Visar resultat för..."Plats"

Ibland inträffar en av de värsta dagarna i ditt liv och då måste du lista ut hur du ska gå vidare.

Clementine West har en genomtänkt plan för att slippa hjärtesorg: jobba hårt och drömma stort. Hennes moster sa alltid att man behöver drömmar för att orka med livets upp- och nedgångar – men sedan mosterns bortgång för sex månader sedan har det känts allt svårare för Clementine att hitta en väg framåt.

När Clementine flyttar in i mosterns lägenhet börjar oanade saker att hända. En dag står en främmande man i köket – en man med snälla ögon och en förkärlek för citronpaj. Den sortens man som hon definitivt hade kunnat falla pladask för – om det inte vore för att de lever i olika tider. Bokstavligt talat. Sju år ifrån varandra för att vara exakt.

Mostern nämnde ofta att det var något speciellt med lägenheten – att den var en plats där tiden var oberäknelig. Hon sa också att kärlek aldrig är en fråga om tid, utan om tajming. Kan man då falla för någon som lever i en annan tid – om det känns helt rätt?

Ekonomi handlar i grunden om att hushålla med knappa resurser – en fråga som varit central genom hela det moder- na samhällets historia. Vad som räknats som god ekonomi har däremot skiftat över tid.

I Sätt ekonomin på plats utforskar forskare och praktiker lokal ekonomi både som kunskapsfält och som ett växande samhällsfenomen. Boken visar hur lokal ekonomi kan fungera som en drivkraft för hållbar samhällsförändring och belyser de idéer och det handlande som utvecklas i relation till den lokala ekonomin.

I bokens texter diskuteras också hur lokalekonomiska perspektiv kan komplettera andra ekonomiska idétraditioner.

Sätt ekonomin på plats har sin bakgrund i den nationella konfer- ensen Lokalekonomidagarna, som har arrangerats sedan år 2000. Den är en uppföljare till Lokal ekonomi för en hållbar tillväxt (2005).

Ur innehållet

Lokalekonomisk analys

Den lokala ekonomins smörjmedel

Kapitalförsörjning i den lokala ekonomin

Allmänningens återkomst i den lokala ekonomin

Ideella aktiebolag

Lokalekonomi som kunskaps- och forskningsfält

Hållbar lokal ekonomi genom kooperativa strukturer

Lokal rådighet och lokal ekonomi Lokalekonomiska brytpunkter.

Ny roman av feelgooddrottningen Emily Henry! Hennes böcker har sålt i miljontals exemplar och hon är idag en av världens populäraste feelgoodförfattare.

Harriet och Wyn har varit det perfekta paret ända sedan de träffades i college - de hör ihop som salt och peppar, te och honung, sommar och sol. Det vill säga fram tills nu.

De gjorde slut för sex månader sedan. Och de har fortfarande inte berättat det för sina vänner.

Och det är därför de plötsligt delar det största sovrummet i stugan i Maine som har varit deras kompisgängs semesterställe det senaste decenniet. Deras årliga flykt från verkligheten, där de under en ljuvlig vecka får äta kopiösa mängder ost, skaldjur och dricka vin, och andas in den salta luften vid kusten tillsammans med sina absoluta favoritmänniskor.

Men det här året tvingas Harriet och Wyn ljuga för alla för att hemligheten inte ska komma ut, samtidigt som de försöker ignorera det faktum att de saknar varandra så att det gör ont. För stugan är till salu och det här är sista veckan de någonsin kommer att få vara där tillsammans. Harriet och Wyn vägrar vara orsaken till att denna sista tid blir förstörd, så de låtsas. Harriet antar rollen som den drivna AT-läkaren som aldrig startar ett bråk, och Wyn antar rollen som den avslappnade mysiga killen som aldrig låter problemen skina igenom. Det är en lysande plan (om man betraktar den på avstånd genom ett par solkrämssmetiga solglasögon). Efter att ha varit kära i flera år, hur svårt kan det vara att låtsas vara det i en vecka ... inför de som känner en bäst?

