Lund Studies in Sociology of Law – serie

Tunnelbygget genom Hallandsåsen har utvecklats på ett sådant sätt och fått sådana konsekvenser, att frågan hur projektet skall förstås och förklaras är viktig. Vill man studera vilka mekanismer i samhället som kan förhindra projektets förlopp eller dess konsekvenser, bör man först förstå projektet. Matthias Baiers bok handlar om hur man med normer kan förstå och beskriva tunnelbygget genom Hallandsåsen. Författaren har utifrån ett rättssociologiskt perspektiv undersökt vilka normer som driver utvecklingen i projektet. Därmed ges också en förståelse av i vilket sammanhang rätten har fungerat. Boken beskriver projektets förlopp fram till stoppet i oktober 1997 och undersöker sedan projektetsrättsliga och normativa dimensioner. Viktiga komponenter i den normativa dimensionen är en konsensus om grundläggande samhällsvärden, en tro på den tekniska förmågan samt villkoren för de politiska och ekonomiska systemen. Också rätten ingår i den normativa dimensionen, och i den starka normativitet som präglat projektet har medborgarperspektivet och det ekologiska perspektivet haft svårt att göra sig gällande.

Rättssociologi är vetenskapen om förhållandet mellan rätten och samhället, norm och beteende. Rättssociologin behandlar således rättvisa och orättvisa, makt och inflytande, likhet och olikhet, under- och överordning samt vad det är som framkallar handlande i olika situationer. Det är självfallet av stort rättssociologiskt intresse att studera vad man väljer att reglera i lag, hur man väljer att reglera detta och vilka medel som används, och riktas mot vem, för att tillse regelns efterlevnad. Rättssociologen tar inte sällan sin utgångspunkt i ett eller flera exempel på faktiskt handlande, oftast med rättslig förankring. Det är mot denna bakgrund man ska se utgivningen av denna samling artiklar om samhället och vardagen. Heidi Avellans texter sätter fingret på många viktiga och aktuella frågor. Frågor som är allmänmänskliga, men som också är rättsligt relevanta i den meningen att de handlar om samhällets inställning till moraliska och mänskliga förhållanden, inställningar som kommer till uttryck i lagstiftning. Flera av ämnesområdena Heidi Avellan behandlar belyser olika aspekter av diskriminering av underordnade grupper i samhället – i synnerhet kvinnors och invandrares svårigheter att få tillgång till makten i det offentliga rummet granskas i texterna. Heidi Avellan är journalist och har verkat som redaktör, utrikeskorrespondent, recensent och frilansskribent i olika massmedier i Sverige, Danmark och Finland, de senaste åren som ledarskribent och kolumnist på Sydsvenska Dagbladet.

Att vara rektor i dagens samhälle innebär att möta många olika förväntningar och krav från omgivningen. Rektor är den formella ledaren och ytterst ansvarig för skolans verksamhet. Det nationella uppdraget till rektor enligt skollagen innefattar ansvar för att den pedagogiska verksamheten utvecklas på ett sådant sätt att de fastställda målen för skolan uppnås. I avhandlingen beskrivs inledningsvis de normer och rättsregler som ligger till grund för rektorsbefattningen. Därefter analyseras yrkesverksamma rektorers idéer om den utvecklingsinriktade delen i rollen som rektor. Med stöd av empiriskt material; intervjuer med rektorer samt observationer och dokumentstudier, undersöks hur verksamma rektorer tänker och handlar, vilka prioriteringar som rektorerna gör och vilka handlingsstrategier som skapas för att som ledare påverka skolans utveckling. Utifrån ett rättssociologiskt normperspektiv undersöks hur rektorers normer för detta uppdrag ser ut och hur de uppstår. Frågor som också blir belysta är om det finns hinder för rektorer att genomföra ett utvecklingsinriktat ledarskap inom skolan samt vad som kan fungera normstödjande för rektorers utvecklingsuppdrag i samspel med andra aktörer. Betydelsen av rektorers personliga engagemang, kunskaper och samlade erfarenheter lyfts fram och diskuteras som grund för uppkomsten och utvecklingen av rektorers normer. En egen rektorsdomän, som en arena för att synliggöra, artikulera och kommunicera det utvecklingsinriktade ledaransvaret i skolan, diskuteras som normstödjande system för rektorsbefattningen.

Vad är det med upphovsrätten som inte fungerar i det digitala samhället? Vad är det som gör att miljoner människor just i fallet med fildelning tycker att det är okej att bryta mot lagen? Och, sett från det omvända perspektivet, vad är det som gör att lagen inte klarar av att anpassa sig efter de nya digitala praktikerna? Genom att studera både den upphovsrättsliga konstruktionen globalt och europeiskt och de motsvarande sociala normerna visas en tydlig klyfta upp där rätten inte fungerar. För att förklara denna klyfta visar Stefan Larsson i sin avhandling hur vissa rättsliga metaforer nästan omärkligt förändrats i sin betydelse i övergången från att reglera analoga företeelser till att reglera digitala, och hur detta lett till att föreställningar om verkligheten som dominerade när upphovsrätten växte fram inte stämmer överens med föreställningar som råder idag. Detta är en upplyftande, tankeväckande och tvärvetenskaplig sammanläggningsavhandling i rättssociologi som undersöker, analyserar och förklarar hur beteende och normer knutna till upphovsrätten fungerar eller inte fungerar; vad internet betyder för lagen, och hur samhällets digitalisering i grunden påverkar vårt språk men också vårt sätt att tänka och därmed handla. Stefan Larsson är forskare i rättssociologi med inriktning mot digitala samhällsförändringsfrågor. Copyright regulation faces serious challenges in the digital society. Why is it like that? Why is it that millions of people regard it as legitimate to commit “copyright infringement” online? Or, approached from the other side, why has legal regulation been so resistant towards adapting to changes in society that the continued move towards digitalisation has brought with it? Why is there such a wide gap? Stefan Larsson’s investigation shows how the linguistic nature of law acts to direct emerging digital phenomena into older, predefined templates. On the one hand, he shows how the international and European development of copyright, when faced with the digital challenge, has been resiliently path dependent and retrospective. On the other, he also shows that the social norms regarding copyright are exceptionally weak amongst young people. However, the most important and exciting contribution made in this book is that it convincingly shows that metaphors in law, and the underlying conceptions they relate to, are of vital importance for understanding contemporary copyright issues, especially so in the transition from regulating an analogue situation to regulating a digital one. Stefan Larsson is a Researcher in Sociology of Law, with a focus on Internet and regulatory issues in a digital society.