Visar resultat för..."Bönder"

"Det är välgjort och tillförlitligt. Rekommenderas! Betyg 4 av 5"

Bibliotekstjänst, Ulf Hyltén-Cavallius

Medeltiden var en händelserik period, en tid av djupgående och viktiga skeenden som förändrade Sverige i grunden. Kristendomen fick fäste, adeln bildades, landslagar skapade reda i riket. Följ med tillbaka till Sveriges medeltid!

Björn Höglund skriver lättillgängligt för barn om en tid i Sveriges historia då mycket stod på spel. Vi får inte bara inblick i strider och maktkamper utan får även lära oss om hur vardagen kunde se ut för det vanliga folket. 

Innehåll:

Vem ska ha makten?, Borgar, Kloster, Riddare, Heliga Birgitta, Kyrkor, Vad åt man?, Hur bodde man?, Vad hade man på sig?, Lagar och straff ?, De fyra stånden, Städer och byar, Pesten, Kalmarunionen, Stockholms blodbad, Att vara barn - och mycket mer.

I boken finns klurigheter att lösa och roliga quizfrågor. Boken är rikt illustrerad i färg med bilder och kartor. En pedagogisk och underhållande faktabok för alla vetgiriga.

BJÖRN HÖGLUND är journalist och tidigare lärare i historia. Han står bakom frågorna till Smartare än en femteklassare och Vi i femman. Han har tidigare gett ut flera faktaböckerna för samma ålder.

I samma serie har tidigare utkommit av Björn Höglund:

Sveriges drottningar

Sveriges landskap

Sveriges historia

Europas historia

Sveriges rovdjur

Sveriges insekter

Mystiskt och spännande i Sverige

Av den gamla svenska medeltidsadeln är det endast ett fåtal släkter som idag lever kvar. Släkten Bonde är en av dem. I denna memoarbok av Fredrik Bonde, som tillhör en av Bondeättens förgreningar den grevliga ätten Bonde af Björnö inleder författaren med att teckna en bild av sin släkts historia. Han har i huvudsak uppehållit sig vid några Bondar som under det gamla ståndssamhällets tid och även senare på olika sätt utmärkt sig. Den kanske mest namnkunnige var Karl Knutsson Bonde som levde på 1400-talet och som är den ende kung i svensk historia som tillträtt landets tron vid tre olika tillfällen.  

Fredrik Bonde berättar inlevelsefullt om sin uppväxt på herrgården Stjernviks säteri utanför Växjö och skildrar därefter sin yrkeskarriär som jurist. Först som domare under flera år i ett antal skånska tingsrätter samt vid Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö. Här berättas om möten med många särpräglade människor bland rättslivets aktörer. Under domarkarriären kom Fredrik Bonde även att engageras inom det offentliga utredningsväsendet, främst med frågor på det fastighetsbildningsrättsliga området.

Efter tiden som domare knöts Fredrik Bonde till Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) som chefsjurist. I denna roll, som varade under inte mindre än ett kvarts sekel, hade han ansvar för LRF:s näringspolitiska arbete med att stärka den privata äganderätten för de medlemmar i LRF som ägde jord och skog.  Fredrik Bondes juristkarriär avslutades som advokat på en välrenommerad advokatbyrå i Stockholm med fastighetsrätt som specialitet.   I två avslutande kapitel berättar han öppenhjärtigt om familjeliv och fritidsintressen.

I Färentuna härad, på Mälaröarna väster om Stockholm, var staten den största markägaren i början av 1700-talet. Men på bara några år såldes mycket av kronojorden till privatpersoner. Privatiseringen blev starten på ett skifte mot ett modernt och marknadsanpassat jordbruk.

Kulturgeografen Birgitta Roeck Hansen beskriver i Bönder och ståndspersoner hur förändringarna påverkade landskapet och familjelivet i socknarna. Hon gör en djuplodande genomgång av skatteköpens inverkan på jordbruket och hur idéer om effektiv odling spreds och tidigt fick fäste i Mälardalen. Under 1700-talet stod förbättringen av jordbruket i fokus – en ökad livsmedelsproduktion var nödvändig efter de långa krigen, och ämnet debatterades livligt.

Köparna av kronojorden var både högreståndspersoner och bönder. Många var ämbetsmän och ägde ibland flera gårdar som sköttes av avlönad arbetskraft. Bland bönderna växte intresset för att köpa kronojord men de två sociala skikten hade olika förutsättningar för sitt värv: storleken på ägorna, tillgången på reda pengar och antalet anställda påverkade lönsamheten.