Camilla Frostell – översättare

"en imponerande, väl undersökt och framför allt djupt mänsklig framställning." Btj

Den etniska rensningen av finska folkgrupper under Stalins terror 1937–38 var länge hemlig och bortglömd. Massdeportation drabbade Ingermanlands finsktalande befolkning, den i särklass största finska språkgruppen i Sovjet. Hänsynslös förföljelse drabbade också röda flyktingar från Finland, överlöpare och amerikafinländare. Totalt bortfördes över 100 000 människor från områdena nära den finska gränsen till Sibirien, Kolahalvön och andra avlägsna delar av Sovjetunionen.

Finska öden under Stalins utrensningar bygger på en mängd intervjuer, brev, arkivdokument, memoarer och unika fotografier.

ANNI REUTER är doktor i sociologi och arbetar som forskare vid Helsingfors universitet. I sin avhandling studerade hon deportationen av ingermanländska finländare i Sovjetunionen. I Finska öden under Stalins utrensningar utgår hon från sin egen släkts skoningslösa historia.

»Boken utvidgas från en familjehistoria till att omfatta hela de ingermanländska finnarnas historia, som är mycket dåligt känd för oss, trots att de ingermanländska finnarna var den överlägset största finska gruppen i Sovjetunionen, betydligt större än avhopparna och de röda finländarna.« Helsingin Sanomat

"Sommarens underbaraste läsning" Jenny Lindh, DN

"Vilken sällsynt pärla till läsupplevelse! Och jag tänker lite vemodigt att hädanefter kommer alla andra böcker att kännas som meningslösa tidsfördriv." Kerstin Westin, Alingsås Tidning

Vad kan en fyrtioårig barnlös kvinna göra med sitt liv? Gå i historiska kvinnors fotspår: orädda upptäcktsresande, begåvade författare och passionerade konstnärer.

Mia Kankimäki säger upp sig från sitt jobb och hyr ut lägenheten för att resa till Tanzania och följa Karen Blixen; hon reser till Japan för att se hur den världsberömda konstnären Yayoi Kusama lever. I Florens söker hon bortglömda renässanskonstnärer på Uffizierna. Kankimäki inspireras av äldre tiders äventyrare, som Nellie Bly, amerikanskan som 1890 reste jorden runt på 72 dagar med bara en handväska. Om de här kvinnorna klarade sig i världen för hundra år sedan, varför inte hon?

Kvinnor jag tänker på om natten är dels reseberättelse, dels självbiografi, hejdlös kvinnohistoria och en bok för alla som någonsin velat resa till de platser de läst om.

*Vinnare av Kalevi Jäntti-priset **Vinnare av Unga Aleksis-priset**Vinnare av Finlands Fantasy & Scifi-pris**Nominerad till Arthur C. Clarke Award**Nominerad till Philip K. Dick Award**Nominerad till Golden Tentacle Award**Nominerad till The Premio Salerno Libro D 'Europa*»Konstnärligt fullmogen debutroman.« | Ragnar Strömberg, Göteborgs-Posten»Debutanten Emmi Itäranta berättar med ett allvarsamt, stillsamt språk, lika uppfriskande som ett glas källvatten.« | Lotta Olsson, DN Den globala uppvärmningen har förändrat världen geografiskt och politiskt. Krig utkämpas om vatten, och Kina har tagit makten över Europa. Också över Skandinaviska Unionen, som ockuperats av den mäktiga staten Nya Qian.Här, långt uppe i norr, går sjuttonåriga Noria Kaitio i lära för att bli temästare, samma befattning som hennes far haft före henne. Det medför stort ansvar och djupa hemligheter. Bara temästaren känner till var de dolda vattenkällorna finns. Som den naturliga källa Norias far har hand om - källan som förser hela Norias by med vatten.Men hemligheter förblir sällan hemligheter. När Norias far dör börjar armén övervaka både Noria och hennes by. Och när vatten i allt högre grad blir en bristvara tvingas Noria välja mellan att slåss och att skydda sig själv, mellan kunskap och släktband.EMMI ITÄRANTA [f. 1976] är en finsk författare bosatt i Canterbury i England. Minnet av vatten har belönats med både Kalevi Jäntti-priset och Nuori Aleksis-priset och gjort succé världen över. Minnet av vatten är Emmi Itärantas debut. En engagerande, lyrisk och intensiv roman om en framtid som ter sig alltmer möjlig. Filmrättigheterna har sålts till produktionsbolaget Bufo, filmen kommer att regisseras av Saara Saarela och utspela sig i ett futuristiskt Lappland.