En varm och rolig feelgoodroman om vänskap, oväntade äventyr och att det aldrig är för sent att börja om.

Mimmi är nyskild och har precis hittat livsgnistan igen. Denna sommar ska hon ut på en roadtrip ända ner till södra Europa. Lena har inte mycket till livsgnista alls. Det har inte heller hennes dotter Lovisa, som flyttat hem igen efter ett stort svek.

Lena och Mimmi träffades för över trettio år sedan, när de jobbade på socialkontoret i Östersund. Sedan dess har ett helt liv passerat, men de håller fortfarande ihop. I sista sekund bestämmer Lena sig för att följa med Mimmi söderut. Resan kantas av både kärlek och sorg – och när de når Grekland, och hittar början på en bortglömd kärlekshistoria, börjar ett helt nytt äventyr.

Jamaica Kincaid föddes 1949 som Elaine Potter Richardson på den karibiska ön Antigua, som då fortfarande var en brittisk koloni. I tonåren skickades hon av sin mor till USA för att arbeta som au pair och det skulle dröja tjugo år innan hon åter besökte sin ö och sin familj, då som den världs­berömda författaren Jamaica Kincaid.

Efter sitt besök på Antigua skrev hon den lilla skrif­ten En liten plats. Det är en rasande och anklagande text som riktar udden både mot de gamla kolonisa­törerna och mot det som följt i deras fotspår: den västerländska turismen, offshorebankerna och de nya regeringarnas korruption. Med knivskarpa be­traktelser och bitsk humor belyser hon de oförrätter den lilla platsen Antigua liksom så många andra platser i de gamla kolonialmakternas periferier fått utstå.

En liten plats är en av Jamaica Kincaids mest spridda och diskuterade texter. Den läses ofta på universitetskurser i postkoloniala studier som ett inlägg i debatten om turistexploatering och exotism. Texten skrev ursprungligen som en artikel för tidskriften New Yorker, där Kincaid var en profilerad medarbetare under många år på 70- och 80-talet, men tidningens nya ledning vågade inte trycka den, eftersom de tyckte att den var för provocerande. Trots att den gavs ut redan 1988 har den fortsatt att hitta läsare, och är om möjligt än mer relevant idag än när den först gavs ut.jamaica kincaid har blivit en stor favorit bland svenska läsare de senaste åren, och ständigt Nobelpristippad. Med sin trädgårdsbok (Boken om) Min trädgård: har svenska läsare också tagit del av hennes essäistiska skrivande i stor utsträckning. 2023 ger vi ut hennes botaniska reseskildring Bland blommor i översättning av Niclas Nilsson.

Kungälv, några år in på 00-talet. Felix, Eddie, Mikko och Andy startar ett band för att bli något. För att komma bort från sig själva. Från allt. För att LEVA. De lyckas direkt. Men bara med att komma bort från sig själva. Vägen hem visar sig vara svårare.

Det enda jag ville var att befinna mig på en bra plats i skallen, styra in det portabla tankehotellet i en fredad zon. Alla medel var tillåtna, bokstavligt ­talat.

Marcus Berggren, f. 1990, är uppvuxen i Kungälv utanför Göteborg. Han jobbar som komiker och skribent. En bra plats i skallen är hans debutroman.

En fruktansvärt rolig roman som samtidigt lyckas vara en förkrossande fin kärleksförklaring till ungdomen. - Fredrik Backman

Marcus Berggren kan som ingen annan komiker hantera metaforer, vränga meningar, skapa bilder och ställa det vardag­liga mot det absurda. I detta är han en språkvirtuos. – Göteborgs-Posten

Det finns inga hopplösa trädgårdar. Genom rätt växtval kan du skapa en prunkande, mer lättskött och hållbar trädgård, oavsett förutsättningar. Med rätt växt på rätt plats slipper du ägna tid och resurser åt att felsöka, stödja, gräva upp och ersätta och får istället glada växter som frodas där de står. Att växter som vill ha samma förutsättningar dessutom nästan alltid passar ihop färg- och formmässigt är en bonus som bara gör trädgården ännu vackrare.

