Visar resultat för..."feminism"

"Det här är boken jag inte vågade skriva"

Med bara tre dagar till julafton körs Linnéa Claeson till ett skyddat boende för att gömmas undan. Mitt i natten lämnar hon sitt liv bakom sig och kliver in i en helt ny värld. Utanför de skottsäkra glasen förändras samhället i en rasande fart. Innanför dem verkar tiden stå still – och samtidigt rinna henne ur händerna. Det kommer alltid en vår handlar om stalkers, kärlek och våld. Och om att försöka säga något i vår tid. Inifrån ett litet rum utan dagsljus skriver Linnéa Claeson om dem som hon lovade att berätta om: Kvinnan som alltid bär kniv. Oraklet. Den rödhåriga heroinisten. Gangsterdrottningen. Lillan. Sexan. Och Femman: jurist, aktivist och före detta handbollsproffs.

"Det är måndag och klockan är 17:30 och en av kvinnorna från boendet skjuter heroin på golvet inne på den gemensamma toaletten. Volontärerna frågar om vi vill spela yatzy."

Leonardo DiCaprio har dejtat femtioelva svinsnygga modeller men blir aldrig kär i någon. Varför? Beror det på konsumtionssamhället? Narcissism? Biologi? Eller har han bara inte träffat den rätta? Och: börjar vi alla mer och mer bli som Leo?

Liv Strömquist undersöker hur det går för kärleken i senkapitalismens tid. Med hjälp av Beyoncé, Søren Kierkegaard, smurfarna, sociologisk teori, missnöjda dokusåpadeltagare, Platon och många fler söker hon svar på frågan om varför vi känner så lite. Kan vi styra förälskelse? Och vad är det egentligen som händer när kärlek tar slut?

Den rödaste rosen slår ut utkom första gången 2019, men Liv Strömquists skildring av våra problem med att hitta kärleken har aldrig varit mer aktuell. Denna utgåva innehåller ett nyskrivet kapitel om vår hierarkiska och prestationsfixerade samtid, och om hur manosfärens framväxt gör det ännu svårare för oss att älska varandra.

Kriminalinspektör Izzy Jaynes vet inte vad hon ska tro. Polisen i Buckeye City har mottagit ett brev från en person som hotar att döda "tretton oskyldiga människor och en skyldig” som ett sätt att gottgöra det personen beskriver som en felaktigt dömd mans orättvisa död. Izzy tvingas snart inse att brevskrivaren menar allvar. Men hur ska polisen kunna skydda tretton slumpmässigt utvalda människor som saknar koppling till gärningsmannen? För att komma framåt i utredningen ber Izzy sin vän, privatdetektiven Holly Gibney, om hjälp.

Samtidigt ger sig Kate McKay, en frispråkig feministisk aktivist, ut på en utsåld turné genom landet. Hon drar till sig skaror av fans – men också fiender. När en otäck stalker går över gränsen anlitar Kate Holly Gibney som sin personliga livvakt. Men vem är det egentligen som förföljer Kate? Hoten blir allt våldsammare och Hollys uppdrag kompliceras av Kates våghalsighet. Samtidigt blir hon besatt av Izzys märkliga fall.

"Rygga inte undan" är en uppslukande thriller om ohämmad vrede och rättfärdighet, där Holly får se de två fallen bindas samman i en lika skrämmande som spektakulär final.

Vem är hon egentligen – kulturtanten? Hon ömsom hånas ömsom hyllas, men faktum kvarstår: utan kulturtanterna – inget svenskt kulturliv. Det här är drivande kulturkonsumenter, ibland också arrangörer, som prioriterar teater, konst och litteratur. Begreppet kulturtant har kommit att symbolisera en livsstil och ibland en specifik, färgstark klädstil. Men vilka döljer sig bakom stereotypen? Journalisten Lisa Boda nyanserar och fördjupar bilden genom intervjuer och porträtt varvade med historiska tillbakablickar och samtidsanalys. Och med en angelägen farhåga som drivkraft: Är kulturtanten som vi känner henne en utdöende art, eller finns det hopp om återväxt? "Dom kallar oss kulturtanter" är en oundgänglig bok både för den som ser sig själv som en kulturtant och för den som önskar bli en.