»Detta är inte bara en bra bok, den är helt enkelt lysande, faktum är att den är helt fantastisk när jag tänker efter. Läs den och du blir berikad!« Betyg 5 av 5 | Daniel Gunnarsson, LitteraturMagazinet

»Itäranta behärskar konsten att flyhänt teckna en annan värld och låta den samspela med och förstärka berättelsens budskap på ett sätt som få förutom Le Guin tidigare lyckats med.« Betyg 4 av 5 | Karin Alvehus, BTJ»Minnet av vatten är en enastående debut, som genast får mig att längta efter fler böcker av Emmi Itäranta.« | I Heart Fantasy»Och språket, det flyter och dansar likt vattnet självt.« | Hyllan»Emmi Itärantas lyriska stil gör hennes dystopiska berättelse till ett vackert utforskande av miljöetik och ritualens makt.« | The Washington Post»En poetisk och melankolisk debut.« | Adam Roberts, The Guardian»En känslomässigt nyan­serad studie i moral, som hämtar sin spänning från kärlek, svåra val, och de spår vi alla lämnar efter oss på jorden.« | Helsingin Sanomat»Spännande och välskrivet.« | Boklus

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

En roman om evigt krig, omöjlig kärlek och lögnerna som gör historier kraftfulla.

Det är 1990-tal och diktaturen i Albanien har störtats. När samhället faller samman bestämmer sig två unga män för att ta den snåriga vägen genom Europa. Ett par decennier senare får vi stifta bekantskap med en ung man som tar nya skepnader för varje stad han flyr till. Var går gränsen, hur mycket kan man offra innan man utplånar sig själv?

Tiranas hjärta nominerades till National Book Award, långlistades till International Dublin Literary Award och var på korta listan till Premio Salerno Libro d Eur.

Kriget rasar i det forna Jugoslavien. I en småstad i Finland gör Emine sitt bästa för att samla ihop spillrorna av en brusten familj – för vem skulle annars göra det? Min katt Jugoslavien erhöll Internationaler Literaturpreis, samt Helsingin Sanomats litteraturpris för bästa debut.

En märklig, kuslig och unik skildring av flyktingskap och längtan New York Times Book Review

Ellen Thesleff (1869–1954) var en av Finlands första expressionister och hör till Nordens mest framstående målare. Hon var en modig visionär och banbrytare i en tid då den moderna världen gjorde sitt intåg. Thesleff var också en kosmopolit som kände sig hemma i såväl Finland som i Paris och Florens. Hanna-Reetta Schreck är den första som fördjupat sig i Thesleffs hela omfattande brevväxling och genom den får vi ta del av konstnärens fascinerade historia. Boken ger också inblick i Thesleffs mångfasetterade konst och ett stort antal av de viktigaste verken ingår, liksom fotografier som belyser privatlivet. 

Översättning från finska: Camilla Frostell

Utges i samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.

När Viljas far dör 2011 hittar hon en hög med brev från någon som heter Margot. Under tiden hennes familj levde i Östberlin på 1980-talet hade fadern en hemlig passionerad relation med denna okända kvinna. Vem är hon? Och var hon anledningen till att föräldrarna skilde sig?

Vilja bestämmer sig för att leta upp Margot och återvänder till Berlin. Den förvandlade staden väcker liv i en del minnen, men de viktigaste verkar undfly henne. Sökandet efter Margot trasar sönder allt hon trodde sig veta om sina föräldrar och sin barndom.

Det här är en fascinerande debutroman om minnets skörhet och tystnadens makt. Din Margot är lika spännande som en thriller, men framför allt är det en roman om en ideologis död och kärlekens kraft.

Militärhistorien är bräddfylld med berättelser om nedbrända krigszoner, leråkrar, ruinstäder och djungler. Men i stort sett bara ett betydelsefullt slag har utspelat sig i ödemarken kring en landsväg, omgärdad av isiga skogar och midjedjup snö, under långa mörka vinternätter enbart upplysta av månskenet. Vid Raatevägen nära den ryska gränsen i mellersta Finland inringade och utplånade finländarna två fastfrusna, tungt utrustade och numerärt överlägsna sovjetiska divisioner under finska vinterkriget (1939 1940). Världsmedierna rapporterade snart om den osannolika framgången. Hur uppfattades blodbadet av fotsoldaterna på den finska och den sovjetiska sidan? I den prisbelönta Döden vid Raatevägen skildras det ofantliga kaoset som det stora slaget ledde till, där huvudrollerna inte spelades av militära befälhavare utan av helt vanliga soldater som kämpade i ett nedfruset helvete . 

