Jessica Frazier – författare

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken finns även på engelska. 

Idén om att människan har en dubbelsjäl har mycket gamla rötter, och kan hittas i de flesta kulturer och samhällen, till exempel inom religion och konst. Fenomen som extas, trance och utomkroppsliga tillstånd har observerats och analyserats i relation till den dubbla själens historia och förekomst i olika kulturer. Hur kan vi förstå dessa upplevelser? Vad har de för betydelse för vår förståelse av människans förhållande till den eviga och den sekulära världen? Kan de förklaras psykologiskt? 

Antologin Dubbelsjälen i religiös erfarenhet utforskar idén om att människan har en dubbel själ, dels gudomlig och dels jordisk. Några av vår tids främsta religionshistoriker, idéhistoriker, socialantropologer och psykologer går på djupet i frågan såväl filosofiskt som historiskt och i samtiden. Boken innehåller tidigare opublicerade texter om Hilma af Klints syn på dubbelsjälen. 

Boken finns även på engelska, The Double Self in the Religious Experience.

The belief in a governing, universal, celestial principle has followed us through human history. More than 80 percent of the world's population has a religious affiliation and even in secular states, religion continues to play an important role. Politics and international relations today cannot be understood without accounting for the element of religion in cultural contexts.

The essays in this book derive from the Engelsberg Seminar of 2014, and investigate the role which religion plays in society today and in the past. They also explore religion as a phenomenon in relation to the human condition and how it manifests itself as an individual experience. In order to understand ourselves, do we need to understand religion?

Tron på en styrande, övergripande, himmelsk princip har följt människan genom historien. Mer än 80 procent av världens befolkning har idag en religiös tillhörighet och även i sekulära stater fortsätter religionen att spela en viktig roll. Det går inte att förstå politik och internationella relationer idag utan att inkludera religionen som en aspekt av det kulturella sammanhanget.

Essäerna i denna antologi, som härrör från Engelsbergsseminariet 2014, spänner över en mångfald ämnen i dagens såväl som gårdagens samhällen. De utforskar religionen i relation till människans villkor och skildrar hur den manifesterar sig i individens egna upplevelser. För att förstå oss själva behöver vi också förstå religionen.

Vi har kommit långt från de religioner, myter och grundarberättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen och allting i den, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. I den här boken diskuterar ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar som den ställer oss inför, inte minst beträffande våra persondata.

Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda från offentlig diskussion och beslutsfattande, liksom under ökad friktion om tolkningsfrihet och yttrandefrihet i den akademiska världen, att bli en upplysningstid eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen? 

Texterna i den här illustrerade antologin härrör från det internationellt välrenommerade Engelsbergsseminariet 2018. Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Mattias Hessérus.

We have come a long way from the religions, myths and foundation stories that created the bedrock of man s early understanding of the world and everything in it, and our stock of knowledge has increased exponentially in recent times. In this volume leading scholars in the arts and sciences discuss how knowledge and information have been preserved and transferred throughout history, bringing us up to today s digital age and the multiple challenges it presents, not least with regard to our personal data.

Amid growing tension between a cognitive elite and those who feel excluded from public discourse and decision making, alongside increasing friction in academia over freedom of interpretation and expression, will our information society turn out to be an era of enlightenment or are we entering a new dark age for knowledge?

Wars, revolutions and pandemics are recurring phenomena in human history. In this anthology twenty-five world-leading scholars describe and analyse how different societies handle these situations, and highlight humanity s unprecedented capacity for adaption and reorientation. A crisis entails problems, but also opportunities. The anthology is published in a richly illustrated clothbound edition. 

Editors are Kurt Almqvist, Mattias Hessérus and Iain Martin.

Att lära sig hantera en kris är centralt i människans tillvaro. Krig, revolutioner och pandemier är återkommande företeelser i mänsklighetens historia. I denna antologi undersöker tjugofem världsledande forskare hur olika samhällen reagerar i sådana situationer. De belyser människans unika förmåga till anpassning och omorientering. En kris medför problem men också möjligheter.

Antologin utges i en rikt illustrerad utgåva med vackert klotband. Huvudredaktörer är Mattias Hessérus och Iain Martin.