"Drömräkning" är Chimamanda Ngozi Adichies efterlängtade återkomst till romanformen – en berättelse om fyra kvinnors liv och deras kärlek, längtan och drömmar.

Chiamaka är en nigeriansk reseskildrare som bor i USA. Ensam under pandemin tänker hon tillbaka på sina tidigare kärlekar, och hon brottas med de val hon gjort och ångern de väcker. Chiamakas bästa vän Zikora är en framgångsrik advokat som aldrig misslyckats med något, förrän hon en dag – bedragen och med krossat hjärta – tvingas söka hjälp hos den hon trodde sig behöva minst av alla. Omelogor, Chiamakas djärva och frispråkiga kusin, är en inflytelserik finanskvinna i Nigeria som plötsligt börjar ifrågasätta hur väl hon egentligen känner sig själv. Och Kadiatou, Chiamakas hushållerska, är stolt över att se sin dotter växa upp i USA – men utsätts för en ofattbar händelse som sätter allt hon har kämpat för att uppnå på spel.

"Drömräkning" är en klarsynt och gränsöverskridande skildring av fyra kvinnoliv, om följderna av de val vi gör och de som görs åt oss, om döttrar och mödrar, om hur världen hänger samman och om kärlekens natur. Kan sann lycka någonsin uppnås, eller är den bara ett flyktigt tillstånd? Och hur uppriktiga behöver vi egentligen vara mot oss själva för att kunna älska och bli älskade?

Fyra kvinnor, en bokklubb och en dröm om frihet och frigörelseEnligt 60-talets ideal lever Margaret Ryan den amerikanska drömmen. Hon har en make, tre barn, en kombi och ett perfekt hem i det exklusiva Concordia. Hon gör allt rätt, läser A Woman’s Place och följer reglerna för hur en hemmafru ska vara – ändå känns något fel.När den gåtfulla Charlotte Gustafson flyttar in i området förändras allt. Margaret startar en bokklubb för att komma henne nära och bjuder in grannarna Bitsy och Viv. Över hemligheter, cocktails och den kontroversiella bästsäljaren Den feminina mystiken inser kvinnorna att idealet de strävar efter inte är hela sanningen – och att de alla längtar efter något mer.Detta blir början på ett år som kommer att förändra deras liv för alltid.Bokklubb för besvärliga kvinnor är en roman med hjärta, humor och djup om att hitta sin röst och skapa en bättre framtid för sig själv. För alla som älskade Bonnie Garmus Lektioner i kemi, Kristin Hannahs Kvinnorna eller Kate Quinns Det kvinnliga sällskapet.Marie Bostwick är en bästsäljande författare till över tjugo verk inom samtida och historisk skönlitteratur. Hennes romaner, som översatts till ett dussin språk, älskas av läsare världen över. Bostwick bor i delstaten Washington tillsammans med sin make och en vacker, lagom bortskämd cavalier king charles spaniel.

"en hejdundrande äventyrsroman, 400 sidor att hungrigt glida igenom. Och detta trots att man sedan årtusenden vet hur det hela slutar." Expressen"... en litterär begivenhet som bör sälla sig till vår tids klassiker." SvDKirke är den första häxan i litteraturen. En kvinna med mer makt än vad samhället ansåg lämpligt. Hon var gudinnan som förförde Odysseus med trollformler och förvandlade hans manskap till svin. Madeline Miller lyfter ut Kirke ur Odysséen och ger henne en egen bok – som blir något så ovanligt som en kvinnlig äventyrsberättelse. Det är en kraftfull och tidlös saga för vuxna, om en kvinnas kamp för överlevnad och frihet.