TEEMU KESKISARJA (f. 1971) är en av de mest lästa finska historikerna och jämförs med såväl Antony Beevor som Peter Englund. Keskisarja har skrivit en rad prisbelönta böcker om olika historiska skeenden och arbetar som adjungerad professor vid Helsingforsuniversitet. 

"Tyngdpunkten ligger på skildringen av den enskilde soldatens erfarenheter hämtade från brev och dagböcker och inte minst från nertecknade intervjuer med soldater, officerare och civilpersoner, som var vittne till händelseförloppen. Berättelsen ger fasansfulla närbilder." Ölandsbladet 

"Genom att han fokuserar på människor och talande detaljer har det blivit en mycket läsvärd skildring. Författaren har inte utan skäl jämförts med Peter Englund och Antony Beevor, även om stilen är något annorlunda." Östra Småland

"Den osannolika segern och finnarnas oortodoxa stridsmetoder blev omedelbart till världshistoria och har behandlats i mängder av böcker och skrifter. Trots det tillför Teemu Keskisarjas bok något nytt. Genom en djupdykning i arkiven låter han vanligt folk komma till tals med talande detaljer om de extremt hårda stridsförhållandena på båda sidor om fronten." Nerikes Allehanda

April 1995. Arsim är 22 år och nygift, student vid Pristinas universitet i Kosovo. För att kunna ta sin universitetsexamen ligger han lågt; fientligheten mot albaner är omfattande på denna plats, i denna tid. På ett kafé möter han en ung man som heter Milos, som är serb. Den dagen förändras allt för dem båda, och inom en vecka uppnås två milstolpar i Arsims äktenskap: hans fru meddelar att hon är gravid med deras första barn och han inleder ett hemligt parallelliv.Efter denna febriga inledning får Arsims och Milos affär ett abrupt slut i och med krigets utbrott, som tvingar Arsims begynnande familj på flykt utomlands, medan den ängsliga Milos dras in i en mörk, nedåtgående spiral, som fångas i kaotiska dagboksinlägg.Många år senare deporteras Arsim tillbaka till Pristina, efter en fängelsevistelse. Han är ensam och utan hopp, verkligheten som han känt den är i spillror. Det får honom att ifrågasätta sitt tidigare liv i grunden. Vad var det egentligen som hände honom, som hände dem? Hur mycket kan man utstå, och förlåta?Sammanslingrad med deras historia är myten om en demonisk orm, Bolla: den övernaturliga berättelsen ger Arsim och Milos ett språk för att reflektera över vad det är de en gång hade. På lysande prosa och med precis iakttagelseförmåga har Pajtim Statovci skapat en obönhörlig roman om begär, förödelse, intimitet och om krigets skilda fronter.

"”I samma flod” är lika ruskig som klargörande läsning. Sofi Oksanen lyssnar – och tittar aldrig bort. Hon är utan tvekan en av vår tids viktigaste röster." Jan Eklund, Dagens Nyheter

"I en tid där Ukrainas kamp hamnat i medieskugga och det internationella stödet vacklar är den omistlig." Amanda Svensson, Sydsvenskan

"Ni märker att jag inte kan sluta citera – det är för att allt i denna bok måste läsas." Agnes Lidbeck, GP

I april 2023 medverkade Sofi Oksanen på Svenska Akademiens konferens ”Tanke och sanning under press” med ett uppmärksammat anförande om kriget i Ukraina. I essän I samma flod utvecklar hon resonemanget i bokform. Under Putin har försvagandet av kvinnors rättigheter varit en målmedveten strategi. Verktygen är desinformation och propaganda, sexuellt våld i krig och en auktoritär lagstiftning. Sofi Oksanen tecknar en ögonöppnande bild av hur misogynin blivit ett alltmer effektivt vapen i diktatorernas och imperialisternas tjänst.

"Sommarens underbaraste läsning" Jenny Lindh, DN

"Vilken sällsynt pärla till läsupplevelse! Och jag tänker lite vemodigt att hädanefter kommer alla andra böcker att kännas som meningslösa tidsfördriv." Kerstin Westin, Alingsås Tidning

Vad kan en fyrtioårig barnlös kvinna göra med sitt liv? Gå i historiska kvinnors fotspår: orädda upptäcktsresande, begåvade författare och passionerade konstnärer.

