Hjalmar Falk - Böcker

Tekniken kan ses som ett bevis på människans överlägsna förmågor och makt att betvinga naturen. Samtidigt förknippas den med atombomben och med apokalyptiska hot om människans undergång. Den filosofiska utmaningen i att närma sig tekniken ligger i att röra sig bortom dessa ytterligheter av optimism och misstro. Vad är teknik egentligen och hur kan vi förstå dess relation till människan och vår värld? Elden, skriften, teleskopet, järnvägen, datorn, skall dessa tekniska fenomen främst förstås som redskap och hjälpmedel genom vilka vi förverkligar våra drömmar, eller är det snarare tvärtom, att tekniken orsakar våra begär? Hans Ruin, Hjalmar Falk, Thomas Karlsohn och Tobias Wessely ger i föreliggande antologi en ingång till tekniken utifrån filosofi, idéhistoria, medieteori och psykoanalys.

Vi ägnar ett helt nummer åt platsen och dess karaktär och betydelse. Och åt människorna som befolkar den. De som ibland väljer sin plats och ibland inte. Läs om Slemani, Dawson City, Osebol, Dublin, Helsingfors, Tarangire, Ställberg, Las Palmitas, Beckomberga, Polesien, Handsjöbyn och Belgrad!

I Ord&Bild nr 4 -18 öppnar vi för extasen, ibland kontrollerad, ibland mer hämningslös. Jenny Högström gör det med dikt, Magnus Haglund följer ABBA genom det svenska 70-talet, och låter ljudbilden krocka med Kerstin Ekmans och Lars Gustafssons romaner från samma tid. Det blir också manliga orgasmer, gatukonst, rapport från en konstbiennal i Dakar, tidspolitik och mycket mer.

Ord&Bild nr 1 2019 har temat Science fiction. Vi presenterar en novell av fantastikens drottning Ursula K. Le Guin, först publicerad 2018 och här nyöversatt till svenska av Lena Jonsson. Joni Hyvönen spårar dystopin och det ktoniska i den svenska 2010-talslitteraturen, här finns ett e-postsamtal med avstamp i filmatiseringen av Harry Martinsons rymdepos Aniara, essäer om drömmar och J.G. Ballard, ny dikt av Pär Thörn, bilder av konstnären Trinidad Carrillo och recensioner av verk av Cixin Liu, Angela Carter och Zygmunt Bauman, bland mycket annat.

Vilken roll har teologin, läran eller talet om det gudomliga, i ett samhälle där allt färre bekänner sig till en tro och sekulariseringen slagit över i ett postkristet tillstånd? Vilka möjligheter för teologiskt tänkande genereras i en sådan situation? I denna bok samlas texter om teologins roll i en postkristen kontext och vi får svar på frågan om det teologiska tänkandets relevans i ett samhälle där Gud alltmer framstår som ett mysterium som fortfarande hemsöker vår värld med den gäckande frågan: finns det något mer? Teologin visar sig vara en filosofisk disciplin som med nödvändighet griper in i områden som ekonomi, politik och historia och bidrar med ”sitt perspektiv genom att delta i en bredare och gemensam tydning av samtiden.”

I detta nummer åker Ord&Bild till det Grekland som just nu får hela EU att hålla andan. Vad händer med tiden, poesin och livet självt i åtstramningarnas och revolternas tid? Tillsammans med Aris Fioretos, Kajsa Ekis Ekman och Sun Axelsson besöker vi militärjuntans 60- och 70-tal, och reflekterar över vad som idag skiljer sig från då och vad som är sig likt. I sällskap med Antonis Vradis stiger vi ner i Atens tunnelbana och lyssnar till stadens och krisens rytm. Och med Thea Potter spårar vi attiska gränsstenar och drar upp linjerna för en stenkastandets filosofiska arkeologi. Dessutom bjuder vi på samtida grekisk poesi, reportage i ord och bild från en revolterande by och, som alltid, kritik. Medverkande i detta tema: Antonis Vradis i Atens tunnelbana , Anna Bredström, Michele Lapini och Evie Papada om kampen mot guldexploatering i Halkidiki, utdrag ur Aris Fioretos kommande roman, grekisk motståndspoesi från 1960-talet, Kajsa Ekis Ekman om Sun Axelsson i Grekland, Louise Harbo och Liv Sejrbo Lidegaard talar koltrastar och nationalism med Orfeas Apergis, Martin Bengtsson talar gethuvuden och digital poesi med Theodoros Chiotis, Thea Potter kastar attiska gränsstenar, Kalle Hedström Gustafsson spårar cellmembranens evolution och Helena Fagertun skriver om män som beundrar Homeros. I kritikdelen har Martin Engberg läst Claus Beck-Nielsen, Hjalmar Falk Annika Ruth-Persson och Stefan Jonsson Euripides.