Hur det än ser ut i din trädgård, vilken jord du har, hur varmt eller kallt det kan bli, om det är soligt eller skuggigt och hur mycket det blåser, kan du alltid hitta växter som passar. I boken får du mängder av tips på växter att välja bland – från träd i skugga till marktäckare i sol. Den tidigare ”hopplösa” platsen kan visa sig vara den roligaste att hitta växter till.

"Thriller of the year 2022" - Sunday Times

"Best crime and thrillers of 2022" - The Guardian

En miljon sålda böcker!

”Fel tid, fel plats” är en andlöst spännande och överraskande psykologisk thriller om kärlek, lögner och en mors desperata försök att rädda sin son.

Det är varje förälders mardröm. Din älskade son står anklagad för mord. Du vet inte varför. Du vet bara att din tonårsson sitter häktad och att hans framtid är förstörd. Den natten somnar du i förtvivlan. Allt är förlorat. Tills du vaknar ...

… och det är igår.

För varje morgon du vaknar är det ytterligare en dag tidigare. Ännu en dag före mordet. Ännu en chans att stoppa det.

"Det är en udda intrig, men Gillian McAllister hanterar den så skickligt att det blir oerhört dramatiskt och tankeväckande. Jen tvingas omvärdera sitt liv, gång på gång, som om det vore en baklängesvariant av 'Gone girl'." Dagens Nyheter

Det är våren 2016, och sedan Augustpriset två år tidigare har Kristina Sandbergs liv handlat om att resa land och rike runt och prata om hemmafrun Maj. Hon är en av landets mest efterfrågade författare, och hon vet att hon måste ta vara på den här möjligheten. Fast hon börjar känna sig på bristningsgränsen. Och så är det den där smärtan, en värk som strålar från bröstet ut i armen, handen domnar. Men hon skjuter upp mammografitiden, det är ju så mycket som ska göras först, texter som ska skrivas, resan med familjen till Cornwall, och så är hon inbjuden till Bergmanveckan på Fårö. Hon befinner sig i ett slags utmattningens frenesi, men vet att hon snart ska få vara ledig.Så kommer ett samtal. Hennes pappa har dött. Han har hittats på golvet i sitt hus i Moliden. Och strax efter kommer domen: aggressiv bröstcancer, tre tumörer, en stor och två små. Livet vänds till att handla om förlust, om sorg, om kroppens skörhet och skräcken att dö från sina barn.Kristina Sandbergs självbiografiska skildring av denna tid är en djupt gripande och inträngande text. Den blickar också tillbaka på uppväxten i 1970-talets Sundsvall. På trådarna bakåt i släkten och allt som går förlorat när hon tillsammans med sin syster måste sälja det som också varit faderns föräldrahem. Men framför allt handlar det om hur cancersjukdomen placerar henne på en mycket ensam plats. Där andras bemötande och tystnader drabbar, där orden inte når fram.

Svarta hål: ett av universums största mysterier. En sorts inre kollaps, ett ställe dit materia färdas för att dö, närmast omöjliga att studera. Men ju mer vi lär oss om vad svarta hål egentligen är, desto mer lär vi oss även om vårt eget ursprung samt vår plats på jorden och i universum.

Jonas Enander har rest världen över, besökt teleskop och observatorier, intervjuat världsledande rymdforskare och grävt djupt i arkiven för att undersöka hur vår relation till svarta hål har förändrats genom åren. Mörkret och människan är ett slags reseberättelse i tid och rum som lika mycket handlar om forskningen som om människorna bakom den, från Tycho Brahe till dagens Nobelpristagare. Det blir en trollbindande och närmast existentiell betraktelse över ljus och mörker, skapelse och förstörelse, liv och död.