Elise föds år 1886 som det sjuttonde av arton barn i en norsk prostfamilj. När hon ser moderns söndertrasade kropp växer ilskan inom henne. Än större blir den när hennes älskade lillasyster Magnhild förskjuts från familjen efter att ha blivit gravid. Här föds Elises vilja att protestera, hjälpa och förändra, något som ska följa henne livet igenom och ta henne från Norge, vidare till Danmark och slutligen Sverige.

Jag vill riva upp himmel och jord är en känsloladdad roman om Elise Ottesen Jensen, mer känd som Ottar. En kvinna som levde ett liv präglat av både ljus och mörker, men som alltid hade förmågan att vända sina sorger till en inneboende kraft. Marie Lok Björk har inspirerats av hennes öde och skrivit en innerlig roman om en av världens främsta kämpar för kvinnlig sexuell frihet. Vem var egentligen kvinnan som grundade RFSU? Vilka händelser formade henne? Och hur fann hon modet att trotsa Sveriges lagar och riskera fängelse för den kamp hon trodde på?

”Marie Lok Björk är en mästare på att ge Elise Ottesen Jensen liv igen. Intressant och inlevelsefullt.”

Smålands-Posten

I den här nyutgåvan av Feminism i rörliga bilder guidar Katharina Tollin och Maria Törnqvist läsaren genom klassisk och samtida feminism med hjälp av scener ur populära spelfilmer. Ett nyskrivet förord av Ulrika Dahl inleder boken.Liberalfeminism gestaltas genom Tjejen som gjorde lumpen, radikalfeminism får möta Thelma & Louise, Purpurfärgen dramatiserar postkoloniala feministiska perspektiv (av Maria Carbin), Judith Butler illustreras genom Mitt Liv i Rosa – och i två nyskrivna kapitel tar socialistisk feminism form genom Flickorna i Dagenham (av Sofie Tornhill) och Donna Haraway diskuteras med utgångspunkt i filmen Låt den rätte komma in (av Tora Holmberg).

Sagt om boken”Att få välkomna dig till denna fantastiska bok är ett stort privilegium och lite som att presentera en kär väninna för andra och kanske nya väninnor. […] Oavsett vem du är eller vad anledningen är till att du valt eller fått denna lilla pärla till bok, vill jag gratulera dig till ditt beslut att ge dig i kast med feministisk teori och välkomna dig på den tankemässiga och rörligt illustrerade resa som du nu ska ge dig ut på.” Ulrika Dahl, ur bokens förord, docent i genusvetenskap och författare till böckerna Skamgrepp och Femmes of Power: Exploding Queer Femininities.

"Det är ett genidrag – att använda kända spelfilmer som redskap för att förstå olika versioner av feministisk teori. Det visuella tar tag i oss, berör på ett speciellt sätt, öppnar våra sinnen för nya tankar. Boken visar verkligen att filmtolkningarna vitaliserar den feministiska diskussionen, både metodologiskt och i relations till populärkulturen." Maud Eduards, Professor i statsvetenskap och författare till Förbjuden handling och Kroppspolitik.

"Att använda sig av filmer för att göra en första orientering inom det stora fält som feministiska teorier utgör är fenomenalt. I sex kapitel presenteras lika många feministiska perspektiv med hjälp av varsin film, bland annat Tjejen som gjorde lumpen och Thelma & Louise. Att guida läsaren på det här sättet både underlättar förståelsen och är lättsammare. Denna nyutgåva innehåller två nyskrivna kapitel, om socialistisk feminism och Donna Haraway, samt färskt förord. Boken vänder sig i första hand till studenter, men är intressant och så pass lättläst att alla kan ta del av den. Bildspråket och parallellerna till scener i, oftast, välkända spelfilmer ger läsaren ett tydligt, om än kanske förenklat, perspektiv. Avslutningsvis finns en bruksanvisning med frågor och problemformuleringar som kan ge läsaren nya synvinklar och bredda diskussionen." Annika Panas, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2015.

