Visar resultat för..."Ivan"

Ett av de stora ryska mästerverken

En jägares dagbok är Ivan Turgenjevs första mästerliga prosaverk, en samling noveller där författaren förmedlar observationer och anekdoter från sina egna jaktresor genom Ryssland.Novellerna är fulla av insikter i de människor Turgenjev möter: bönder och landägare, doktorer och fogdar, försummade hustrur och mödrar som förlorat sina barn. Turgenjevs beskrivning av den styrande klassens grymhet och arrogans ansågs subversiv och skulle komma att leda till häktning och husarrest, men dessa noveller öppnade samtida läsares ögon för böndernas livsvillkor och sägs till och med ha lett till tsar Alexander II:s beslut att avskaffa livegenskapen. I översättning av Ellen Rydelius, med ett nyskrivet förord av Lida Starodubtseva, författare och översättare.

IVAN TURGENJEV [1818-1883], var en rysk romanförfattare, novellist, poet och dramatiker. Flera av hans verk utgör milstolpar i den ryska litteraturen. Novellsamlingen En jägares dagbok och romanen Fäder och söner räknas till 1800-talets stora ryska mästerverk.

Ivan Aguéli är en av den moderna svenska konstens mest fascinerande gestalter, både ­genom sina suggestiva målningar och sitt märkliga levnadsöde. Aguéli föddes 1869 och dog redan 1917, överkörd av ett tåg ut­anför Barcelona. Han studerade i Paris och blev anarkist, målade senare under långa perioder i Egypten där han konverterade till islam och inträdde i en sufisk orden. I Simon Sorgenfreis studie av Aguélis måleri och religiösa tänkande är det särskilt hans förhållande till den svenske 1700-­tals­mystikern Emanuel Swedenborg som lyfts fram. Boken bygger på arkivmaterial, brev, dagböcker och manuskript, och visar hur Aguélis landskapsmåleri kan förstås som ett uttryck för hans religiösa sökande. 

En av de stora ryska romanerna i efterlängtad ny utgåva

»Oblomov är ett stort verk, vars like vi inte sett på väldigt länge. Jag är hänförd och läser om den gång på gång.« | Leo Tolstoj

»Gontjarov har en talang som långt överstiger min egen.« | Anton Tjechov

Den ryske adelsmannen Oblomov har slutat arbeta och tillbringar det mesta av sin tid i sängen. Han läser inte, han struntar i sina vänner och har dragit på sig skulder. Han är alltför slö för att göra något åt sina problem och att ens delta i den verkliga världen, där den framväxande industrialismen håller på att göra godsägarklassen och honom själv överflödig och passé. Utan det feodala systemet har hans liv ingen betydelse och han finner sällan anledning att lämna sin kyffiga lägenhet och sin likaledes slöa betjänt. Men kommer han att kunna behålla sitt livs kärlek? Romanen Oblomov från 1858 - hans andra - gjorde Ivan Gontjarov berömd i hela Ryssland, där läsarna utan svårighet kunde se den indolente hjälten som representant för en hel samhällsklass i förfall. I svensk översättning av Hjalmar Dahl, reviderad av Lars Erik Blomqvist, och med ett nyskrivet förord av Nils Håkanson.

IVAN GONTJAROV föddes 1812 i en förmögen rysk köpmansfamilj och växte upp på ett gods. Hans första bok, berättelsen En alldaglig historia från 1847, brukar tillsammans med Fjodor Dostojevskijs Arma människor räknas till den tidiga realismens viktigaste verk. År 1849 publicerade han ett parti av Oblomov, men i fullständig form utkom romanen först 1858. Han avled år 1891.

Ett Ryssland utan försköningar – Rysslands första Nobelpristagare i ny utgåva

Som en följd av revolutionen 1917 tvingades Ivan Bunin – hyllad av både Maksim Gorkij och Anton Tjechov, och ofta beskriven som en av den ryska litteraturens främsta stilister – till landsflykt. Han fortsatte sitt litterära arbete i Paris. Det var där han 1924 skrev långnovellen »Mitjas kärlek«, som cementerade hans popularitet som emigrantförfattare.I den, såväl som i övriga noveller samlade i denna volym, visar Bunin prov på den säregna melankoli och koncentrerade elegans som blev utmärkande för hans författarskap och gjorde honom så omtyckt. Med ett noga avvägt språk och en sällan överträffad nyansrikedom låter han människan framstå som hon är, med alla sina brister och motsägelser. Han ville visa ett Ryssland utan försköningar och förljugenhet, och motivet är ofta den fattiga landsbygden och dess invånare. I översättning av Sigurd Agrell.

IVAN BUNIN [1870–1953] var en rysk författare, bosatt i Frankrike från 1920. Med sin rika, formsäkra stil ansågs han av många samtida kritiker och författare som en sann arvinge till den ryska tradition av realism som etablerats av Tolstoj och Tjechov. 1933 tilldelades Bunin Nobelpriset i litteratur.

Klassiker i svensk nyöversättning för första gången på 75 år

»Kärlekshistoriens sensibla och bitterljuvt melankoliska atmosfär ackompanjeras av utsökta naturskildringar som bär ekon från den romantiska poesins stilideal. Denna till formatet blygsamma roman, utgör ett för varje tid ständigt aktuellt, vackert olycksbådande spänningsdrama om den första kärlekens eviga lidanden.« Betyg: 5 av 5 - Kristofer Flensmarck, BTJ

Ivan Turgenjev framhävde kortromanen Första kärleken som det mest självbiografiska av sina verk. Han skildrar här en episod från sin ungdom, där han förälskade sig i en granne till familjens lantegendom: den unga furstinnan Jekaterina Sjachovskaja. Sextonårige Vladimir Petrovitj är på landet med sin familj. Där träffar han Zinaida Aleksandrovna Zasekina, en vacker 21-årig kvinna som bor med sin mor, furstinnan Zasekina. Vladimir blir handlöst förälskad i Zinaida, som omges av en uppsättning mer socialt acceptabla friare. Vladimir ansluter sig till deras svåra och ofta fruktlösa ansträngningar att vinna den unga Zinaidas gunst. Första kärleken [1860] presenteras här i nyöversättning av Christoffer Mankell, den första till svenska sedan 1948.

IVAN TURGENJEV [1818-1883], var en rysk romanförfattare, novellist, poet och dramatiker. Flera av hans verk utgör milstolpar i den ryska litteraturen. Novellsamlingen En jägares dagbok och romanen Fäder och söner räknas till 1800-talets stora ryska mästerverk.