Markus Torgebys två tidigare böcker har översatts till 15 språk och inspirerat människor världen över till ett liv i samklang med naturen och våra grundläggande behov. I nya En plats på jorden om att bygga en stuga och skapa ett liv skriver Markus om det vi har allra närmast oss: husen som vi lever i.

Läsaren får följa arbetet när Markus bygger en stuga för familjen i väglöst land. De 12 kvadratmeterna saknar el och rinnande vatten men har en värmande kamin och vidunderlig utsikt över fjällen. Med goda råd, smarta genvägar och 1,5 timme tillhörande pedagogiska Youtube-instruktioner visar Markus hur vem som helst kan bygga sig ett eget »gömställe« där tiden går lite långsammare.

Boken är också en livsfilosofisk resa genom de rum som betytt mycket för Markus, hustrun Frida och de tre döttrarna. Källaren på Öckerö där Morfar lagade fiskegarnen och Mormor förberedde bagebrödet. Kåtan där Markus bodde ensam i skogen under fyra år. Huset utanför Järpen som Markus och Frida byggt bit för bit.

En plats på jorden ställer frågan: Vilka platser och människor är viktiga för just dig? Markus och Frida Torgeby försöker leva i enlighet med de svar som de själva funnit och format under sina 20 år tillsammans.

Boken är rikt illustrerad med Frida Torgebys fotografier från familjelivet, arbetet med stugan och de omgivande Jämtlandsfjällen.

»Har läst Löparens hjärta av Markus Torgeby. Inser att jag lever helt fel men för sent är det först när det är för sent.« Bodil Malmsten  

»Man behöver inte leva i vildmarken för att uppskatta praktiska råd om att bygga sin egen utesäng, eldning, att torka blöta sockor och annat. Nivån passar egentligen alla. Och den största behållningen är nog den självupplevda berättelsen om naturens läkande kraft.« Naturskyddsföreningens tidning Sveriges Natur om Markus & Frida Torgebys bok Sova ute  

Den svenska skolan har ett uttalat ansvar för att säkerställa alla barns rätt till en likvärdig utbildning oavsett bakgrund. Detta sker genom det pedagogiska uppdraget, som fokuserar de ungas lärande, och genom det sociala uppdraget, som handlar om att förmedla demokratiska värden och att ge eleverna det psykosociala stöd de behöver för att klara av sin utbildning. Det skolsociala arbetet har en central roll när det gäller att navigera mellan och integrera dessa olika uppdrag i skolans vardag. Det här är en grundläggande bok om det sociala arbetet i och i relation till skolan. Boken analyserar det skolsociala arbetet ur flera perspektiv. Den handlar om skolan och elevhälsan som organisatorisk och institutionell kontext för det sociala arbetet, om skolsociala problemområden samt om metoder och perspektiv i skolsocialt arbete. Skolkuratorns arbete står i fokus men boken har även relevans för andra yrkesgrupper i skolan och inom socialtjänsten. I denna andra upplaga har innehållet i antologin uppdaterats utifrån det aktuella kunskapsläget samt utifrån förändringar i lagstiftning och riktlinjer både relaterat till skola och socialtjänst.

