Visar resultat för..."stad eld"

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i engelsk utgåva.

Maja Fjæstad var en mångkunnig konstnär och god representant för den generation konstnärer som i Arts & Crafts-rörelsens efterföljd på olika sätt arbetade för ett bättre och vackrare samhälle. Hon var en modern kvinna, ofta före sin tid. Som medarrangör av en rad utställningar och grundare av Arvika Konsthantverk betydde hon dessutom mycket för andras framgångar. Det konstnärliga kombinerades med entreprenörskap på ett sätt som känns samtida än idag.

Maja blev som nittonåring antagen på Konstnärsförbundets skola, som en av de första kvinnliga eleverna. Där träffade hon de blivande medlemmarna av Rackstadkolonin, Fritz Lindström och Björn Ahlgrenson. Några år senare blev hon presenterad för konstnären Gustaf Fjæstad som sedan blev hennes man. Hon var då en välutbildad yrkeskvinna på god väg att etablera sig i arbetslivet, och arbetade med måleri, textil, grafik och formgivning.

1898 flyttade paret Fjæstad till Taserud utanför Arvika där de fick låna skulptören Christian Erikssons nybyggda hus med ateljé, Oppstuhage. Genom flytten till Värmland fick Maja Fjæstad möjligheter att ge sig i kast med nya tekniker och uppdrag.

Rackstad med omnejd är kanske det tydligaste exemplet på en plats där konstnärerna sida vid sida med hantverkarna och med ömsesidig respekt för varandra lever upp till den vision som Arts & Crafts-rörelsen gjort till sitt signum.

Boken presenterar ett rikt urval av Majas Fjæstads konstnärskap, där hon gjorde verklighet av tidens tanke; att låta konsten och livet gripa in i varandra.

Maja Fjæstad deltog i många utställningar genom åren runt om i Sverige, i de nordiska grannländerna, USA och England. Som ung ställde hon ut med Konstslöjdanstalten och på Konstnärsförbundets vår- och höstutställningar i Stockholm liksom i de nordiska grannländerna. Hon deltog på de stora svenska utställningarna, som Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897, konstindustriutställningen i Stockholm 1909, Baltiska utställningen i Malmö 1914 och Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Maja och Gustaf Fjæstad ställde också ut tillsammans runt om i Sverige och på 1920-talet gjordes en turné i England. Även i USA visas Maja Fjæstads träsnitt.  

Boken ges ut i samband med Rackstadmuseets jubileumsutställning om Maja Fjæstad 2023. Det är 150 år sedan konstnären föddes och samtidigt firas att Rackstadmuseet fyller 30 år.

Döden är människans grundvillkor, våra rädslors fixpunkt och förutsättningen för våra strävanden. Idéer om döden präglar alla kulturer och har gett upphov till såväl världsreligioner som lokala myter. I sekulära miljöer är dödens tillvaro dock mer undanskymd. Livsförlängande åtgärder har ersatt tanken om döden som meningsfull i sig eller en passage in i det okända. Denna volym täcker hela spektrumet av dödens skepnader med global spännvidd och historiskt djup; från några av de tidigast nedtecknade poetiska texterna via religiösa källskrifter och schamanistiska praktiker till rådande filosofiska och vetenskapliga perspektiv.

I tjugofyra essäer utforskar svenska och inter­nationella experter olika vägar att närma sig döden. Bidragen omfattar egyptiska och sumeriska dödsriken, de stora religionernas etik, antika och moderna teorier om själen och medvetandet samt konstnärliga och litterära gestaltningar. I centrum för denna rikligt bildsatta antologi står frågan om vad historien kan lära oss inför vårt eget umgänge med döden och de döda. Boken finns även i svensk utgåva.

Sociology is a constantly changing scientific endeavour, adventure and practice that was born with the advent of modernity. One of the main reasons for the rise of sociology was modern society’s wish to understand itself. In this introduction to sociology, the authors emphasize the importance and centrality of the idea of the sociological imagination, as it was conceived by sociologist C. Wright Mills.

This book will enhance and further develop your sociological imagination with a ‘sensibility’ that has its breeding ground in the Scandinavian countries; this is the first comprehensive attempt to write an international/Nordic text book and introductory text to sociology.

This book is aimed primarily at first year students in sociology but will be of interest to anyone who is looking for a comprehensive guide to the exciting field of sociology.

The Randstad metropolitan region encompassing Amsterdam, The Hague, Rotterdam and Utrecht in the western Netherlands is regarded worldwide as a model of a ‘successful’ polycentric metropolis. It is widely cited as an example of how a region of interconnected small cities can effectively compete globally by providing complementary functions which together match the power of large monocentric cities. The methods of strategic spatial planning, regional design and strategic projects that are said to underpin this polycentric metropolis are used as models for practitioners and students around the world.

But is this high reputation deserved? Does the Randstad really function as a polycentric metropolis? The operation of the Randstad as a polycentric networked region is controversial both in terms of the actual strength of relations between its component parts, and the value of promoting polycentricity in policy. What are the costs and benefits of a Randstad metropolis? Does polycentricity improve the performance of the region in economic, social and environmental terms? How has the polycentric metropolis evolved and what part is played by its delta location? Has spatial planning made a difference in the form and operation of the region today? How will this spatial configuration fare in the face of the climate crisis and need to create healthy cities and regions? Is there benefit in pursuing the idea of a polycentric metropolis in government policy and action, and how?

These questions are of critical interest within the Netherlands but experience in the Randstad offers valuable insights to many other complex urban regions around the world. This book will provide a critical analysis of the Randstad and lessons for strategic planning in other metropolitan regions.

