Jan-Eric Gustafsson - Böcker

This handbook is the first of its kind to provide a general and comprehensive overview of virtually every aspect of International Large Scale Assessment (ILSA). It includes historical, economic, and policy perspectives, theoretical foundations, methodology, and reviews of findings from analyses of ILSA data. After decades, during which ILSAs have generated knowledge within central areas of education research and gained increased and substantial impact on educational policy, practice and research, such a broad overview for a wide-ranging audience is much needed. With contributions from authors and editors from all continents, this handbook appeals to an international audience and keeps a neutral perspective, not favoring one ILSA over another.The handbook is suitable to be read by politicians, researchers and stakeholders who are seeking an overview of ILSAs, their history and development, and both potential benefits and limitations with regard to policy implications. The reviews offindings from studies analyzing ILSA data will be of interest to stakeholders, teachers, researchers, and policymakers.Considering that the reviews extend to all fields pertaining to educational research, the book will be valuable to all researchers interested in education. Students may use the book to learn about ILSAs in the context of policy, theoretical underpinnings, or research.Moreover, the methodology section is written in a manner that is understandable and accessible for students, stakeholders, or researchers not familiar with these data. This methodology part, however, is also a valuable resource for researchers who are familiar with ILSA data, as it provides overviews of the design and sampling procedures of several ILSAs, and includes advice on methods of analysis.Even the owners of the ILSAs may find the book valuable, as it contains overviews and insights into a number of ILSAs, provides information how the data is used by the research community, and includes recommendations for future instruments.

This volume offers insights from modeling relations between teacher quality, instructional quality and student outcomes in mathematics across countries.

This book summarizes the international evidence on methodological issues in standard setting in education. By critically discussing the standard-setting practices implemented in the Nordic countries and by presenting new methodological approaches, it offers fresh perspectives on the current research. Standard setting targets crucial societal objectives by defining educational benchmarks at different achievement levels, and provides feedback to policy makers, schools and teachers about the strengths and weaknesses of a school system. Given that the consequences of standard setting can be dramatic, the quality of standard setting is a prime concern. If it fails, repercussions can be expected in terms of arbitrary evaluations of educational policy, wrong turns in school or teacher development or misplacement of individual students. Standard setting therefore needs to be accurate, reliable, valid, useful, and defensible.  However, specific evidence on the benefits and limits of different approaches to standard setting is rare and scattered, and there is a particular lack with respect to standard setting in the Nordic countries, where the number of national tests is increasing and there are concerns about the time and effort spent on testing at schools without feedback being provided. Addressing this gap, the book offers a discussion on standard setting by respected experts as well as profound and innovative insights into fundamental aspects of standard setting including conclusions for future methodological and policy-related research.

This book summarizes the international evidence on methodological issues in standard setting in education. By critically discussing the standard-setting practices implemented in the Nordic countries and by presenting new methodological approaches, it offers fresh perspectives on the current research. Standard setting targets crucial societal objectives by defining educational benchmarks at different achievement levels, and provides feedback to policy makers, schools and teachers about the strengths and weaknesses of a school system. Given that the consequences of standard setting can be dramatic, the quality of standard setting is a prime concern. If it fails, repercussions can be expected in terms of arbitrary evaluations of educational policy, wrong turns in school or teacher development or misplacement of individual students. Standard setting therefore needs to be accurate, reliable, valid, useful, and defensible.  However, specific evidence on the benefits and limits of different approaches to standard setting is rare and scattered, and there is a particular lack with respect to standard setting in the Nordic countries, where the number of national tests is increasing and there are concerns about the time and effort spent on testing at schools without feedback being provided. Addressing this gap, the book offers a discussion on standard setting by respected experts as well as profound and innovative insights into fundamental aspects of standard setting including conclusions for future methodological and policy-related research.

Hur elevers kunskaper bedöms med hjälp av betyg och nationella prov har stor betydelse både för eleverna och för kunskapsbedömningar på nationell nivå. Det är därför viktigt att bedömningarna görs på ett genomtänkt sätt. Men hur tillförlitliga är egentligen betygen och de nationella proven som mått på elevernas kunskapsinhämtning? Vad säger de om elevers kunskaper på nationell nivå? Vet vi om dagens svenska elever lär sig mer eller mindre än gårdagens? Det är några av de frågor som diskuteras i Likvärdig kunskapsbedömning i och av den svenska skolan problem och möjligheter. Rapporten fokuserar på grundskolan och gymnasieskolan, men även antagningssystemet till högre utbildning diskuteras eftersom gymnasiebetygen har en avgörande betydelse i samband med antagning till högre utbildning. Resultaten ger anledning till oro. Sverige saknar idag ett sammanhängande och välfungerande kunskapsutvärderingssystem för skolan och antagningssystemet till högre utbildning behöver förändras i grunden. Rapporten ger förslag på hur bristerna kan åtgärdas. Författare till rapporten är Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet, Christina Cliffordson, professor i pedagogik, Högskolan Väst, och Gudrun Erickson, docent i pedagogik, Göteborgs universitet.

En internationell studie av den vuxna befolkningens kunskaper visar på samma försämring av kunskapsläget i läsning och matematik bland yngre vuxna som vi sett i PISA-undersökningens analys av skolelever. Liksom i PISA-undersökningen ser vi fallande resultat för de som lämnat den svenska grundskolan under senare år. Kunskaper och färdigheter som inte utvecklats under skoltiden verkar inte heller kunna repareras genom yrkeserfarenhet och fortbildning under vuxenlivet. Det är några av slutsatserna i forskningsrapporten Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter. Undersökningen jämför bland annat PISA-undersökningens resultat med den undersökning av vuxnas kunskaper i 24 länder som gjorts av OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC). När PIAAC-undersökningen presenterades 2013 var slutsatsen att kunskaper och färdigheter bland vuxna svenskar står sig väl i en internationell jämförelse. I denna studie visar forskarna att kunskapsförsprånget gäller de generationer som gick ut grundskolan före början av 2000-talet. I de yngre åldersgrupperna, där PISA visat på ett kraftigt försämrat kunskapsläge, har Sverige tappat sitt försprång. Man ser också att de svaga kunskaperna i matematik och läsning kvarstår åtminstone 12 år efter avgången från grundskolan. Övriga resultat från studien: Arbetslivserfarenhet och fortbildning tycks i allmänhet inte kunna kompensera för bristande kunskaper som ung. Ett undantag är att de som arbetar i IT-intensiva branscher generellt sett har bättre förmåga att lösa problem med hjälp av dator, en färdighet som mäts i PIAAC. Dessa individer har även bättre färdigheter i läsning och räkning. En jämförelse av vuxnas kunskaper i Sverige och Finland visar att svenskar som gick ut skolan före 1987 har bättre eller likartade färdigheter i läsning än motsvarande årskullar i Finland. För generationer som gick ut skolan efter 1987 har finska vuxna betydligt bättre läskunskaper än svenskar. Vad gäller förmåga att lösa problem med hjälp av dator har Sverige ett försprång jämfört med Finland i de generationer som lämnade skolan 19621992. I generationerna som gick ut skolan efter 1992 ligger vuxnas kunskaper på samma nivå i Finland och Sverige. Denna rapport ingår i SNS forskningsprogram SNS Utbildningskommission. Fokus för programmet är den övergripande frågan hur Sverige kan stärkas som kunskapsnation.