Att avlyssna folkviljan handlar om Gallupundersökningen och hur denna nya teknologi för att undersöka samhället gjorde sitt intåg i Sverige under 1900-talets mitt. Det är en mediehistoria om hur en rikstäckande infrastruktur av hålkort, frågeformulär och intervjuare transformerade svenskarnas åsikter och vanor till procentsatser och åskådliga diagram. Dessa siffror användes och diskuterades i en rad olika sammanhang: som en statistisk attraktion i pressen, som ett verktyg för politisk påverkan, som underlag för effektivare reklam och som en potentiellt vetenskaplig metod. Boken handlar också om ett Sverige på väg in i efterkrigstiden, om planhushållningsdebatten, om statens behov av kvantitativ kunskap och om den svenska samhällsvetenskapens konsolidering. Analysen av Gallupundersökningen som ett nytt medium och ett medialt gränsobjekt blottar tidens förändrade villkor för kunskap om samhället och historiserar den ofta förgivettagna förståelsen av den allmänna opinionen som ett i grunden kvantitativt fenomen. Eskil Vesterlund är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. Att avlyssna folkviljan är hans doktorsavhandling.

Att avlyssna folkviljan handlar om Gallupundersökningen och hur denna nya teknologi för att undersöka samhället gjorde sitt intåg i Sverige under 1900-talets mitt. Det är en mediehistoria om hur en rikstäckande infrastruktur av hålkort, frågeformulär och intervjuare transformerade svenskarnas åsikter och vanor till procentsatser och åskådliga diagram. Dessa siffror användes och diskuterades i en rad olika sammanhang: som en statistisk attraktion i pressen, som ett verktyg för politisk påverkan, som underlag för effektivare reklam och som en potentiellt vetenskaplig metod. Boken handlar också om ett Sverige på väg in i efterkrigstiden, om planhushållningsdebatten, om statens behov av kvantitativ kunskap och om den svenska samhällsvetenskapens konsolidering. Analysen av Gallupundersökningen som ett nytt medium och ett medialt gränsobjekt blottar tidens förändrade villkor för kunskap om samhället och historiserar den ofta förgivettagna förståelsen av den allmänna opinionen som ett i grunden kvantitativt fenomen. Eskil Vesterlund är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. Att avlyssna folkviljan är hans doktorsavhandling.

Att avlyssna folkviljan handlar om Gallupundersökningen och hur denna nya teknologi för att undersöka samhället gjorde sitt intåg i Sverige under 1900-talets mitt. Det är en mediehistoria om hur en rikstäckande infrastruktur av hålkort, frågeformulär och intervjuare transformerade svenskarnas åsikter och vanor till procentsatser och åskådliga diagram. Dessa siffror användes och diskuterades i en rad olika sammanhang: som en statistisk attraktion i pressen, som ett verktyg för politisk påverkan, som underlag för effektivare reklam och som en potentiellt vetenskaplig metod. Boken handlar också om ett Sverige på väg in i efterkrigstiden, om planhushållningsdebatten, om statens behov av kvantitativ kunskap och om den svenska samhällsvetenskapens konsolidering. Analysen av Gallupundersökningen som ett nytt medium och ett medialt gränsobjekt blottar tidens förändrade villkor för kunskap om samhället och historiserar den ofta förgivettagna förståelsen av den allmänna opinionen som ett i grunden kvantitativt fenomen. Eskil Vesterlund är mediehistoriker verksam vid Lunds universitet. Att avlyssna folkviljan är hans doktorsavhandling.