel utgår huvudsakligen från de fyra ohälsosamma levnadsvanor som omfattas av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, samt övervikt: tobaksbruk, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och riskbruk av alkohol.

Denna femte upplaga är anpassad till det delvis nya sätt att pedagogiskt beskriva MI som William R. Miller och Stephen Rollnick har introducerat 2023. Boken innehåller en särskild del för psykiatrin. Den beskriver även tillämpning av MI vid samtal med människor som av olika skäl har svårigheter att förstå och kommunicera. 

MI – Motiverande samtal – praktisk handbok för hälso- och sjukvården vänder sig till praktiker inom hälso- och sjukvård och friskvård samt till studerande på vårdutbildningar.

Författaren Barbro Holm Ivarsson, leg. psykolog, är medlem i International Motivational Interviewing Network of Trainers (MINT). Hon har under lång tid varit konsult och utbildare på MI-området och är författare till många böcker, filmer och utbildningsprogram om MI.

Sagt om boken:

"Lättfattligt och inspirerande om att använda MI i psykiatrin – ett gott tillskott till samtalet som utgör basen för all behandling." /Jill Taube, psykiatriker, konsult, aktiv i Svenska Läkaresällskapets arbete med implementering av Socialstyrelsens riktlinjer.

"Jag vill varmt rekommendera boken som den bästa handboken i MI. Mina kursdeltagare uppskattar mycket att den är lättläst och praktisk. Så bra kapitel om MI vid samtal med psykiskt sjuka, och mycket efterfrågat och välbehövligt!" /Yvonne Bergmark Bröske, leg. sjuksköterska, konsult, lärare i MI, medlem i MINT.

"Typsamtalen är intressanta, motsträviga situationer känns igen, men här får man patienten med sig. Det är en trivsam och mycket användbar bok, som också används som kursbok. [...] MI-tekniken är lätt att introducera i den kliniska verksamheten, och boken kan varmt rekommenderas. Helhetsbetyg: 5." /Per Björgell, BTJ-häftet nr 5 2024

Goda kunskaper om kliniska färdigheter är en grundläggande förutsättning för sjuksköterskans uppdrag att ge god och patientsäker vård. Med teoretisk bakgrund och stegvisa anvisningar om genomförande ger Sjuksköterskans kliniska färdigheter kunskap om och förståelse för hur vanligt förekommande kliniska moment förbereds och genomförs.

Boken ger läsaren möjlighet att utveckla sina kliniska färdigheter och ger studenter bättre förutsättningar att klara lärandemålen i kliniska färdigheter och på verksamhetsförlagd utbildning. Kapitlens pedagogiska struktur och bilder underlättar inlärning och lägger grunden till att arbeta systematiskt, evidensbaserat och patientsäkert. De kliniska momenten inkluderar bland annat blodprovstagning, sondbehandling, kateterisering av urinblåsan, sugning av övre luftvägar samt hantering av centrala och perifera infarter.

Den här boken riktar sig främst till studenter på sjuksköterskeprogrammet, men även till andra studenter och yrkesverksamma inom vård och omsorg.

Komplettera med frågespelet Sjuksköterskans kliniska färdigheter för att på ett pedagogiskt och roligt sätt repetera bokens innehåll. Spelet består av 600 frågor och svar.

Om författarnaMonica Bergqvist är leg. sjuksköterska och med.dr i medicinsk vetenskap. Hon arbetar som kursansvarig på sjuksköterskeprogrammet vid Karolinska institutet och på Akademiskt primärvårdscentrum med fortbildning.

Ingela Lennström är leg. sjuksköterska och fil.mag. i vårdpedagogik. Hon har lång erfarenhet från avancerad hemsjukvård och arbetar som adjunkt på sjuksköterskeprogrammet vid Karolinska institutet.

Att arbeta med människor i en utsatt situation är också att ställas inför sin egen utsatthet. Den här boken belyser psykologiska och existentiella teorier och aspekter av de yrkesverksammas utsatthet inom människovårdande yrken.

Boken är pedagogiskt utformad med empiriska exempel och visar med konkreta verktyg hur yrkesverksamma inom människovårdande yrken kan möta andras utsatthet. Den hjälper läsaren att reflektera över sin yrkesroll och ger tips på hur man kan vända utsattheten till en yrkesstolthet.

Boken lämpar sig för alla som arbetar med människor i utsatta livssituationer. Den kan användas av den som är yrkesverksam eller under utbildning till socionom, psykolog, psykoterapeut, lärare, sjuksköterska, diakon, präst och liknande kontaktyrken.

