Nicklas Berild Lundblad – författare

Från det romerska torget till digitala valutor – hur har marknaden utvecklats under historiens gång och hur kan den komma att se ut i framtiden? Denna antologi gör en djupdykning i marknadsutvecklingen och tittar närmare på marknaders avgörande roll i att utforma samtiden men tar också upp den brännande frågan om hur vi ska navigera mot en hållbar framtid. 

I tankeväckande essäer skrivna av internationella forskare, politiker och andra sakkunniga utforskas marknadens dynamik. Med utgångspunkt i de antika torgen och i det medeltida Europas marknader undersöker författarna hur tekniska framsteg, konsumentbeteende och geopolitisk strategi – till exempel den politik som utövades under Reagan-eran – har format nutida marknader. Slutligen tar boken upp de utmaningar för stabiliteten på marknaden som utgörs av auktoritära stater och AI. 

Boken finns även i engelsk utgåva, The Market.

Donald Trump ska göra USA great again. Men vad innebär egentligen trumpismen? Vilka idéer är mest framträdande, var kommer de ifrån och hänger de ens ihop?

I Trumps idévärld bidrar en rad namnkunniga akademiker och experter med texter om den nya amerikanska administrationens syn på religion, akademi, handel, Wall Street, USA:s roll i världen, tech bros, representation och demokrati.

Med texter av Andreas Johansson Heinö, Nicklas Berild Lundblad, Joakim Broman, Adam Cwejman, Magnus Hagevi, Fredrik Johansson, Janerik Larsson, Johanna Möllerström, Catarina Starfelt och Lars Trägårdh.

"Skribenterna påvisar med många exempel komplexiteten och svårigheterna att beskriva en sammanhängande ideologisk struktur. Deras granskning av presidentens agerande synliggör dock samtidigt på ett intressant sätt vissa gemensamma tankemönster som kanske inte kan ses som ett sammanhållet ideologiskt program men som ändå präglat honom och som kan bidra till att förklara hans vägval."CHRISTER OLSSON, BTJ

Digitaliseringen verkar överallt, från de största ekonomiska fälten till de mest personliga. Vi vet ungefär vad den går ut på: datorer, internet och ny informationsteknik. Samtidigt tvekar vi inför en exakt definition och närmar oss förändringarna med både fatalism och entusiasm. Ettorna och nollorna betraktas ofta som en förädling, från det röriga, knastriga ljudet på vinylskivan till den perfekta digitala strömmen. Men som vid alla översättningar går också något förlorat och på område efter område framstår digitaliseringens konsekvenser som dubbla.   

Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2022 en samling essäer på temat Efter digitaliseringen -- ett "efter" som rymmer ett "i kölvattnet av" såväl som ett "i enlighet med". Nicklas Berild Lundblad, doktor i informatik, påpekar i denna sista, reflekterande essä hur den binära tekniken bara förment gör världen enklare att tolka och att naturen alltjämt fortsätter att gömma sig.  

Nicklas Berild Lundblad är doktor i informatik. Han intresserar sig för digitalisering, artificiell intelligens, rättsfilosofi och teknikens roll i politiken. År 2021 utgav han, tillsammans med Fredrik Stjernberg, boken Frågvisare.  

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Naturen älskar att gömma sig är ett av sex häften i boxen RJ 2022: Efter digitaliseringen.

Som man frågar får man svar.

Den här boken handlar om den mänskliga nyfikenheten, hur den uppkommit, vad som skiljer oss från djuren.

Frågor ramar in våra liv. Det är med frågor vi orienterar oss i världen. De utgör vårt viktigaste verktyg, förmågan som fört mänskligheten framåt.

Men bättre frågor kommer också att hjälpa oss att skaffa oss en bättre bild av världen. Den här boken ger förslag på hur.

Nicklas Berild Lundblad har utöver ledande roller på Google och andra techbolag, länge skrivit och forskat om gränslandet mellan teknik, samhälle och filosofi.  Fredrik Stjernberg är professor i filosofi vid Linköpings universitet.

Ur boken:

Vi människor är ett nyfiket släkte, och denna nyfikenhet fick oss att lämna Afrika en gång för länge sedan, ge oss ut på haven, utforska världen och försöka få ihop en fungerande bild av världen. Nu finns människor överallt. Vi vet saker om de mest avlägsna delarna av universum, vi har en god bild av vad som hände innan det fanns människor, till och med av hur universum såg ut innan jorden bildades. Utan vår nyfikenhet hade våra förfäder inte gjort denna resa. De skulle ha stannat kvar i Afrika, de hade varit en annan sorts varelser, och allt hade varit väldigt annorlunda. Den mänskliga nyfikenheten är som ett extra organ. Det kompletterar våra vanliga sinnesorgan. Med ögonen utforskar vi omgivningen den synliga delen av omgivningen. Näsan ger oss vägledning om vilka flyktiga ämnen som finns i närheten, och hörseln informerar oss om ljud. Vi känner på saker och ting för att lista ut vad de är gjorda av, hur mycket tryck de står emot, vad de väger, och så vidare. 

Exempel på kapitel:

Ett extra organ

Vem ställde den första frågan?

Frågan som hantverk

Frågor och makt

Frågan i litteraturen

Varför är det mörkt på natten?

Det vetenskapliga frågandet

Hur många änglar får plats på ett nålshuvud?

Filosofiska frågor