Göran Ulväng - Böcker

I Västerlövsta socken i nordvästra Uppland ligger herrgårdarna Starfors och Molnebo, båda belägna vid Örsundaån och med utsikt över ett bördigt landskap med åkrar, betesmarker och skog. Starfors och Molnebo grundades under stormaktstiden, som sätesgårdar för ätterna Gärffelt respektive Gyllenstierna, och var i decennier centrum för politik, kultur och nöjen. 

I jämförelse med de flesta andra herrgårdar har emellertid de båda gårdarna haft en ovanligt märklig och spännande historia, präglad av starka personligheter, entreprenörskap och felsatsningar. Starfors blev, efter att ha varit hem åt familjerna von Friesendorff, Tersmeden, von Ehrenheim och von Troil, i slutet av 1700-talet en del av en expansiv industriell rörelse, vars centrum utgjordes av granngården Molnebo. Denna utveckling kröntes på 1870-talet med byggandet av König Oscars Hütte, norra Europas modernaste masugn, vilket samtidigt innebar brukets fall. Därefter omvandlades Starfors till en mönstergård under familjen Hahr, som även anlade tegelbruk, känt i hela Sverige för sitt högkvalitativa tegel.

Sedan 1970-talet ägs Starfors av familjen Wall, som med intresse och engagemang återställt gården till sin forna glans och gjort den till centrum för företagande, kultur, konst och musik. Med deras förvärv av Molnebo 2017 har de båda gårdarna återigen fått samma ägare.

När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hon reflekterar i sin resedagbok över de många bodarnas rikedom av varor. Somliga bodar saluför endast pennor och papper, en annan bara käppar, ytterligare en specialiserar sig på strumpor och så vidare. Hon noterar att engelsmännen exponerar sina varor på ett sätt som narrar folk att handla .

Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit?

I den rikt illustrerade antologin Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 får vi veta mer om Anna Johanna Grill, men även om Årstafrun Märta Helena Reenstierna; nipperhandlaren Peter Wahnberg; friherren Axel von Fersen; drottning Hedvig Elisabeth Charlotte och hennes kammarjungfru; sidenhandlaren Herman Grewesmühl; skådespelerskorna Lisette Stenberg och Sophia Wäström; kramhandlare Jeremias Sandborg; perukmakare Carl Gustaf Lindström med många fler.

De elva artikelförfattarna är forskare från skilda discipliner och vetenskapliga traditioner. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.

I denna bok berättas för första gången historien om den svenska auktionshandelns historia och utveckling.

Under 1700- och 1800-talet omvandlades Sverige i grunden. Välståndet ökade i samhället och både rika och fattiga fick det bättre ställt. Efterfrågan på såväl basvaror som lyxprodukter steg kontinuerligt och tillgodosågs bland annat genom en växande import, reformerat jordbruk och vidgad industriproduktion.

En viktig, men vanligen helt förbisedd, del av handelsutbytet ägde rum på en andrahandsmarknad, på auktioner. Adelsmän, borgare, präster, bönder, drängar och pigor handlade regelbundet på auktioner, och för många var det länge det enda alternativet.

Författarna är forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.