Mia Kankimäki säger upp sig från sitt jobb och hyr ut lägenheten för att resa till Tanzania och följa Karen Blixen; hon reser till Japan för att se hur den världsberömda konstnären Yayoi Kusama lever. I Florens söker hon bortglömda renässanskonstnärer på Uffizierna. Kankimäki inspireras av äldre tiders äventyrare, som Nellie Bly, amerikanskan som 1890 reste jorden runt på 72 dagar med bara en handväska. Om de här kvinnorna klarade sig i världen för hundra år sedan, varför inte hon?

Kvinnor jag tänker på om natten är dels reseberättelse, dels självbiografi, hejdlös kvinnohistoria och en bok för alla som någonsin velat resa till de platser de läst om.

En familj som ryckts upp med rötterna, en omöjlig kärlek och en mycket märklig katt.

Vi följer Emine som ser tillbaka på sin uppväxt i det forna Jugoslavien, och hennes nu vuxna son Bekim som växt upp i ett kallt och avvisande Finland. Ett möte med en katt i en bar leder Bekim in på en omtumlande resa genom lager på lager av det förflutna.

Min katt Jugoslavien erhöll Helsingin Sanomats litteraturpris för bästa debut samt Internationaler Literaturpreis.

”En märklig, kuslig och unik skildring av flyktingskap och längtan”New York Times Book Review

Natalia börjar gå i terapi för att få hjälp med sitt sexliv. Hon har haft många sexuella partners, men relationerna tycks aldrig hålla särskilt länge. Varför är det så långt mellan fantasi och verklighet i Natalias liv?Det står klart redan vid första mötet med terapeuten att Natalia inte tänker följa den traditionella psykoterapins regler. Varje veckas möte blir till en blandning av konst, filosofi, litteratur, barndomsminnen, och erotiska övningar - som behandlingsmetod. Sakta men säkert släpper Natalia alla sina hämningar och hon börjar uppskatta terapin - kanske lite för mycket?Min vän Natalia är en roman som vill dekonstruera samtidens självhjälpslitteratur och kör dessutom den autofiktiva traditionen ända in i kaklet. Romanen frågar sig vad som finns kvar i det fördolda när allt är belyst. En annan röd tråd är frågan om makt. Vem är det egentligen som styr terapin - terapeuten eller Natalia? Och vem av dem är romanens sanna berättare?

"Sommarens underbaraste läsning" Jenny Lindh, DN

"Vilken sällsynt pärla till läsupplevelse! Och jag tänker lite vemodigt att hädanefter kommer alla andra böcker att kännas som meningslösa tidsfördriv." Kerstin Westin, Alingsås Tidning

Vad kan en fyrtioårig barnlös kvinna göra med sitt liv? Gå i historiska kvinnors fotspår: orädda upptäcktsresande, begåvade författare och passionerade konstnärer.

Mia Kankimäki säger upp sig från sitt jobb och hyr ut lägenheten för att resa till Tanzania och följa Karen Blixen; hon reser till Japan för att se hur den världsberömda konstnären Yayoi Kusama lever. I Florens söker hon bortglömda renässanskonstnärer på Uffizierna. Kankimäki inspireras av äldre tiders äventyrare, som Nellie Bly, amerikanskan som 1890 reste jorden runt på 72 dagar med bara en handväska. Om de här kvinnorna klarade sig i världen för hundra år sedan, varför inte hon?

Kvinnor jag tänker på om natten är dels reseberättelse, dels självbiografi, hejdlös kvinnohistoria och en bok för alla som någonsin velat resa till de platser de läst om.

När Viljas far dör 2011 hittar hon en hög med brev från någon som heter Margot. Under tiden hennes familj levde i Östberlin på 1980-talet hade fadern en hemlig passionerad relation med denna okända kvinna. Vem är hon? Och var hon anledningen till att föräldrarna skilde sig?

Vilja bestämmer sig för att leta upp Margot och återvänder till Berlin. Den förvandlade staden väcker liv i en del minnen, men de viktigaste verkar undfly henne. Sökandet efter Margot trasar sönder allt hon trodde sig veta om sina föräldrar och sin barndom.