Om författarnaJakob Carlander är leg. psykoterapeut och teologie licentiat. Andreas Wedeen är leg. psykolog. Båda är verksamma i Linköping.

Sagt om boken"Texterna i boken belyser på ett utmärkt sätt de problem som möter personal inom kontaktyrken, men ger också lösningsinriktade förslag för att vända utsattheten. Boken, som är lättläst och pedagogisk, vänder sig till alla som arbetar med människor i utsatta situationer." Lektör Margareta Fridstjerna, BTJ-häftet nr 16, 2019.

Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på.

Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.

Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).

Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.

”Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.”

Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vården här.

Sagt om boken:

”Boken är väl strukturerad, pedagogiskt upplagd och försedd med fylliga fallbeskrivningar inte minst vad gäller mötet mel­lan autister och vården. Boken skulle kunna vara av intresse inte bara för vårdpersonal utan även för var och en som är intresserad av att bättre förstå autister och sig själv i relation till dem.” Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri, mars 2025

”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.”Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024

Möter vi verkligen personer som utsätts för våld i nära relationer överallt i vården? Kan våra egna förutfattade meningar utgöra ett hinder i mötet med dem? Hur kan vi fråga om våld?

Vårdmöten vid våld i nära relationer bidrar till att svara på dessa frågor. Boken synliggör de som söker vård och är, eller har varit, utsatta för våld i nära relationer. Läsaren medvetandegörs om egna förutfattade meningar om våld i nära relationer, vem som kan vara utsatt och tecken på våldets konsekvenser.

Boken belyser mäns våld mot kvinnor, från ungdom till ålderdom, samt utsatthet i särskilt sårbara grupper. Den belyser också våld i samkönade parrelationer och därutöver finns kapitel om bland annat barn som upplever våld i hemmet, personer med funktionsnedsättning och om mäns våldsutsatthet.

Boken är skriven utifrån klinisk erfarenhet och aktuell forskning. Den utgår från ett fenomenologiskt perspektiv som innebär att människan ses som en helhet där kropp, själ och existens inte kan separeras från varandra. Författaren diskuterar även hur frågan om våld kan ställas och hur svaret kan tas emot. Läsaren får också ta del av levda erfarenheter, såsom de beskrivits i forskningsstudier.

Boken vänder sig till studenter inom olika program inom hälso- och sjukvård samt till yrkesverksamma inom samma sektor.

Om författarenEva Sundborg, leg. sjuksköterska, med.dr, adjunkt på Karolinska institutet, avdelningen för omvårdnad och inriktningsansvarig för distriktssköterskeprogrammet. Hennes forskning handlar om distriktssköterskors och sjuksköterskors beredskap att möta våldsutsatta kvinnor.

Döden har alltid varit en naturlig del av livet. I de allra flesta samhällen har döden haft en central betydelse och på olika sätt bearbetats och hanterats kollektivt genom ritualer, traditioner och religion. I vårt moderna samhälle har döden förflyttats till institutioner som äldreboenden och sjukhus med en medikaliserad syn på döendet. För många äldre innebär döden slutet på en ålderdom präglad av ensamhet och tristess.

Hur blev det så här? Går det att närma sig döden på ett sätt som både känns värdigt och humant? Det är de centrala frågorna i läkaren och forskaren Björn Fagerbergs tvärvetenskapliga utblick över hur vi i dagens samhälle hanterar livets slutskede. Genom att erkänna livsslutet som en existentiellt viktig del av livet kan vi fostra en kultur där vi är öppna för att tala med varandra om döden på ett nytt sätt. Utifrån discipliner som medicin, sociologi, psykologi och filosofi argumenterar Björn Fagerberg för varje människas rätt till en personlig död.

Hela människor handlar om mötet med patienten i behandling av psykisk ohälsa. Perioden är sent 1700-tal till 1924, en tid av revolutionerande förändringar både i tolkningen och hanteringen av psykiskt lidande. En rad behandlingstraditioner växte fram, var och en med sina egna teorier om vad sjukligheten kunde bero på och hur den skulle bemötas. Några traditioner lever kvar i dag, som allmänmedicin, psykiatri, neurologi och psykoterapi. Andra har glidit in i historiens dunkel som animal magnetism och hypnos men var likafullt avgörande för hur behandlingen av psykisk ohälsa har kommit att utformas in i vår tid.   

Boken belyser patientmötet ur behandlarnas perspektiv. Hur uppfattade de sin relation till patienten? Hur påverkades deras terapeutiska ideal av spirande vetenskapliga ambitioner och revirmarkering mot andra behandlingstraditioner? Hur såg de på sin egen roll i mötet? Hur såg de på patienten?   

