Vilken roll har medial uppmärksamhet spelat för den medicinska forskningen, för sjukvården eller för de många medicinska kontroverser som präglat det sena 1900-talet? Hur har mediebilden av patienten, läkaren och den medicinska verksamheten förändrats över tid? Och vad har det inneburit för journalistiken, vården och vår syn på hälsa, sjukdom och liv? I den här boken behandlas mediernas och medicinens ömsesidiga påverkan på varandra i efterkrigstidens Sverige. Från tv-sända hjärtoperationer och förlossning-ar på 1950- och 1960-talen till 2000-talets hälsobilagor och mindfulnessboom har medicinen och journalistiken kommit varandra in på livet. I sju kapitel undersöks denna relation, dess förutsättningar, förändring, uttryck och konsekvenser. De medverkande forskarna visar hur medicinjournalistiken – såväl den som produceras av specialiserade medicinjournalister som den som blir till närhelst medier skildrar medicinska och vårdrelaterade ämnen – förhåller sig till de medicinska och mediehistoriska kontexter i vilka den uppträder. Genom analyser av hur bland annat omyndigförklaring, amalgamförgiftning och forskning om cancer och barns psykiska hälsa har medierats, ger boken nya perspektiv på vad som händer när medicinen möter offentligheten.