Det här är en fascinerande debutroman om minnets skörhet och tystnadens makt. Din Margot är lika spännande som en thriller, men framför allt är det en roman om en ideologis död och kärlekens kraft.

När Viljas far dör 2011 hittar hon en hög med brev från någon som heter Margot. Under tiden hennes familj levde i Östberlin på 1980-talet hade fadern en hemlig passionerad relation med denna okända kvinna. Vem är hon? Och var hon anledningen till att föräldrarna skilde sig?

Vilja bestämmer sig för att leta upp Margot och återvänder till Berlin. Den förvandlade staden väcker liv i en del minnen, men de viktigaste verkar undfly henne. Sökandet efter Margot trasar sönder allt hon trodde sig veta om sina föräldrar och sin barndom.

Det här är en fascinerande debutroman om minnets skörhet och tystnadens makt. Din Margot är lika spännande som en thriller, men framför allt är det en roman om en ideologis död och kärlekens kraft.

Elin Danielson-Gambogi (1861–1919) hörde till de skickligaste konstnärerna under den finska konstens guldålder. Hon var egensinnig, emanciperad, bohemisk, älskade storstädernas myller och nya upplevelser och var obrydd om konventionerna i det borgerliga samhället. Konstnärskapet och konstnärsvännerna var hennes allt. Särskilt viktigt var umgänget och friluftsmåleriet i konstnärskolonin i åländska Önningeby dit hon återvände år efter år. I Paris och Bretagne upptäckte Elin ljuset, naturalismen och realismen. Men hon avbildade ofta sådant som inte ansågs lämpligt, i synnerhet väckte hennes fördomsfria och djärva skildringar av kvinnor uppmärksamhet.

I Florens blev Elin bekant med den yngre generationen italienska konstnärer och hon förälskade sig i den betydligt yngre blivande maken Raffaello Gambogi, också han konstnär. Livet i Italien kom att innehålla en hel del både framgångar och tragik. På tröskeln till ett internationellt genombrott och precis när hon hade lyckats övertyga sin italienska omgivning om sin begåvning hamnade äktenskapet in i en djup kris. Och med det förödande första världskriget bröts så småningom kontakten till Finland och Elin och hennes konst glömdes bort i decennier. Varför gick det så?

Salla Leponiemi skriver i den första mer omfattande biografin om Elin Danielson-Gambogi inkännande om hennes händelserika liv och passion för konstnärskapet. Elins ovanliga historia blir levande med hjälp av en stor mängd efterlämnad korrespondens och i de många konstverken i boken får vi följa de strömningar och spår som påverkade Elin och blev hennes signum.

Salla Leponiemi är konsthistoriker och sångerska bosatt i Florens. Biografin om Elin Danielson-Gambogi utkom på finska 2021 (Gummerus).

Allt ett under är Juha Itkonens autofiktiva roman om livet när det är som skörast, och om hur vardagen måste fortsätta även om man lever i ett undantagstillstånd. 

Livet för familjen på fyra personer är fyllt av vanlig vardag. Sönernas skola och föräldrarnas arbete, han som författare, hon som start up-företagare, fyller dagarna. Men graviditeten med det tredje barnet sker inte på förväntat sätt, och föräldrarna ställs inför ett omöjligt val: Ska de behålla barnet eller inte? Till läkarnas etik hör inte att avgöra om graviditeten borde avbrytas. Det är föräldrarna som måste ta beslutet, framförallt mamman. Parrelationen ansträngs.

Bara ett knappt år senare befinner sig föräldrarna på akutavdelningen igen under helt andra omständigheter. Ett tvillingpar föds alldeles för tidigt. De små liven, ett kilo var, är beroende av sjukhusets personal och syrgas, och familjen befinner sig återigen i ett kaotiskt tillstånd där allas krafter hotar att ta slut.

Livet är oförutsägbart och skört, men samtidigt starkt och unikt.    

En roman om evigt krig, omöjlig kärlek och lögnerna som gör historier kraftfulla.

Det är 1990-tal och diktaturen i Albanien har störtats. När samhället faller samman bestämmer sig två unga män för att ta den snåriga vägen genom Europa. Ett par decennier senare får vi stifta bekantskap med en ung man som tar nya skepnader för varje stad han flyr till. Var går gränsen, hur mycket kan man offra innan man utplånar sig själv?

Tiranas hjärta nominerades till National Book Award, långlistades till International Dublin Literary Award och var på korta listan till Premio Salerno Libro d’Eur.