Porträttserien från Engelsberg Ideas höjer upp och ger plats åt de sidofigurer som har satt historiens hjul i rullning. Här finns bland andra Churchills halvt bortglämda högra hand, en av La Belle Epoques parisiska ledstjärnor som försvunnit i historiens dunkel och en tidig rymdpionjär som är nästan helt okänd utanför sitt hemland Ryssland. Historien tillhör inte bara de allmänt kända, utan också de andra: de män och kvinnor som plötsligt fann sig framdrivande i en flod av händelser eller som gjorde unika inlägg i sin tids stora debatter.

Genom den här serien visar oss ledande skribenter hur individer har format den värld vi känner till, och undersöker deras framgångar lika mycket som deras misslyckanden. Den engelsk­tyska romanförfattaren W.G. Sebald skrev vid det senaste sekelskiftet "allting faller ständigt i glömska med varje utsläckt liv". I Porträtt ur historien hittar vi de dunkla spåren av spännande liv som levts och rekonstruerar dem omsorgsfullt för att de återigen ska få glänsa, starkt och levande, här och nu.

The Engelsberg Ideas Portraits series gives pride of place to the secondary figures who make the wheels of history whir and thrum. They include Churchill s half-forgotten right-hand man, a leading light of the Parisian Belle Epoque lost to history, and an early space pioneer virtually unknown outside of his native Russia. History belongs not only to the popularly renowned but also to the other figures, the men and women who found their energies suddenly borne along by events or who made a unique contribution to the great debates of their time. 

Throughout the series, leading writers show us how individuals shaped the world as we know it, examining their successes as much as their failures and delusions. The Anglo-German novelist W.G. Sebald wrote at the turn of our century that everything is constantly lapsing into oblivion with every extinguished life. In these portraits we find the dim traces left by interesting lives lived and conscientiously restore them, so that they gleam once more, bright and alive in the present.

Hur har idén om frihet utvecklats och förändrats under århundradena? Vad betyder frihet idag och vad behöver vi göra för att behålla de friheter som generationer män och kvinnor har kämpat till och med dött för? 

Frihet är en grundförutsättning för att ett samhälle ska frodas och utvecklas. Dess historia är brokig: mänsklighetens eviga kamp mot ödet, våra förfäder som outtröttligt stred för att upprätta tanke- och religionsfrihet, demokratiska friheter i samhället i stort och kampen mot auktoritära regimer och tyranner världen över. 

I denna essäsamling utforskar ledande akademiker, författare och historiker vad frihet har betytt genom tiderna. De reflekterar över detta ständigt pågående drama och varför vi så villigt offrar oss för friheten när den hotas.

Hur har idén om frihet utvecklats och förändrats under århundradena? Vad betyder frihet idag och vad behöver vi göra för att behålla de friheter som generationer män och kvinnor har kämpat, och till och med dött, för? 

Frihet är en grundförutsättning för att ett samhälle ska frodas och utvecklas. Dess historia är brokig: mänsklighetens eviga kamp mot ödet, våra förfäder som outtröttligt stred för att upprätta tanke- och religionsfrihet, demokratiska friheter i samhället i stort och kampen mot auktoritära regimer och tyranner världen över. 

I denna essäsamling utforskar ledande akademiker, författare och historiker vad frihet har betytt genom tiderna. De reflekterar över detta ständigt pågående drama och varför vi så villigt offrar oss för friheten när den hotas.

Vad är en dygd och vad är en synd? Går det att säga om våra handlingar är onda eller goda? Varje epok och kultur har haft sina respektive svar på dessa eviga frågor. I en västerländsk, protestantisk tradition har människokroppen och dess begär exempelvis ansetts vara inneboende onda, men det är ingen självklarhet i andra kulturer. Dygd och synd verkar representera en dualitet som är lika gammal som mänskligheten. 

Denna antologi utforskar hur uppfattningar om dygder och synder har förändrats genom historien. Essäerna tar avstamp i antikens Grekland och Rom, rör sig över den tidiga kristna perioden från Augustinus till Dante, och fram till sentida tänkare som Friedrich Nietzsche. Skribenterna, såväl svenska som internationella forskare, gör också nedslag i alltifrån det konfucianska Kina och forntida Indien till självhjälpsböcker, transhumanism och AI, samt de mänskliga rättigheternas vara eller icke vara. 

Boken utkommer även på svenska, Dygder och dödsynder.