The Randstad metropolitan region encompassing Amsterdam, The Hague, Rotterdam and Utrecht in the western Netherlands is regarded worldwide as a model of a ‘successful’ polycentric metropolis. It is widely cited as an example of how a region of interconnected small cities can effectively compete globally by providing complementary functions which together match the power of large monocentric cities. The methods of strategic spatial planning, regional design and strategic projects that are said to underpin this polycentric metropolis are used as models for practitioners and students around the world.

But is this high reputation deserved? Does the Randstad really function as a polycentric metropolis? The operation of the Randstad as a polycentric networked region is controversial both in terms of the actual strength of relations between its component parts, and the value of promoting polycentricity in policy. What are the costs and benefits of a Randstad metropolis? Does polycentricity improve the performance of the region in economic, social and environmental terms? How has the polycentric metropolis evolved and what part is played by its delta location? Has spatial planning made a difference in the form and operation of the region today? How will this spatial configuration fare in the face of the climate crisis and need to create healthy cities and regions? Is there benefit in pursuing the idea of a polycentric metropolis in government policy and action, and how?

These questions are of critical interest within the Netherlands but experience in the Randstad offers valuable insights to many other complex urban regions around the world. This book will provide a critical analysis of the Randstad and lessons for strategic planning in other metropolitan regions.

This volume examines the interrelated fields of food security, energy security and sustainable agriculture as the key to a stable global agricultural platform and is arranged in six parts.  The first part is focused on policy considerations relating to food and energy security and sustainable agriculture.  The authors from this part include Former Under Secretary of Agriculture Gale Buchanan, Former Under Secretary of Energy Raymond Orbach (Chapter 1), Stephen Hughes, Bryan Moser and William Gibbons (Chapter 2) and Thomas Redick (Chapter 3).  Part II addresses soil and water, which are two of the key components in secure and sustainable food production.  Authors from this part are Jerry Hatfield (Chapter 4) and Mahbub Alam, Sharon Megdal et al. (Chapter 5).  The third part covers sustainable and secure food production specifically addressing genetically modified traits in Chapter 6 (James McWilliams) and omega-3 fatty acids in Chapter 7 (Jay Whelan et al.).  Agronomic implications relative to food security and sustainable agriculture are described in Part IV.  Authors include Ravi Sripada, Pradip Das et al. (Chapter 8), Duska Stojsin, Kevin Matson and Richard Leitz (Chapter 9) and S.H. Lee, David Clay and Sharon Clay (Chapter 10).  International sustainable agriculture and food security is addressed in Part V with authors Jeff Vitale and John Greenplate (Chapter 11), Julie Borlaug et al. (Chapter 12) and Sylvester Oikeh et al. (Chapter 13).  The final part covers the use of chemicals in sustainable agriculture and food/energy security with Leonard Gianessi and Ashley Williams communicating the role of herbicides and Harold Reetz emphasizing the importance offertilizers both in maximizing crop yields to maintain a sustainable secure source for food production.

Maja Fjæstad var en mångkunnig konstnär och god representant för den generation konstnärer som i Arts & Crafts-rörelsens efterföljd på olika sätt arbetade för ett bättre och vackrare samhälle. Hon var en modern kvinna, ofta före sin tid. Som medarrangör av en rad utställningar och grundare av Arvika Konsthantverk betydde hon dessutom mycket för andras framgångar. Det konstnärliga kombinerades med entreprenörskap på ett sätt som känns samtida än idag.

Maja blev som nittonåring antagen på Konstnärsförbundets skola, som en av de första kvinnliga eleverna. Där träffade hon de blivande medlemmarna av Rackstadkolonin, Fritz Lindström och Björn Ahlgrenson. Några år senare blev hon presenterad för konstnären Gustaf Fjæstad som sedan blev hennes man. Hon var då en välutbildad yrkeskvinna på god väg att etablera sig i arbetslivet, och arbetade med måleri, textil, grafik och formgivning.

1898 flyttade paret Fjæstad till Taserud utanför Arvika där de fick låna skulptören Christian Erikssons nybyggda hus med ateljé, Oppstuhage. Genom flytten till Värmland fick Maja Fjæstad möjligheter att ge sig i kast med nya tekniker och uppdrag.

Rackstad med omnejd är kanske det tydligaste exemplet på en plats där konstnärerna sida vid sida med hantverkarna och med ömsesidig respekt för varandra lever upp till den vision som Arts & Crafts-rörelsen gjort till sitt signum.

Boken presenterar ett rikt urval av Majas Fjæstads konstnärskap, där hon gjorde verklighet av tidens tanke; att låta konsten och livet gripa in i varandra.

Maja Fjæstad deltog i många utställningar genom åren runt om i Sverige, i de nordiska grannländerna, USA och England. Som ung ställde hon ut med Konstslöjdanstalten och på Konstnärsförbundets vår- och höstutställningar i Stockholm liksom i de nordiska grannländerna. Hon deltog på de stora svenska utställningarna, som Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897, konstindustriutställningen i Stockholm 1909, Baltiska utställningen i Malmö 1914 och Hemutställningen på Liljevalchs 1917. Maja och Gustaf Fjæstad ställde också ut tillsammans runt om i Sverige och på 1920-talet gjordes en turné i England. Även i USA visas Maja Fjæstads träsnitt.  

Boken ges ut i samband med Rackstadmuseets jubileumsutställning om Maja Fjæstad 2023. Det är 150 år sedan konstnären föddes och samtidigt firas att Rackstadmuseet fyller 30 år.