Åsa Backlund (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Sara Högdin (red.) är socionom och docent i socialt arbete och verksam vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad.  Ylva Spånberger Weitz (red.) är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Anette Bolin är socionom och professor i socialt arbete och verksam vid Högskolan Väst.  Yvonne D-Wester är auktoriserad socionom och verksam som ordförande i Nämnden för socionomauktorisation. Gudrun Elvhage är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Hilma Forsman är socionom och filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Malin Gren Landell är disputerad psykolog och psykoterapeut och verksam som egenföretagare.  Joakim Isaksson är docent i socialt arbete och verksam vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Petter Iwarsson är legitimerad psykoterapeut och socialpedagog med vidareutbildning inom handledning och familjebehandling. Han arbetar med psykoterapi, handledning och utbildning i egen regi samt som skolkurator. Hélène Lagerlöf är filosofie doktor i socialt arbete och verksam som lektor vid Institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiölds högskola.  Inger Linblad är filosofie doktor i socialt arbete och verksam vid Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola.  Terje Ogden är filosofie doktor i psykologi, verksam som seniorforskare vid Nasjonalt Utviklingssenter for barn og unge (NUBU) och har tidigare varit forskningsdirektör.  Susanne Severinsson är docent i pedagogiskt arbete och verksam som universitetslektor i pedagogik på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap och verksam vid Högskolan Väst där hon är verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön.  Ellionor Triay Strömvall är jurist och statsvetare, med fokus på social hållbarhet och barns mänskliga rättigheter. Hon är verksam som affärsområdesansvarig för hållbarhetsrådgivningen på Amesto. Bo Vinnerljung är professor emeritus vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet samt seniorforskare vid Enheten för klinisk epidemiologi/Institutionen för medicin, Karolinska Institutet.  Vera Yllner är jurist och doktorand vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.  Mattias Ymefors är socialpsykolog, verksam som enhetschef för stödenheten i Grästorps kommun och arbetade tidigare som samordnare för Team Agera.  Carolina Överlien är professor i socialt arbete och verksam som universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, och forskare på Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress, Oslo. 

Det moderna samhället är en komplex och multipelt ojämlik ordning. Här förenas opersonliga maktrelationer där människor underkastas abstrakta kategorier med till synes omoderna och arkaiska hierarkier. Dessa ojämlikheter är inte på väg att försvinna av sig själva eller till följd av fortsatt modernisering; de är integrerade delar av den moderna kapitalismen.   

Ojämlikhetens kartografi är en reflektion över detta komplexa och multipelt ojämlika landskap. Forskarna i antologin rör sig över olika empiriska och teoretiska fält men förenas av en strävan efter att belysa, utmana och bidra till att avskaffa ojämlika sociala ordningar. Tillsammans bildar kapitlen en mosaik av perspektiv som vidgar förståelsen av den mångfald av ojämlikhet som utgör det moderna samhället.  

Medverkande författare: Jonny Bergman, Ann-Zofie Duvander, Magnus Granberg, Tor Hammer, Jenny Ingridsdotter, Emelie Pilflod Larsson, Kristin Linderoth, Shifte Mosalli, Katarina Giritli Nygren, Gunilla Olofsdotter, Jennie Olofsson, Erika Wall

Vilket utrymme är jag beredd att ge åt trosföreställningar och traditioner som inte är mina egna? Vad betyder mötet med människor av en annan tro för min egen tro?  I ett alltmer mångreligiöst samhälle uppstår en mängd frågor i mötet med andra religioner – både teologiska och praktiska. Är exempelvis alla religioner likvärdiga vägar till Gud, och är det okej att delta i andra religioners ceremonier? I den här boken skriver teologen Jakob Wirén tankeväckande om lokal interreligiös samverkan och om sådant som skaver – teologiskt och politiskt – i förhållandet mellan religiösa traditioner. Han utforskar utrymmet för den andre på flera plan:  Religionsdialog: Vilka erfarenheter finns att hämta från den interreligiösa praktiken? Vilka är utmaningarna och framgångsfaktorerna? Hur motiverar judar, muslimer och kristna sitt interreligiösa engagemang? 

– Jag har långt vitt hår, säger Nova. Det går ända ner till midjan. Med guldstjärnor i, och min päls är också guld, och mina hovar är rosa diamanter.

– Jag har långt svart hår, säger Stella. Men det är också som en regnbåge. Och mina ögon är lila ibland och turkosa ibland.

– Jag har långt rosa hår, säger jag. Och min svans är fluffig som ett moln och det mjukaste som finns i världen. Och jag har en krona som är guld med rubiner.

Då vill Nova och Stella också ha kronor. Och då har dom det.