Med sitt historiska perspektiv öppnar Hela människor för diskussioner kring patientmötets form och betydelse, möjligheter och utmaningar. I grunden handlar det om den ständigt aktuella frågan: Hur hjälper man en människa att bli hel?    

Cecilia Riving är docent i historia vid Lunds universitet och bibliotekarie. Hennes forskning rör bland annat psykisk ohälsa i historisk tid, alternativa strömningar i det sena 1800-talets kunskapskultur samt fantasins roll i läsfrämjande verksamhet för barn och unga.

“Efter att vi gjort ett stort antal intervjuer, läst in oss på patientjournalerna och plöjt igenom den vetenskapliga litteraturen, var vi mogna att möta huvudpersonen själv. I maj 2016 träffade vi Paolo Macchiarini i ett sammanträdesrum en trappa upp vid korsningen av Hantverkargatan och Scheelegatan på Kungsholmen.”

Kjell Asplund skildrar ett dussintal av vår tids mest flagranta bedragare inom läkarvetenskapen, bland dem kirurgen Paolo Macchiarini, psykologen Diederik Stapel och entreprenören Elizabeth Holmes. Han visar på svårigheterna att tidigt känna igen fusk, hur fuskarens förslagenhet ofta är förknippad med en karismatisk personlighet, tränger in i fuskets drivkrafter och lyfter fram visselblåsarnas och fuskjägarnas avgörande kurage.

Fuskarna är skriven från vetenskapens innersta rum. Personlig och erfarenhetsbaserad, oupphörligt förbluffande och spännande, en läkarens och ämbetsmannens egen true crime. Dess viktigaste fråga är: Hur kan vi skydda forskningen från bedragare och bevara allmänhetens tilltro till läkarvetenskapen?

Reflektion är ett verktyg för att knyta samman teori och praktik genom de erfarenheter vi gör. Det är också en strategi för ett livslångt lärande. Målet är att utveckla ett gott yrkesmässigt omdöme för att kunna fatta väl underbyggda beslut. Det handlar om att förändra vårt sätt att tänka och att lära oss om vilka vi är som människor och medmänniskor, som yrkesverksamma och kollegor.  Författaren visar hur reflektion stimulerar till lärande och förändring i den praktiska vardagen på en mer komplex nivå än vad som sker i ett dagligt samtal eller vid erfarenhetsutbyten i exempelvis rapporter eller undervisning. Detta har betydelse både för den enskilda individen och för arbetsplatsen. Innehållet kan knytas till kärnkompetenserna för alla som arbetar inom vård och omsorg: personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Boken är avsedd som ett verktyg och en hjälp i att reflektera över professionella kunskaper, erfarenheter och egenskaper. Kristin Bie har tidigare arbetat som universitetslektor vid Høgskulen på Vestlandet och som konsult inom kommunal vård och omsorg. Hon har lång erfarenhet av undervisning och vägledning av studenter, liksom fortbildning av anställda inom vården.

Översättning: Birgitta Önnerfält Fackgranskning: Maria Christidis, lektor i omvårdnad på Röda Korsets högskola i Stockholm och leg. sjuksköterska.  

Boken tar upp frågor som de flesta läkare brottas med dagligen, t.ex. hur hen ska hantera sin egen osäkerhet och ofullkomlighet. Kapitlen inleds med en glimt från verkligheten och handlar om patient-läkarrelationen, den evidensbaserade medicinens nödvändighet, etiska och ledarskapsteoretiska frågor m.m.

Kapitlen avslutas med frågor som läsaren kan reflektera över eller samtala kring med andra. Boken tar upp frågor som de flesta läkare brottas med dagligen, t.ex. hur hen ska hantera sin egen osäkerhet och ofullkomlighet.

Boken vänder sig till både läkarstudenter och erfarna läkare som själva eller i samtal med kollegor önskar reflektera över den egna yrkesrollen.

Om författarenEmmanuel Bäckryd är docent och universitetslektor vid Linköpings universitet. Han är specialist i anestesi och intensivvård samt smärtlindring och överläkare vid Smärt- och rehabiliteringscentrum, Region Östergötland.

Sagt om boken"Denna bok borde läsas om och om igen, på alla läkarutbildningar och i alla läkargrupper, den tillför väldigt mycket och rekommenderas varmt." Helhetsbetyg: 5 av 5. Publicerat i BTJ-häftet nr 14, 2021. Lektör Per Björgell.