Visar resultat för..."Strövtåg"

"Det är diktarna som gör landskapet. Landskap utan diktare kan förmodligen finnas, men de förblir helt abstrakta, geologi som på månen eller planeten Mars. Hela vitsen med ett landskap är att det är fullt av betydelser som människor har läst in i det, genom sitt arbete och sina tankar. Och destillatet av all denna meningsfullhet är diktarnas verk. Om man vill kan man naturligtvis säga att poeterna ger landskapet dess själ!"

Lars Gustafsson (1936-2016) bodde under en lång tid i Texas, USA. Men han läm¬nade aldrig sin hembygd. I denna bok har han sammanställt sex texter om sitt och andra diktares Västmanland och Bergslagen.

Mot bakgrund av mytens landskap framträder vår egen civilisation i ljuset av den nedgående solens sista strålar. Ett egenartat färgspel skapar en fantastisk arkitektur bland molnen: ett slott med tusen tinnar, ett skepp med svällande segel, ett torn som i hisnande avsatser klättrar upp mot stjärnorna? Solnedgång över Babel är egentligen inte en bok, utan en mängd, kanske rentav en oändlig mängd, möjliga böcker.

På samma sätt som ett prisma upplöser det vita ljuset i en skur av färger, bryter författaren här upp vår kulturs bärande temata i ett strålande spektrum. Resultatet kan varken entydigt definieras som sociologi, psykologi, filosofi, litteraturkritik eller poesi.

Men kanske kan man, trots färgrikedomen och den perspektivistiska mångfalden, överallt ana den ariadnetråd som löper genom tillvarons labyrint, och därmed även den fråga som genomsyrar texten från första till sista stavelsen: varifrån kommer vi och vart är vi på väg?”

Fjällen i Härjedalen är populärare än någonsin. Skidåkare, cyklister och vandrare har avlöst pilgrimer, blomsterherrar och kungligheter. De möter ett landskap där allt är lite högre, kallare eller ovanligare. Vädret växlar snabbare, molnen är fräckare och stigarna längre. Fåglar, bergarter och blommor finns det hur många som helst. Har du undrat varför ett fjäll är taggigt medan nästa är platt? Noterat att Funäsfjällen är särskilt snösäkert? Letat efter ängen där orkidéerna växer som tätast? Grubblat över om myskoxar är släkt med kor?Följ med Kristina Svensson på strövtåg längs porlande vattenfall, ner i nedlagda gruvor och på upptäcktsfärd bland pastellfärgad rokoko. Du får träffa patronessan på bruket och hjältarna från andra världskriget samt tips på bästa Vasaloppsträningen. Allting illustrerat av 290 nytagna foton från alla årstider.

»Sammantaget bildar boken en varm och mysig helhet, perfekt att slå sig ner med efter en dag på fjället eller efter ett besök i ett gammalt sameviste eller ett gruvhål.« Lektör Mikael Cederberg i BTJ-häfte nr 3/2021

»Den som inte redan har fjällängtan, måste få det efter att ha fått den här fina boken i händerna!« Anna-Kari Bäckvall, Östersunds bibliotek »Texterna är skrivna med en personlig stil, fyllda av kunskap och fakta. Svenssons 290 bilder är omväxlande och färgsprakande, vilket gör att man som läsare lockas att besöka de platser som det skrivs om.« Seved Johansson, Kvällsstunden vecka 28/2021

Missa inte uppföljaren Ett år i Härjedalsfjällen

”Vi bevittna i våra dagar uppkomsten av ett nytt proletariat: emigranternas. Offer för endast alltför välkända, stupida rasideologier och kollektiva ressentiment äro de i så måtto beklagansvärdare än det statsinkorporerade proletariatet, att de äro helt och fullständigt utlämnade åt respektive nationers godtycke.”

Johannes Edfelts (1904–1997) litterära gärning spänner över drygt sju decennier. Nitton år gammal debuterade han med Gryningsröster 1923 och den sista diktsamlingen, Brännpunkter, kom 1996. Edfelt är det svenska 1900-talets känsligaste och mest skarpsynte tidsdiktare, en oförvillad iakttagare och en oförbätterlig pessimist. I essäsamlingen Strövtåg (1941) skriver han om tysk emigrantlitteratur.

Strövtåg i Latium innehåller ett antal texter - essäer och kåserier - med vitt skilda ämnen.  I den inledande essän skriver författaren om sina erfarenheter av Italien och italienska språket.  Kärlek och hat i den antika litteraturen är ämnet för den följande texten. Två kapitel i boken handlar  om brevväxling med helt olika föruttsättningar i början och i mitten av förra århundradet och en längre text ägnar författaren åt att skildra sin ungdomsstad Eksjö ur olika aspekter. Den avslutande essän är  självbiografisk och innehåller mer eller mindre spontana minnesintryck från 1950-talet. Författaren är romanist och har tidigare publicerat ett antal böcker i olika ämnen.