Tre vänner är bästa bästisar och när de leker blir världen en glittrande, magisk plats. Allt är möjligt, och när de själva bestämmer blir deras värld en plats för enhörningar. Men en dag måste en av enhörningarna vara hemma från skolan för att bli frisk, och leken fortsätter utan henne. Vad ska hända när hon kommer tillbaka? Kan de hitta en ny plats för sin magiska lek?

En rolig och vacker berättelse om fantasi, magi och att leka tre. Klara Nordin Stensö har tidigare gett ut två egna bilderböcker; Den lilla lilla sjöjungfrun (2022) och Alla mina bilar (2023). Tillsammans med sin syster Mimmi Nordin har hon också skrivit och tecknat de populära berättelserna Den stora påskjakten och Den stora halloweenjakten.

»Min moster hade bara två regler i sin lägenhet. För det första: ta alltid av dig skorna. För det andra: bli inte förälskad.«

Ibland inträffar en av de värsta dagarna i ditt liv och då måste du lära dig hur du ska leva därefter. För Clementine West innebär det att begrava sig i arbetet på bokförlaget, att tänka praktiskt och glömma de fåniga sakerna som hennes älskade moster lärde henne: att leva livet och följa sina drömmar.

De senaste sex månaderna, sedan mostern dog, har Clementine prioriterat jobbmöten framför dejter och hon kan inte tänka sig något värre än mer hjärtesorg. Men när hon flyttar in i mosterns lägenhet och hittar en främmande man i köket - en man med snälla ögon och en förkärlek för citronpaj - börjar hennes noga uppgjorda planer falla i bitar. För han är den typen av man som hon tidigare skulle ha kunnat falla pladask för. Och det skulle hon kunna göra nu också. Om det inte vore för att de lever i olika tider. Han finns i hennes förflutna, och hon lever i hans framtid. Sju år skiljer dem åt.

Hennes moster sa alltid att lägenheten är en plats där tiden är oberäknelig, ett rum där ögonblick blandar sig som akvarellfärg. Hon sa också att kärlek aldrig är en fråga om tid, utan om tajmning. Och Clementine fruktar att hon är sju år sen.

Visste du att Hermann Göring en gång stal morfin i Aspudden? Hur kommer det sig att kommunen svetsade igen ingången till Ebba Gröns replokal och varför luktade det så illa på Enskedebanan? Stämmer det att några hemmafruar i Skärholmen lyckades sänka landets livsmedelspriser och vem var egentligen Sveriges farligaste kvinna?

I På plats i Söderort visar Daniel Waluszewski vägen till 250 händelser som har inträffat i Söderort. Vissa har varit avgörande för huvudstadens utveckling, några har påverkat omvärlden, medan andra inte har fått någon betydelse alls.

Med hjälp av kartorna kan läsaren hitta och besöka de omtalade platserna, om det så handlar om arkitektoniska mästerverk eller en adress där något intressant en gång utspelade sig.

Visste du att Elvira Madigan gjorde sin sista föreställning i Sundsvall, att Muhammad Ali boxats i staden och att en bombliga sprängt ett hål i utsiktstornet på Norra berget? Stämmer det att kullagret uppfanns i Sundsvall, var det en rysk ubåt som siktades i Sundsvallsbukten och varför blev diamantfebern på Alnö så kortvarig?

År 2021 fyller Sundsvall 400 år. När stadens historia skrivs präglas den ofta av träpatronernas storhetstid och Sveriges största brand. Det är spännande händelser som förtjänar att uppmärksammas, men Sundsvall är betydligt mer än så. I På plats i Sundsvall visar Daniel Waluszewski vägen till 250 händelser som har inträffat i Sundsvall. Vissa har varit avgörande för stadens utveckling, några har påverkat omvärlden, medan andra inte har fått någon betydelse alls. Med hjälp av kartorna kan läsaren hitta och besöka de omtalade platserna, om det så handlar om arkitektoniska mästerverk eller en adress där något intressant en gång utspelade sig.

