Ann-Catrin Östman – författare

This open access book uncovers one important, yet forgotten, form of itinerant livelihoods, namely petty trade, more specifically how it was practiced in Northern Europe during the period 1820–1960. It investigates how traders and customers interacted in different spaces and approaches ambulatory trade as an arena of encounters by looking at everyday social practices. Petty traders often belonged to subjugated social groups, like ethnic minorities and migrants, whereas their customers belonged to the resident population. How were these mobile traders perceived and described? What goods did they peddle? How did these commodities enable and shape trading encounters? What kind of narratives can be found, and whose? These questions pertaining to daily practices on a grass-root level have not been addressed in previous research. Encounters and Practices embarks on hidden histories of survival, vulnerability, and conflict, but also discloses reciprocal relations, even friendships.

This open access book uncovers one important, yet forgotten, form of itinerant livelihoods, namely petty trade, more specifically how it was practiced in Northern Europe during the period 1820–1960.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Med freden i Fredrikshamn 1809 förlorade Sverige Finland som blev ett ryskt storfurstendöme. I anslutning till tvåhundraårsminnet av freden utkom en rad böcker om kriget 18081809 och om dess följdverkningar. Uppfattningarna går isär. Innebar rikssprängningen en förlust för båda parter, eller var den början på något nytt och bättre? På Nordiska museet hölls vid slutet av det så kallade märkesåret 2009 en konferens, svenskt i Finland finskt i Sverige, där forskare från både Finland och Sverige belyste utvecklingen på ömse sidor om Bottniska viken under de senaste tvåhundra åren. En del av föredragen har nu samlats i denna volym. I ett tiotal bidrag diskuteras bland annat språk, historieskrivning och konstitutionella villkor. Boken fördjupar perspektiven på den identitetsformering som varit aktuell i de båda länderna.

Utifrån ett historiskt perspektiv diskuterar historiker, etnologer, folklorister och jurister det aktuella ämnet kön och våld. Tidsramen sträcker sig från ett tidigmodernt samhälle ända fram till våra dagar. Här får vi bland annat läsa om brottsliga kvinnor i fängelse, slagsmål under 1800-talet och mord på fästmör i Norge. Men det är inte bara historiska skildringar av våldets ansikte som lyfts fram. Vi får även stifta bekantskap med dagens lagstiftning kring våldtäkt och kvinnliga prästers syn på själavård och sexuella trakasserier.Förutom det historiska perspektivet presenteras även ett kulturellt sätt att se på kön och våld. Boken inleds med en presentation av vetenskapliga perspektiv på kön och våld från sociobiologi till genus- och mansforskning.Redaktör för antologin Mord, misshandel och sexuella övergrepp är Inger Lövkrona, professor i etnologi och dekanus för Humanistiska fakulteten vid Lunds universitet.