Om författarnaKatharina Tollin och Maria Törnqvist är verksamma som forskare och lärare i statsvetenskap respektive sociologi.

I den här boken utgår vi från att sökandet efter samexistens, gemensamt ansvarstagande och jämlikhet är viktigare än någonsin. Vi kallar detta skapande av sammanhang för konvivialitet och vi möter det i arbetsliv, konst, litteratur, på museer, i aktivism och fritidsverksamheter. Det kan vara en tröttsam uppgift att skapa konvivialitet samtidigt som det kan finnas en stor glädje i att göra just det. Att (lära sig att) leva tillsammans är den mest nödvändiga strategin för människor och för planeten. Det är också den svåraste utmaningen. En rad feministiska forskare/aktivister talar om global omsorg eller ömsesidigt beroende. Vi talar om görande av konvivialitet, för att fånga den vardagspraktik och den utopi som skapar ett vi utifrån vad som är det gemensamma och behöver vårdas: människor och naturen. Ett vi som ifrågasätter gränsdragning mellan människor utifrån föreställda biologiska, etniska, religiösa och nationella skillnader. Vi talar också om hopp, ett hopp som skiljer sig från aningslös optimism och från passiviserande pessimism. Med utgångspunkt i skilda teman som solidaritet, regnbågsflaggan, klimat, jämställdhet och identitetspolitik lyfter vi i boken fram perspektiv, begrepp och metoder för att kunna utforska och reflektera över görandet av konvivialitet och det som hindrar eller hotar dess tillkomst. Lena Martinsson (red.) är professor i genusvetenskap och docent i etnologi vid Göteborgs universitet. Diana Mulinari (red.) är professor i genusvetenskap vid Lunds universitet.

Linda Berg är fil dr i etnologi och docent i genusvetenskap vid Umeå centrum för genusstudier, Umeå universitet. Hanna Bäckström Olofsson är fil.dr i genusvetenskap och postdoktor i folkhälsa vid Umeå universitet. Pia Laskar är fil.dr i idéhistoria och docent i genusvetenskap. Mikela Lundahl Hero, fil. Dr i idehistoria, lektor vid Globala studier, Göteborgs universitet. Cathrin Wasshede är docent i sociologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.   

A NEW YORK TIMES BESTSELLER

"One of the most important books of the current moment."-Time  

"A rousing call to action... It should be required reading for everyone."-Gabrielle Union, author of We're Going to Need More Wine  

"A brutally candid and unobstructed portrait of mainstream white feminism." -Ibram X. Kendi, author of How to Be an Antiracist

A potent and electrifying critique of today's feminist movement announcing a fresh new voice in black feminism

Today's feminist movement has a glaring blind spot, and paradoxically, it is women. Mainstream feminists rarely talk about meeting basic needs as a feminist issue, argues Mikki Kendall, but food insecurity, access to quality education, safe neighborhoods, a living wage, and medical care are all feminist issues. All too often, however, the focus is not on basic survival for the many, but on increasing privilege for the few. That feminists refuse to prioritize these issues has only exacerbated the age-old problem of both internecine discord and women who rebuff at carrying the title. Moreover, prominent white feminists broadly suffer from their own myopia with regard to how things like race, class, sexual orientation, and ability intersect with gender.

How can we stand in solidarity as a movement, Kendall asks, when there is the distinct likelihood that some women are oppressing others? In her searing collection of essays, Mikki Kendall takes aim at the legitimacy of the modern feminist movement, arguing that it has chronically failed to address the needs of all but a few women. Drawing on her own experiences with hunger, violence, and hypersexualization, along with incisive commentary on politics, pop culture, the stigma of mental health, and more, Hood Feminism delivers an irrefutable indictment of a movement in flux. An unforgettable debut, Kendall has written a ferocious clarion call to all would-be feminists to live out the true mandate of the movement in thought and in deed.