Visar resultat för..."Skrifter"

Inom ramen för Symposions mer vetenskapligt baserade utgivning av Nietzsches samlade verk på svenska kommer nu Så talade Zarathustra. Det finns flera tidigare översättningar, men boken krävde en mer noggrann översättning utgående från originalets text. I centrum för Så talade Zarathustra står den persiske religionsstiftaren Zarathustra som en gång gav jorden en moralisk mening som en kosmisk kamp mellan gott och ont. När han här återvänder i en ny gestalt är det för att lära människan att leva med insikten att Gud är död och att det är människan själv som dödat honom. Därmed står hon inför uppgiften att ge livet en ny mening utan tro på en högre och bortomliggande ordning. Zarathustra förkunnar övermänniskan, kärleken till ödet amor fati och till världen som evig återkomst. Nietzsche skrev Så talade Zarathustra under åren 1883 -85, i Rapallo, Nice och Sils Maria, i fyra intensiva stötar av skaparkraft, omgivna av längre perioder av sjukdom och depression. Den är hans mest kända bok, men också hans mest omstridda. Här utges den i nytolkning till svenska av den prisbelönade författaren/översättaren Peter Handberg, som också tillfogat en användbar förklarande notapparat. Hans Ruin står för det initierade efterordet.

Birgitta Trotzig (1929-2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal. 

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det tredje bandet av Samlade skrifter innehåller: Levande och döda (1964) och Sveket (1966).

Med förord av poeten Jenny Tunedal och kommentarer av litteraturforskarna av Anna Cavallin och Daniel Pedersen.

För första gången presenteras ett stort urval ur Nietzsches efterlämnade anteckningar på svenska. Störst fokus ligger på hans sista produktiva år under 1880-talets senare del. En stor del av texterna utgör förberedelser till det planerade verket med titeln Viljan till makt , som Nietzsche aldrig fullbordade men arbetade på in i det sista. Tematiken här är delvis densamma som i Nietzsches allra sista färdigställda skrifter (Fallet Wagner, Avgudaskymning, Antikrist och Ecce homo), kretsande kring nihilismens problem och samtidens décadence, kristendomens slavmoral och behovet av en omvärdering av alla värden, tillsammans med tillbakablickar på det egna livet och verket. Samtidigt fördjupar sig Nietzsche här, ännu mer än i de publicerade texterna, i sina ständiga frågor om språkets, verklighetens och kunskapens natur.

Stilen växlar mellan utförda skisser, aforismer och korta anteckningar, som trots sin ibland oslipade karaktär ofta förmedlar Nietzsches grundtankar i en ovanligt koncis, destillerad form.

För översättning och kommentarer till texterna svarar Jim Jakobsson; urvalet är gjort i samråd med redaktionen. Efterordet är skrivet av Peter Handberg.

Med detta band är utgåvan av Friedrich Nietzsches Samlade skrifter på Symposion komplett, i sammanlagt tio band (breven i urval bundna i två delar).

Birgitta Trotzig (1929 2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal.  

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det första bandet av Samlade skrifter innehåller författarens tre första böcker: Ur de älskandes liv (1951), Bilder (1954) och De utsatta (1957).

Med ett förord av författaren Agneta Pleijel och kommentarer av litteraturforskarna Anna Cavallin, Daniel Pedersen och Ulf Olsson.

Birgitta Trotzig (1929-2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal. 

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det fjärde bandet av Samlade skrifter innehåller: Ordgränser (1968), Sjukdomen (1972) och Teresa (1969). Med förord av författaren Lars Norén och kommentarer av litteraturforskarna av Mona Vincent och Niclas Johansson.

J. L. Austins Hur man gör saker med ord  har haft ett avgörande inflytande på modern filosofi och språkvetenskap. Austin utgår ifrån det av honom skapade begreppet perfomativ: ett yttrande som inte bara beskriver en mänsklig handling utan som utför den. Att säga jag springer är något annat än att springa, men att (under de rätta omständigheterna) säga jag lovar är att lova. Austin börjar med att försöka avgränsa performativen från konstativ – yttranden som bara beskriver eller rapporterar fakta. Men efterhand blir det tydligt att det inte finns någon skarp gräns. Att tala är alltid att göra något, och när Austin är färdig har läran om performativ inlemmats i en allmän teori om olika sorters talhandlingar. 

Boken bygger på en serie föreläsningar som Austin höll på Harvard 1955. Denna utgåva innehåller dessutom två fristående artiklar som breddar och fördjupar innehållet i föreläsningarna. Hur man gör saker med ord har aldrig tidigare funnits på svenska. Den är översatt av språkvetaren Johan Blomberg och filosofen John Haglund. De har också skrivit en inledning om Austin och om bokens tillkomsthistoria.