Daniel Waluszewski är uppvuxen i Sundsvall och har tidigare skrivit två historiska romaner som utspelar sig i staden, och flera faktaböcker för barn.

Alltför ofta har känslorna genom historien betraktats som en förvrängning av filosofins och vetenskapens objektiva beskrivning av verkligheten. Känslorna blir då något som vi bör sträva efter att befria oss ifrån i stället för det som utgör hjärtat av vår existens. Men det är fel. Verkligheten får i själva verket sin struktur och mening genom känslor som öppnar upp en värld som vi kan dela med andra människor. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och som gör att vi kan erövra kunskap om världen i kontrast till att bearbeta information och göra beräkningar.

Boken tar sig an känslornas natur genom att kombinera filosofisk analys med empirisk forskning från biologi, psykologi och antropologi. Resonemangen illustreras med hjälp av erfarenheter av känslors makt och betydelse från vardagen och samtiden. Känslans mellanmänskliga funktion får stort utrymme, alltifrån den känsla av empati och samvaro som är avgörande för ett gott liv, till de mer problematiska gruppkänslor som växer sig starka genom massan och som kan exploateras inom politiken. Vägen går från de allra första till de allra sista känslorna - från födelsen till döden - och på vägen passeras de viktigaste typerna av känslor i livet, inte minst sådana som är förknippade med kärlek och lycka eller lidande och sjukdom.

Fredrik Svenaeus är professor vid Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola. Han är författare till åtskilliga vetenskapliga artiklar och antologibidrag samt sex böcker.

Om det här är vad jag har önskat mig, hur ska jag då våga önska en endaste gång till

I sin nya poesibok håller Helena Österlund fast vid de teman och motiv som är hennes: sagogestalter, djur på gränsen till människa, människa på gränsen till djur, kroppars ensamhet. Men formen är utmanande på ett nytt sätt. Det stränga och repetitiva fylls med variation, blicken slukar allt mer, i dynamiska växlingar och världshunger, det ordknappa växer till extatiska prosasjok. Och som vanligt utsätter sig Österlunds diktjag för existensens alla faror, såväl filosofiska som fysiska.

Helena Österlund har sedan debuten med Ordet och Färgerna (2010) gett ut både romaner och poesi, och även skrivit dramatik. Hennes senaste bok var Det enda som blir kvar är ord (2022).

"Österlunds vackra oreda får mig att häpna över världens och kärlekens mirakel. Det är ju egentligen helt sjukt att vi finns i världen, och kan älska? Bakom denna förundran lurar fasan att förlora allt man älskar och därigenom hela sin värld. När jag lagt ifrån mig boken ser jag gränsupplösningarna överallt. Lekfulla, absolut. Men också mycket hotfulla." David Zimmerman, Sydsvenskan.

"Österlund må ha debuterat med ett mästerverk, en bok som förtjänar att bli en klassiker (Ordet och Färgerna) men jag kan inte komma på någon svensk författare som bara fortsätter att bli bättre för varje bok så här långt in i sitt författarskap. Hon vägrar vila på några lagrar. Det här är en fantastisk bok: svindlande, underbar, mästerlig." Björn Kohlström, Bernur. 

Jag tycker mycket om Österlunds diktsamling. Ömsintheten och förlåtelsen som tränger igenom det svåra. Kroppsligheten. Mixen av pretentiöst och opretentiöst. Det är lite samma känsla som att läsa Katarina Frostenson, som alltid är både pratig och skarp, mångtydig och akut, sval och extremt kroppslig. Språket blir en andning i andningen eller ett finger i munnen att suga på, bita i, spotta ut och åter föra till läpparna." Amelie Björck, Aftonbladet  

Det är ett slags montage av fem formmässigt skiftande delar. Korta, dialogiska stycken blandas med prosalyriska flöden, punkterade med de omisskännligt rytmiska upprepningar som fått en del kritiker att likna Österlunds poesi vid Inger Christensens systemdiktning." Hedvig Ljungar, SvD.